Frågor till Goodfriend och King, Kings svar, och min replik

Idag hade Finansutskottet en utfrågning om Goodfriend och Kings utvärdering av penningpolitiken. Jag fick ställa några frågor och King svarade. Jag fick inte tillfälle till replik på svaret vid utfrågningen. Mina frågor, Kings svar och min replik finns här.

Riksbankens stöd till Ukraina

Riksbankens träffade i september ett så kallat swappavtal med Ukrainas centralbank som innebär att Riksbanken på begäran byter upp till 500 miljoner i dollar mot motsvarande belopp i hrynia. Avtalet löper på sex månader.

Avtalet är tillkommet på förfrågan från Ukrainas centralbank och på uppmaning av IMF. Flera andra länder har lämnat liknande bilateralt stöd. Samtidigt får Ukraina multilateralt stöd av IMF i ett program som löper på fyra år. Syftet med IMF:s stöd är att göra det möjligt för Ukraina att genomföra ett reformprogram.

Ukraina behöver och är förtjänt av hjälp. Därom är ingenting att säga. Däremot är det skäl som Riksbanken åberopar för att den ska stödja Ukraina högst diskutabelt, liksom det faktum att Riksbanken inte har fattat sitt beslut i samråd med regering och riksdag.

[Read more…]

Slår Riksbanken ett slag i luften?

Finansinspektionens och Riksgäldens gemensamma remissvar på Riksbankens ”Förslag till ändrade bestämmelser för säkerheter för kredit i Riksbanken” är ett intellektuellt lustmord på ren kanslisvenska. Den utomstående läsarens förtroende för Riksbanken torde få sig en knäck.

Riksbankens förslag har till synes vällovliga syften. Medlet är att skärpa kraven på säkerheter för krediter från Riksbanken, något som är tänkt att få bankerna att ersätta säkerheter i form av s.k. säkerställda obligationer – i praktiken bostadsobligationer – med svenska statens obligationer samt att få bankerna att ersätta bostadsobligatoner med statsobligationer i sina likviditetsreserver. Därmed tycker sig Riksbanken slå tre flugor i en smäll: Den skulle få minskad kreditrisk, bankerna skulle få likviditetsreserver som inte riskerar att falla i värde vid en bankkris och det skulle bli dyrare för bankerna att finansiera bostadslån med bostadsobligationer. Det sista skulle leda till höjda bolåneräntor och motverka hushållens skuldsättning, vilket kanske är det egentliga syftet med Riksbankens förslag.

[Read more…]

Riksbanken som ett lärorikt exempel

Riksbankens försök att använda reporäntan för att bromsa hushållens skuldsättning varade i fyra år, från hösten 2010 till sommaren 2014. Försöket har tilldragit sig en hel del internationellt intresse bland nuvarande och tidigare penningpolitiska beslutsfattare. Även om det inte lyckades särskilt väl kommer det sannolikt att tjäna som ett lärorikt exempel på att räntan inte är ett lämpligt verktyg för att upprätthålla finansiell stabilitet. Se till exempel Ben Bernankes inlägg.

[Read more…]

Hur påverkar oväntat låg inflation hushållens skulder och konsumtion?

Detta är ett gästinlägg av Mikael Nordin, Markus Peters och Roine Vestman. Inlägget är en sammanfattning av Mikaels och Markus kandidatuppsats i nationalekonomi som de skrev under hösten 2014 under Roines handledning.

Uppdatering 2015-03-04: Den tidigare versionen var behäftad med beräkningsfel (tillgänglig som PDF här). Omfördelningar orsakade av skillnaden mellan förväntad och faktisk realränta var felaktigt beräknade. I nedanstående text och diagram inkluderas därför endast omfördelningar orsakade av lägre automatisk real amortering än förväntat. De nya resultaten exkluderar därmed omfördelningar orsakade av avvikelser i realräntor, men dessa visar sig vara försumbara då deras storlek endast utgör några procent av storleken från omfördelningarna orsakade av lägre automatisk real amortering.

Lars E.O. Svensson har i flera tidigare inlägg (bland annat här och här) påpekat att lägre inflation än förväntat leder till högre reala skulder. Vi presenterar här en överslagsräkning över hur lägre inflation än förväntat leder till omfördelningar från låntagare till långivare. Vår slutsats är att omfördelningarna har varit stora under perioder då det varit en påtaglig avvikelse mellan faktisk och förväntad inflation, och att detta i sin tur kan ha haft negativ inverkan på hushållens konsumtion. [Read more…]

Ny rapport: Lägg om penningpolitiken

Riksbankens mandat bör förtydligas, sysselsättningen ges större vikt, den demokratiska kontrollen av Riksbanken skärpas och koordineringen av penningpolitiken och makrotillsynen förbättras. Det skriver jag i den nya underlagsrapporten Penningpolitik och full sysselsättning för LOs projekt Full sysselsättning och solidarisk lönepolitik.  [Read more…]

Riksbanken döljer att internationella studier motsäger dess påstående om skulderna

English

Internationella studier har visat att konjunkturnedgångar som föregås av en stor ökning i hushållens skulder tenderar att bli djupare och mer utdragna. Riksbanken påstår däremot att en hög nivå på hushållens skulder skulle leda till djupare konjunkturnedgångar. Riksbanken hänvisar till några internationella studier som påstås stödja detta påstående. Men Riksbanken döljer att dessa studier snarast motsäger Riksbankens påstående. Detta är ännu ett exempel på att Riksbankens underlag och rapporter, med Harry Flams ord, inte är ”allsidiga, professionella och objektiva, utan verkar vara tillrättalagda för att stödja en viss uppfattning”. [Read more…]

Svårt för Jansson att försvara Riksbanken

 [English.]

I ett nytt tal försöker Per Jansson med gamla och redan bemötta argument försvara Riksbankens penningpolitik och kritisera dess kritiker. Man kan tycka att han borde använda sin tid till att lära sig av Riksbankens misstag istället för att försöka angripa Riksbankens kritiker. En närmare granskning av av fakta och data visar också att Jansson misslyckas i sitt försvar.

[Read more…]

Den svarta lådan vid Brunkebergstorg: svar till Martin Flodén

I detta gästinlägg svarar Harry Flam på Martin Flodéns bemötande av Flams tidigare kritik.

Avsikten med mitt inlägg ”Den svarta lådan vid Brunkebergstorg” var inte att kritisera den förda penningpolitiken, begäran om en förstärkning av valutareserven eller kravet på åtgärder mot hushållens skuldsättning.

Avsikten var istället att ge exempel på diskrepanser mellan de analyser som Riksbankens tjänstemän gjort å ena sidan och det underlag som Riksbankens direktion (eller dess majoritet) har hänvisat till när man fattat beslut å den andra, samt visa att direktionens beslutsunderlag har varit tillrättalagda[Read more…]

Riksbanken och hushållens skuldsättning: Flodén svarar på Flams kritik

Det här är ett gästinlägg av Martin Flodén, vice riksbankschef och tidigare skribent på Ekonomistas.

Harry Flam kritiserade förra veckan underlagen bakom Riksbankens syn på riskerna med hushållens skuldsättning.

Harry menar att Riksbanken inte har underbyggt [Read more…]