Vad förklarar SD:s framgång?

Få saker i vår samtid diskuteras lika flitigt som hur vi bäst kan förstå de nationalistiska strömningar som sköljer över västvärlden. Trumps valseger och Brexit överrumplade många, men faktum är att högerpopulistiska partier i Europa varit på frammarsch alltsedan 1980-talet (se figur nedan). Här i Sverige har SD ungefärligen fördubblat sitt väljarstöd i varje riksdagsval sedan 1988. Efter Macrons seger i Frankrike tycks många nu hoppas att kulmen har nåtts. Men utan att förstå drivkrafterna bakom högerpopulismens framväxt är det naturligtvis omöjligt att sia om den framtida utvecklingen. Jag vågar inte ge mig i kast med att förklara de bakomliggande drivkrafterna i alla länder, men när det gäller den svenska utveckligen undrar jag om inte en mycket enkel förklaringsmodell med tre beståndsdelar räcker ganska långt.

Genomsnittligt väljarstöd i nationella parlament för högerpopulistiska partier i EU samt Island, Norge, Schweiz, Serbien och Montenegro. Diagram från Timbros index över auktoritär populism 2016.

1. Många svenskar föredrar begränsad invandring. Invandringsmotstånd tycks nästan alltid följa i invandringens spår. Det finns en uppsjö av teorier om varför människor reagerar mot invandring, men tyvärr är det svårt att reda ut den frågan empiriskt (se till exempel denna forskningsöversikt). Gissningsvis beror invandringsmotsånd på många olika faktorer. Det kan handla om förmodade ekonomiska effekter, till exempel konkurrens om jobb, bostäder och sociala förmåner, rädsla för låglönekonkurrens eller oro för att välfärden urholkas. Men det handlar förmodligen också om att invandring ofta innebär en synlig förändring av ett samhälle och kan upplevas som nytt och skrämmande, farhågor om ökad brottslighet och sociokulturella konflikter som kan uppstå när olika kulturer möts. Naturligtvis finns det också rent rasistiska föreställningar som leder till invandringsmotstånd. Man kan diskutera betydelsen av dessa olika förklaringsfaktorer och i vilken utsträckning de är välgrundade och huruvida de är moraliskt legitima eller ej, men i slutändan kokar det ändå ner till att många svenskar inte vill ha obegränsad invandring. Låt oss för enkelhets skull säga att det finns en viss nivå på invandringen som genomsnittssvensken tycker är lagom.

2. När invandringen är hög, upplevs invandringsfrågan viktigare. När invandringen är under den föredragna nivån, är det få personer som tycker att invandringsfrågan är viktig. Men när invandringen är mer än lagom, kommer fler tycka att det är en prioriterad fråga och i större utsträckning låta det prägla ens politiska uppfattning. Man ska naturligtvis vara försiktig med att dra alltför starka slutsater av två samvarierande tidsserier, men jag tycker ändå det är slående i figuren nedan hur nära antalet asylsökande följer andelen som uppger att integration/invandring är den viktigaste frågan i SOM-undersökningarna.

(En invändning mot detta resonemang som sociologen Jens Rydgren tar upp i ett mycket läsvärt blogginlägg är att svenskar tenderar att bli mer toleranta och mindre främlingsfientliga över tid, vilket rimmar illa med SD:s ökande popularitet. Men även om främlingsfientligheten minskar och svenskarna därför kan tänka sig en högre nivå på invandringen, har invandringen också ökat över tid. Ökad tolerans kan därför mycket väl vara förenligt med att väljarna föredrar en mer restriktiv invandringspolitik.)

3. Om etablerade partier inte erbjuder en restriktiv politik när invandringen är hög, kommer väljare rösta på andra partier som gör det. Som jag påpekat i tidigare blogginlägg är inställningen till flyktinginvandring en av de frågor där folkviljan och politikernas åsikter skiljt sig allra mest. Detta har inneburit att den enda möjligheten för väljarna att få igenom en mer restriktiv politik varit att rösta på Sverigedemokraterna (eller Ny Demokrati när de fanns).

