Att lärare behöver kunna de ämnen de undervisar i är svårt att bestrida och det är också detta som ligger bakom kravet på lärarlegitimation. Den ämnesspecialisering som krav på formell ämnesbehörighet driver fram har sina fördelar men också sina baksidor. En ofrånkomlig konsekvens blir att lärarna undervisar fler elever i färre ämnen. Eftersom antalet relationer mellan lärare och elever därmed ökar innebär detta, som jag tidigare skrivit om, att varje lärare sannolikt får lägga mer tid på elevadministration. Relaterade aspekter är att ökad specialisering innebär ökade koordinationsproblem och att lärarna får mindre tid att lära känna de enskilda eleverna och deras behov. [Read more…]
Segregation och bilbränder
2016-08-24 by 17 Comments
För en vecka sedan visste jag nästan ingenting om bilbränder. De senaste tiden har dock bilbränder diskuteras livligt och jag har hört och läst så mycket förvirrande att jag känt mig nödgad att bilda mig en uppfattning på egen hand. Det är framförallt två saker som förbryllat mig. Det ena är huruvida antalet anlagda bilbränder ökat eller minskat över tid. Den andra frågan gäller sambandet mellan segregation och bilbränder. En kunskapslucka som återstår är hur man rent praktiskt tänder eld på en bil, men just det tänker jag inte ta reda på. [Read more…]
Ansvarsutkrävande behövs för både fel och ineffektivitet
2016-08-23 by 12 Comments
Detta är ett gästinlägg av Per Johansson, professor i statistik vid Uppsala universitet och vetenskaplig rådgivare åt Riksrevisionen.
Den tredje statsmaktens granskning av både privat och offentlig verksamhet är nödvändig, inte minst för att motverka korruption. Vid felaktigheter ställs den ytterst ansvarige till ansvar. Denna artikel diskuterar två aspekter av ett långtgående ansvarutkrävande vid upptäckta felaktigheter. Den första är att ansvarsutkrävande påverkar styrning av verksamhet och att detta påverkar effektiviteten på samhällsnivå. Den andra är att vi måste stärka effektivitetsrevision av den offentliga verksamheten. Nedan illustreras problemet med exempel från näringsliv och statlig verksamhet. [Read more…]
Vad vet vi om förmögenhetsfördelningen i Sverige?
2016-08-19 by 6 Comments
Hur har förmögenhetsfördelningen i Sverige utvecklats efter förmögenhetsskattens avskaffande 2007? Denna fråga har många ställt men ingen besvarat eftersom insamlingen av individdata över finansiella tillgångar och skulder upphörde när skatten försvann. En ny studie försöker dock beräkna fördelningen med hjälp av data över inkomster och fastighetsägande som fortfarande finns i de svenska taxeringsregistren. Metoden är osäker och resultaten måste tas med en nypa salt. Det mesta pekar dock mot att förmögenhetsskillnaderna ökade i Sverige under åren kring finanskrisen 2007-2009 och att de främsta drivkrafterna är ojämlikare banksparande och höjda bostadsrättspriser. [Read more…]
Ekonomistas 
Senaste kommentarer