Toppinkomsternas andel av alla inkomster är numera en av de centrala indikatorerna på hela inkomstfördelningens utveckling. Nyligen släpptes inkomststatistik för inkomståret 2013 och uppdaterade toppinkomstserier finns att ladda ned på denna hemsida. Resultatet visar på att trenden med en ökande betydelse av förmögenhetsavkastning, alltså kapitalränta och aktieutdelningar, inom toppinkomsterna. Faktum är att när man mäter inkomster från arbete och kapitalräntor och utdelningar före skatt är andelarna 2013 tillbaka på nivåer vi inte sett sedan det tidiga 1950-talet. [Read more…]
Nytt nummer av Ekonomisk Debatt
2015-04-24 by 17 Comments
I dagarna kom Ekonomisk Debatt, som är Nationalekonomiska Föreningens egen tidskrift, ut med ett nytt nummer (nr 3, 2015). Det är fascinerande läsning, och artiklarna spänner över en mängd områden, vissa som kanske inte ligger i nationalekonomins mittfåra (effekten av IPRED, ursprungsmärkning av mat) medan andra gör det (beskattning av varor och tjänster, utvärdering av offentlig sektor, arbetsmarknaden för utrikes födda). Utöver detta bjuder numret på en angelägen ledarartikel, två kortare debattinlägg och två bokrecensioner. Trevlig läsning! [Read more…]
Var förs debatten om den högre utbildningen?
2015-04-21 by 14 Comments
Att Sveriges framtida välfärd bygger på att vi lyckas utbilda vår befolkning på rätt sätt är de flesta eniga om. Sedan flera år har vi också haft en omfattande samhällsdiskussion om den svenska grundskolan och antalet politiska utspel i denna fråga har varit legio. Men när det gäller den andra stora delen av det svenska utbildningssystemet, den högre utbildningen vid universitet och högskolor, är debatten betydligt tystare och tidvis helt frånvarande. [Read more…]
Saknas: penningpolitiskt protokoll
2015-04-16 by 10 Comments
English translation.
Riksbankens penningpolitik är för närvarande inkonsekvent. Det skapar osäkerhet, vilket i sin tur försvagar penningpolitikens effektivitet. De utförliga penningpolitiska protokollen är en viktig del i Riksbankens kommunikation. Märkligt nog saknas ett sådant protokoll från Riksbankens senaste penningpolitiska beslut, vilket skapar ytterligare osäkerhet om penningpolitiken. Det är viktigt att penningpolitiken är tydlig och trovärdig. Det ökar Riksbankens möjligheter att uppnå samstämmighet bland ekonomiska beslutsfattare om den framtida ekonomiska utvecklingen och minskar därmed deras osäkerhet, vilket är bra för ekonomin. [Read more…]
Kan krigsskadeståndet lösa greklandskrisen?
2015-04-16 by 48 Comments
Greklands BNP har sen 2009 fallit med mer än 25 procent och mycket beroende på detta har statsskulden ökat till 175 procent av BNP. Att skulden inte kan betalas har varit uppenbart länge, men snarare än att acceptera detta och försöka hantera situationen på ett konstruktivt sätt förefaller förhandlingsläget tämligen låst. Något desperat har Grekland lyft frågan om krigsskadestånd, vilket den tyska regeringen avfärdat som dumheter. Oavsett de grekiska kravens juridiska legitimitet är dock frågan om inte krigsskadestånden är den väg ur den grekiska krisen som euro-zonen letat efter. [Read more…]
Vaccin mot externaliteter – en uppföljning
2015-04-15 by 4 Comments
I ett tidigare inlägg här på Ekonomistas diskuterade jag frågan om huruvida det ska vara tillåtet för föräldrar att låta bli att vaccinera sina barn utan giltiga skäl (ett giltigt skäl är t.ex. att barnet har nedsatt immunförsvar exempelvis på grund av en cancersjukdom). I både Sverige och på andra håll i världen har det höjts röster för att vaccinering inte längre ska vara frivilligt. Australiens premiärminister Tony Abbott har en alternativ lösning: han föreslår att det förblir frivilligt att låta bli att vaccinera sina barn, men att de som avstår från vaccin inte har rätt till barnbidrag, skattelättnader relaterade till barnen, etc. Om förslaget går igenom innebär det att de föräldrar som låter bli att vaccinera sina barn går miste om motsvarande ca 100.000 kronor per år från och med 2016. Inte tvång, men andra ord, men milt sagt starka incitament som förmodligen skulle bryta den nuvarande trenden som pekar mot allt fler icke-vaccinerade barn och skapa rättning i leden bland de australiensiska föräldrarna.
Sveriges nya inkomstfördelningsstatistik
2015-04-13 by 1 Comment
Uppgifter om den svenska inkomstfördelningen har sedan 1970-talet baserats på en kombination av intervjuundersökningar och taxeringsinformation. Intervjuerna har behövts för att få kunskap om vilka som bor i varje hushåll, något som skatteregistren inte säger mycket om. Men med hjälp av det nya lägenhetsregistret kommer SCB nu att byta från intervjuer till en helt registerbaserad statistik. En ny rapport från SCB jämför den gamla och den nya inkomstfördelningsstatistiken. [Read more…]
Ett höjt ögonbryn över Skolkommissionen
2015-04-10 by 20 Comments
Igår meddelade regeringen att den tillsätter en Skolkommission som ska ge förslag till hur den svenska skolan kan förbättras i en rad viktiga avseenden. Kommissionen ska ledas av Skolverkets generaldirektör Anna Ekström och innehåller även tretton andra ledamöter från “professionen och forskningen”. Forskarna i kommissionen förefaller alla vara högst kompetenta, men det som överraskar är att inte en enda av de nationalekonomer som under senare år präglat diskussionen och kunskapsbilden om den svenska skolans utveckling finns representerade. Varför ingen av dessa viktiga forskare är med i kommissionen är svårt att förstå. [Read more…]
Färre, och mindre, spekulationsbubblor på marknader med enbart kvinnor
2015-04-09 by 8 Comments
I samband med den senaste finanskrisen hördes ibland röster som hävdade att en sådan kris inte hade uppkommit om det inte varit för det faktum att en övervägande majoritet av aktörerna i finansbranschen är män. I en ny uppsats i American Economic Review testar Catherine Eckel och Sascha Füllbrunn om det ligger något i det påståendet. De finner att svaret är ja. [Read more…]
En motsägelsefull penningpolitik
2015-04-07 by 14 Comments
English translation.
Det här är ett gästinlägg av Stefan Palmqvist, PhD, som arbetar som rådgivare på Finansinspektionen. De åsikter som framförs är hans egna och delas inte nödvändigtvis av någon annan på Finansinspektionen.
I ett inlägg på Ekonomistas diskuterar Mats Persson om Riksbanken bör använda fler vapen än reporäntan. Mats menar att sådana åtgärder visserligen inte skulle göra någon skada i dagens läge, men att de heller inte skulle göra någon större nytta. Jag menar att de visst kan göra skada. Riksbankens räntebana indikerar att reporäntan ska höjas, samtidigt som Riksbanken köper statspapper för att få ner det allmänna ränteläget och försvaga kronan. Med en sådan motsägelsefull penningpolitik minskar Riksbankens möjligheter att påverka förväntningarna hos olika aktörer, vilket i sin tur kan göra det svårare att nå inflationsmålet. [Read more…]
Ekonomistas 
Senaste kommentarer