Det är egentligen bara två sammanhängande pusselbitar som är lite svåra att passa in i denna förklaringsmodell. Den ena är varför det tog så mycket längre tid för SD att växa sig starka i Sverige i jämfört med t.ex. Danmark och Norge. Den andra är varför inte de etablerade partierna anpassat sin politik efter den mer restriktiva väljaropinionen. Jag skulle tro att en viktig del i svaret på båda dessa frågor är att de etablerade partierna i Sverige sett som sitt ansvar att ”gå före” och försöka leda väljaropinionen mot en mer generös politik, vilket man åstadkommit genom en slags tyst överenskommelse att inte göra partipolitik av invandringsfrågan (se till exempel denna utmärka artikel på temat). En annan anledning till att SD inte växt sig starka snabbare kan vara deras historiska rötter som gjort SD till ett ganska avskräckande alternativ även för många som vill begränsa invandringen.

I och med flyktingvågen 2015 har den politiska situationen helt förändrats. Alla partier förordar nu en mer restriktiv flyktingpolitik än förut och SD har seglat upp som andra största parti i flera opinionsmätningar. Jag vågar inte sia om SD:s väljarstöd i valet nästa år, men gissningsvis kommer det spela stor roll om väljarna tycker att de etablerade partiernas omsvängning är trovärdig och hur stor invandringen blir fram till valet.

Comments

  1. När någon i min mellanstadieklass hade en otillräcklig beskrivning av varför de inte gjort läxan brukade vår lärare alltid svara ”det där är en förklaring, ingen ursäkt”. Ett skäl jag tror att många tvekar inför att säga ”den ökade asylinvandringen förklarar det ökade stödet för invandringsfientliga partier” är att denna förklaring får det att låta som om vi på något sätt därmed skuldbelägger de asylsökande. Som om det på något sätt vore ”deras fel” att högerpopulister når nya framgångar.

    Om du röstar på en skurk är det nämligen ingen annans fel än ditt eget.

    • Freddie says:

      Att skuldbelägga asylsökande för den politik som svenska regeringspartier driver låter långsökt tycker jag. Det känns som att det bygger på någon typ av outtalade antaganden som om man inte håller med om dem gör slutsatsen obegriplig.

    • Det är viktigt att skilja på förklaring och skuldbeläggande, det är två skiljda saker.

      • Rodney Edvinsson says:

        Fast förklaringar inom samhällsvetenskap, som är kopplat till aktörskap, fungerar lite annorlunda än orsaksförklaringar i en mer naturvetenskaplig bemärkelse. Vissa förklaringar inom samhällsvetenskap handlar om att hitta vilka som är ansvarig för att något inträffar, vilket är ex. tydligt inom juridiken. Om man ex. säger att utomhusvåldtäkter beror på att kvinnor rör sig utomhus så kan det vara korrekt som en naturvetenskaplig orsaksförklaring (men ganska trivial och meningslös sådan), men är orimligt som en förklaring var ansvaret finns för att utomhusvåldtäkter överhuvudtaget uppkommer. Den kausala kopplingen mellan röstning på högerpopulistiska partier och invandring kan dessutom också ifrågasättas om vi jämför länder i Europa – att ex. rasistiska strömningar är starka i Finland och Polen beror knappast på att de haft en hög invandring.

      • Rodney: Jag håller inte med dig om orsaksförklaringar. Frågan om orsakssamband är positiv och principellt skiljd från den normativa ansvarsfrågan (som dock är viktig för jurister och moralfilosofer). Tror det skymmer sikten att blanda ihop de två.

        Som jag nämner i inlägget vågar jag inte ge mig i kast med att förklara utvecklingen i andra länder, Invandringen till Finland tilltog från början av 1990-talet, om än på en mkt lägre nivå än Sverige. Polen och andra östeuropeiska länder har dock haft en annan politisk utveckling och i Polen är invandring definitivt inte en förklaring (Polen har nettoutvandring).

    • ”Om du röstar på en skurk är det nämligen ingen annans fel än ditt eget.”

      …och ordet skurk kräver en hjälte, så enda sättet att definiera Jimmie Åkesson som skurk är genom att anse att ens egen partiledare bär en helgongloria.

      Tyvärr tenderar helgonförklaringar att förblinda, och då hittar man gärna bortförklaringar likt citatet ovan. Jag har inte särskilt mycket till övers för Jimmie Åkesson, och jag kommer inte att rösta på hans parti, men jag är dock smärtsamt medveten om att han är den ende som adresserat migrationens konsekvenser medan övriga partier valt att stoppa sina huvuden i sanden.

      Sen kan man diskutera vems fel något är, och då är det bra att hitta ett troligt åsiktssamband. Om Sverigedemokraternas tillväxt till stor del beror på att de vanliga partierna inte klarat av att hantera befolkningens ökande oro för migrationens effekter, om befolkningens oro för migrationens effekter har ökat i takt med att samhället fått allt fler ”utmaningar” att hantera kopplade till migrationen, och om dessa utmaningar har ökat i takt med att fler migrerat hit så finns det ”tre” saker som hade kunnat stoppa Sverigedemokraternas tillväxt.

      Antingen så hade övriga partier kunnat adressera befolkningens ökande oro, men av någon anledning så valde man att istället låtsas som om det regnade.

      Eller så hade partierna kunnat hantera de allt fler ”utmaningar” som anses kopplade till migrationen, men även här låtsades man som om det regnade.

      Men eftersom man varken vill skylla Sverigedemokraternas tillväxt på partierna eller partiernas politik så återstår bara antalet migranter.

      Och ja… om du röstar på en skult så är det ingen annans fel än ditt eget… men om du ser ett stort problem i samhället, och endast ett parti adresserar frågan, så blir de övriga sju partier skurkar.

  2. Christer Ljungberg says:

    Det vore intressant att se samma grafer över invandring totalt och nedbrutet på lite olika kategorier. Kategorin Flyktinginvandring är ju endast en och bör inte sammanblandas med ekonomisk invandring.

    En annan fråga är hur främlingsfientlighet är kopplat. En hypotes är att svenskarnas grad av främlingsfientlighet är skiljd från graden av acceptans av totalt antal invandrare per år. Den senare graden är kanske snarare kopplad till en ekonomisk och socio-ekonomisk kalkyl än inställningen till främlingar generellt. Vore intressant att få belyst.

  3. Jag använder mig av två enkla ansatser för att resonera kring invandring:

    – Jag vill inte försörja människor som väljer att bosätta sig i Sverige.

    – Jag vill inte att ‘mitt’ samhälle skall tvingas anpassas i någon kulturell mening till dem som väljer att bosätta sig i Sverige.

    Med dessa två punkter kan man komma fram till en hygglig hållning till migrationen och dess delfrågor som är ganska skarp men ändå knappast går att hänföra till rasism och främlingsfientlighet.

    SD är det enda parti som resonerar som jag själv gör. Samtliga övriga riksdagspartier agerar närmast i motsats till mina punkter, de blygs inte ett ögonblick – snarare är de stolta – att sprätta iväg miljarder på oidentifierade individer som vill bosätta sig i Sverige och de hukar också inför diverse kulturella önskemål.

    SD i övrigt håller sig med en tämligen sossig och tung bidragspolitik, som jag definitivt inte sympatiserar med, men för stunden är migrationsfrågan det helt överskuggande problemet och det styr därför min röst. Prioritering.

    Men så är jag ju också lågutbildad och uppvuxen på landet, närmast en parodi på en SD-väljare.

    • Gurkburken says:

      Jag är högutbildad höginkomsttagare, bosatt i en huvudstad utomlands, tidigare utländsk medborgare, tidigare gift med en utländsk medborgare, har ett omfattande umgänge med utlänningar och betalar ingen skatt i Sverige. Jag håller ändå helt med dig.

    • Hovs-hallar says:

      Ja, jag kan bara hålla med. Makthavarna har sedan 70-talet allt starkare styrts av en slags kvasi-religiös sektmentalitet, där ”mångkultur” utnämnts till en helig ko i Sverige — vilket därmed gjort att asylinvandring axiomatiskt blivit något man måste gilla.
      Ingen sansad diskussion har tillåtits om detta. Man har t.ex. inte tillåtits diskutera vilka volymer av sådant inflöde som kan vara rimliga, eller om det kanske finns andra former för bistånd till utsatta människor i främmande länder som är mer kostnadseffektiva — t.ex. bidrag till UNHCR:s ideellt finansierade verksamhet i flyktinglägren.
      Följden har blivit ett pyrande missnöje som inte fått uttryckas i de etablerade kanalerna. I stället har det hjälpt SD fram till att bli ett av Sveriges största partier, då endast SD vågat ta i denna kontroversiella fråga. Väljarnas förakt mot övriga partier har stigit i samma mån som acceptansen för SD.

    • Argus says:

      Det finns ytterligare faktorer som jag ser det. Du och din partner har aldrig brytt er om att göra karriär, kanske intresse eller lämplighet saknas. På grund av detta, eller av principskäl, bor ni i en kommunal hyreslägenhet. När kommunen väljer att eller tvingas ta emot asylsökande som beviljats asyl placerar man dem i sitt eget bostadsbestånd varav en eller flera familjer med en full uppsättning barn placeras i din trappuppgång. Då dessa saknar sysselsättning och rent av hemfallit till ordningen att inte äta och dricka under dygnets ljusa timmar kommer de föra mer väsen än vad önskat är med resultat att din nattvila blir förstörd.

      På grund av din beskedliga inkomst och politiska löften har du röstat vänster, rent av riktigt vänster. Du vänder dig till dina valda företrädare som antingen inte lyssnar eller påpekar att dessa människor minsann har flytt krig, naturkatastrof eller svält, hur de nu kan veta det då dessa personers identitet, bakgrund och syften oftast är okända, och vem är du otacksamma som inte kan visa solidaritet. Som knegare är du van att jobba med händerna så ditt gensvar kanske blev något onyanserat och, wham, kommer rasiststämpeln flygande.

      Vid sidan av dina valda företrädare, som varken bor kommunalt eller invandrartätt, står ett prydligt, rent av överprydligt, gäng som säger att de hör vad du säger och säger sig ha en lösning på dina problem. Det är inte direkt fel då alla med vaken blick kan själv konstatera att asylinvandringen är väldigt kostsam och samtidigt väldigt kostnadsineffektiv, förbrukar resurser och undantränger den svenska befolkningen på en rad områden. Lägg på det att politiker i stat, landsting och kommun lägger beslag på lejonparten av din lön vilket naturligtvis drabbar de sämst ställda hårdast. Jag kanske är känslig men jag blir nästan fysiskt illamående då jag tänker på de av svensk härkomst som är värst utsatta och som inte har några som helst marginaler mest på grund av vårt skattesystem. De som får pendla kommunalt timmar varje dag och har de lyckats med att skrapa ihop till en bil så är den ofta i miserabelt skick och på det så höjer de som har fria resor bensinskatten varje år av principskäl.

      Mitt förslag är att vi slopar varje bidrag till arbetslösa utlänningar och istället erbjuder beredskapsjobb. Om vi så ska bygga väg eller järnväg med korp och spade så bör vi göra det av flera skäl. För det första så för svenska skattebetalare någon valuta för alla miljarder, de som dragit nitlotten och hamnat i en ”livlig” trappuppgång kommer att få nattro då du inte orkar hålla igång hela natten om du ska infinna dig på ett arbete 07:00 och sist men inte minst kommer det att minska lusten att välja Sverige som asylland för de som inte ämnar att göra rätt för sig.

  4. Michael Cocozza says:

    Ständigt denna invandringsfråga. SD och högerpopulismen är ett övergående fenomen.
    Här en ny artikel på Vox baserad på forskningsrapport som ger lite perspektiv på vad som med all säkerhet kommer att hända på sikt, eller för att tala med Keynes:

    In the long run, when we all are dead, immigration will work out fine.

    http://voxeu.org/article/immigrants-who-made-america

    • Tage Sundin says:

      Jag fnissade lite när jag läste ”…immigration will work out fine”.

      Invandring kan förstås vara bra för ett land. Det avgörande är vilka som invandrar. Sedan många år domineras invandringen till Sverige totalt av muslimer från utvecklingsländer. De flesta har mycket svårt för att klara sig och skapa sig ett gott liv i en postindustriellt, sekulärt och rimligt könsjämlikt land som Sverige. Många, kanske de flesta, måste försörjas av oss andra livet ut, vilket mer och mer kommer att tränga undan andra, viktigare, samhälleliga åtaganden.

      Sverige går en dyster framtid till mötes!

    • Konstaterar att indianernas inställning till immigrationen till Amerika förefaller onoterad i den länkade artikeln.

  5. Joakim says:

    Jag har en fjärde förklaring som jag hört, som jag dock inte har mycket empiriskt underlag bakom. Det är nu 72 år sedan andra världskriget tog slut. Det signalerade även slutet på fascimen för stora delar av Europa, där många länder påverkats som en följd av Tysklands erövringar under kriget. Det innebär alltså att dom som var medelålders under denna period (och överlevde) började dö av runt 1980. Idag håller många av dom sista som var gamla nog att minnas den här tiden på att dö. Det är ett ganska så skakigt empiriskt underlag det här för att påstå att det är detta som ligger bakom uppgången av högerpopulism. Man kan dock åberopa två observationer till för att göra lite mer av ett case av det. Både Portugal och Spanien, som hade fascist-regimer under 70-talet, saknar än så länge framgångsrika högerpopulistiska partier.

    @Christer: Korrelationen mellan årliga förändringen i totala antalet beviljade uppehållstillstånd och de beviljade för flyktingar enbart är 0.87 mellan 1980 och 2015. Jag har dock inte tittat på arbetsmarknadstillstånd enbart eller andra undergrupper. Men mycket av totala förändringen från år till år tycks alltså fångas bra av flyktingar enbart.

    @Erik: Det här är mest jag som är nyfiken, men som jag förstår dig så är du mer villig att försörja människor som är födda i Sverige än dom som flyttar hit. Jag undrar varför?

    • #Joakim

      Naturligtvis har jag ett mycket begränsat intresse av att försörja någon överhuvudtaget men det finns skillnader mellan att försörja den normkritiske oidentifierade araben respektive Glenn från Göteborg.

      Om en av dessa personer skall försörjas för en viss tid – utgår ifrån att det inte är livsvarigt – så är möjligheten för Glenn att efter försörjningstiden kunna vinna en plats som bidragande samhällsmedlem så mycket större än för araben som har all världens uppförsbacke. I genomsnitt.

    • Magnus says:

      @joakim;

      Jag tror inte Erik vill försörja någon. De flesta vill nog bara att alla ska stå på egna ben.

      Prioriteringen är att försörja sin familj och ju längre ifrån sin familj ju mindre benägen är var och en av oss att försörja andra. Men, vi bor i ett välfärdsland med ett samhällskontrakt och detta kontrakt ger oss medborgare en trygghet/försäkring. Denna försäkring betalar vi världens högsta skatt för. I denna gigantiska skatt har Sverige valt att betala världens högsta bistånd. Detta bistånd ska gå till de behövande på vår planet utanför vårt land.

      • Joakim says:

        Att i första hand vilja försörja sin familj tror jag alla vill. Att göra skillnad på en person utifrån om den är född i Tornedalen eller Kabul är något helt annat däremot. Jag får dock känslan av att det inte är så meningsfullt att diskutera detta här och nu. Men notera att Sverige inte betalar det högsta biståndet i världen (bistånd per capita är dock en annan historia) och inte heller betalar vi mest skatt i termer av skattetryck (marginalskatt, dvs skattesats, på inkomst är däremot en annan historia).

  6. Raster says:

    Om människor invandrar hit och det inte fungerar är det en känslomässig och intellektuell slutledning som stödjer viljan att begränsa den. Konstigare än så är det inte.

    Att maktpersoner inte skaffar sig nörvändiga instrument för att känna av hur invandringen lyckas betyder inte att människor som ser vad som händer i sin närhet och med deras liv. Många invandrare visar inte respekt och svenskarna blir då dubbelt svikna eftersom politikerna inte heller respekterar dem. Politikerna har i stället förvärrat för svenskar och det finner sig inte människor i längre. Det har blivit allt tydligare hur inkompetenta politikerna är relativt många högt utbildade och erfarna människor i vårt land.

    Parallellt med denna kurva finns det i vårt samhälle en utveckling som sällan nämns i analysen och som stegrats i hög grad under samma tidsperiod. Många förståsigpåare vill gärna hämta förklaringen i återkommande cykler. Men denna stegring av teknikutvecklingen finns inte nånstans i världshistorien. Den är nu och med den följer andra sätt att kunna kommunicera och stötta varandra. Reinfeldt t ex betedde sig som om han vore kung på medeltiden och trodde sig leda en förblindad här av utsvultna krigare vilka han ansåg vara dummare än i första hand sig själv. Han har inte riktigt förstått den intellektuella kapacitet som landet sitter på och som inte alls låter sig styras ut i ett stup av en person som inte har alla hästar hemma men som själv tror sig vara en. Vad han inte lyckades i se var den kraft som sociala medier har gentemot den egentligen mycket bräckliga överenskommelsen mellan media och makten att hålla varandra om ryggen.

    Våra svenska starka män spelade hem hockey-VM och det var underbart att lyssna till vår nationalsång och den kraft med vilken Loa Falkman ledde sången. De är många uppväxande svenskars idoler.

    Varför skulle människor i en demokrati välja att rösta på det man ser är på väg att ruinera samhället? Det vore nåt att förundras över.

  7. Kalle says:

    Personligen hade jag velat se att kurvan med asylsökande adderades till en kurvan med anhöriginvandring. T.ex. så verkar (sd) numera vara största parti i Skåne. Övriga Skåne är inte det minsta intresserade av att få samma problem som Malmö Stad. Ju sämre det går för de multikulturella ”centralorterna” desto mer vill omkringliggande kommuner komma undan motsvarande problem.

    Kommer (sd) få egen majoritet i Skåne om det skulle komma en ekonomisk kris som skjuter upp arbetslösheten med 2 procentenheter?

    Det hade varit intressant om någon annan än statsvetare kunde göra en kvalificerad gissning på hur mycket problem med arbetslöshet som Sverige behöver för att åter dubbla (sd) till valet 2022. 26% vid valet 2018 verkar inte allt för avlägset. Det verkar ge under 2 gånger pengarna.

    • Här är ett gammalt inlägg om just Skåne som kanske kan intressera dig: https://ekonomistas.se/2010/09/27/kj%C3%A6rsgaard-bakom-sds-framgangar/. Högre invandring till Skåne förklarar nog en del, men det tycks också vara något speciellt med Skånes historiska rötter (har en studie i åtanke om just detta, men hittar den inte nu).

      • Kalle says:

        Kontaktytorna mellan skåningar och invandrare har troligen varit så mycket fler under en längre tid men sakta och säkert börjar resten av Sverige komma ifatt. Största kontaktytan har dock varit massmedia med Malmö som exempel som ingen vill ta efter. Pga riksmedias ointresse stannade det vid Sydnytt och Sydsvenskan samt övrig lokalpress i Skåne. Sedan öppnades Pandoras box även för resten av Sverige varpå konsekvenserna är att (sd) numera är 3:e parti nästan överallt.

        Missnöjespartier under 80- och 90-talet uppstod inte ur tomma intet utan var en produkt av sin tid och sin omgivning och sina kontaktytor till dessa.

        T.ex. Dagens bostadssituation i Sverige har varit normalläget i studentstaden Lund i över 20 år.Det fanns tomma lägenheter i Malmö varpå många då hamnade där (dvs staden hade förbyggt sig i relation till sin befolkning). Det var grov obalans mellan tillgång och efterfrågan på många marknadssegment. Resten är som sagt historia men det skrevs om det i lokalpressen, men inte riksmedia. Om Stockholm varit lite mer intresserade för sin södra landsände hade vi inte haft läget vi har idag. Däremot ingen anledning att känna sig diskriminerad över avståndet från Skånes sida. Inte en Järvaområdet i Stockholm är nära nog för att politiker ska agera. Det är business as usual, allt medan föraktet för Stockholms ointresse ökar.

  8. Jag var först lite tveksam till Robert Östlings text. Framför allt för att den inte går på kärnfrågan, den (eventuella) kopplingen mellan antalet asylsökande i Sverige och SD-sympatiernas storlek. Dessutom skulle det krävas att de enskilda blivande SD-sympatisörerna följde statistiken över mottagna asylsökande månad för månad och att detta fick en ungefär lika stor andel av de blivande SD-symparna att bestämma sig beroende på en ungefär lika stor ökning av antalet asylsökande. Att arbeta årsvis skulle visserligen kunna förenkla, men SD kom inte upp i betydande nivåer förrän 2010. Jag har gått igenom de aktuella data på min blogg http://www.fredtorssander.se/fredpress/2017/05/23/sds-tillvaxt-och-antalet-asylsokande/ Det visar sig att samvariationen R2 blir så hög som 95% i fall man använder det rimligare måttet ackumulerat antal asylsökande. Vilket innebär att denna förklaring skulle gälla som en bättre teori än min tidigare, byggd på inkomstklyftan vilken ”bara” hade en förklaringskraft på 91%.
    Både inkomstklyftan och den ackumulerade flyktingmottagningen kan alltså var för sig förklara SD:s framgångar. Detta tyder på att det finns någon bakomliggande faktor.

  9. Om Robert Östling vill göra Ekonomistas kommentarsfält mer likt Axpixlats så verkar han vara på god väg. Här är några fragment som tydligen är förenliga med Ekonomistas (nya de facto?) kommentarspolicy.

    ”sprätta iväg miljarder på oidentifierade individer”
    ”hukar också inför diverse kulturella önskemål”
    ”kvasi-religiös sektmentalitet, där ”mångkultur” utnämnts till en helig ko i Sverige”
    ”Ingen sansad diskussion har tillåtits”
    ”inte tillåtits diskutera vilka volymer av sådant inflöde”
    ”missnöje som inte fått uttryckas”
    ”hemfallit till ordningen att inte äta och dricka under dygnets ljusa timmar”
    ”undantränger den svenska befolkningen”
    ”arbetslösa utlänningar”
    ”de som inte ämnar att göra rätt för sig”
    ”Många invandrare visar inte respekt”
    ”på väg att ruinera samhället”

    Roberts egen inledande post glider mellan ”invandring”, ”flyktinginvandring” och ”flyktingvåg” – varför?

    Robert skriver ”många svenskar inte vill ha obegränsad invandring”. Sant, men samtidigt en märklig formulering i kontexten. För inget riksdagsparti vill det heller. Det skulle vara en frisk fläkt om röster för obegränsad invandring , såsom de uttryckta på https://openborders.info/ , hördes mer i svensk debatt.

    • Jag har varit mer liberal än vanligt i den här kommentarstråden just för att jag tyckte att kommentarerna illustrerar det invandringsmotstånd jag försöker beskriva i inlägget, men jag kanske borde ha stämmt i bäcken tidigare. När det gäller mina egna ordval förstår jag inte vad som är anmärkningsvärt med dem, ofta byter jag uttryck bara för att skapa språklig variation om det är uppenbart vad som avses.

      • Det som är problematiskt med dina egna ordval:

        1. att riksdagspartier står för ”obegränsad invandring” är en myt i debatten som används för halmgubbeargument. Därför bör du inte formulera dig på ett sätt som kan spä på den myten.

        2. Det finns viktiga skillnader i mänskliga rättigheter mellan asyl och annan invandring. http://www.manskligarattigheter.se/sv/de-manskliga-rattigheterna/vilka-rattigheter-finns-det/flyktingars-rattigheter Därför är det problematiskt att som du gör glida mellan termerna. Det är även vanligt att främlingsfientliga retoriskt väljer termer som osynliggör att det handlar om människor som flyr samt de krig de flyr ifrån och du bör inte spä på sådan retorik. För det tredje blir det mindre tydligt vad din förklaringshypotes säger när du är otydlig på denna punkt.

      • Jag har inte påstått att något riksdagsparti står för obegränsad invandring, men visst, jag köper att jag kunde varit mer tydlig kring vilken typ av invandring jag talar om (jag är dock lite osäker på exakt vilket motstånd olika sorters invandring väcker i Sverige).

      • J skriver ”Därför är det problematiskt att som du gör glida mellan termerna. Det är även vanligt att främlingsfientliga retoriskt väljer termer som osynliggör att det handlar om människor som flyr”

        Det är också vanligt att s.k. ”antirasister” kallar de som är kritiska till den förda invandringspolitiken för ”främlingsfientliga” och ännu värre skällsord som J gör här. Även detta är ett exempel på ett problematiskt språkbruk.

        Det är dessutom vanligt att ”antirasister” glider på termerna åt andra hållet och kallar ”barn” (vuxna som ljuger om sin ålder) som slängt sina pass och passerat ett antal säkra länder där de kunde sökt asyl för flyktingar trots att vi inte vet om de faktiskt är flyktingar eftersom vi inte har möjlighet att kontrollera deras identitet.

  10. Diskussionen om olika typer av invandring har flera poler. Det handlar inte bara om asyl-invandring, även om denna är populärast att debattera för och emot i politikerkretsar, utan också om arbetskraftsimport av vit grå och svart modell. Samt skapandet av en ny klass bestående av papperslösa vilka formellt sett inte har rätt att uppehålla sig i Sverige. Motsvarande Illegals i USA. Samt den svenska statens förberedelser för att flytta över workfaremodellen till att mera uttalat gälla arbetslösa utan svensk härkomst. Och LO:s förberedelser för att träffa avtal för den lägre delen av den tudelade arbetarklassen. Det börjar bli rent amerikanska svårigheter med arbetsmarknadsstatistiken. Arbetsmiljöverkets statistik är den enda som fortfarande omfattar så gott som alla arbetande på den svenska arbetsmarknaden. Fast begränsat till de utstationeringsföretag bryr sig om att
    anmäla sig. https://www.av.se/arbetsmiljoarbete-och-inspektioner/utlandsk-arbetskraft-i-sverige/utstationering—utlandsk-arbetskraft-i-sverige/

  11. Camilla says:

    Jag tycker du glömmer två mycket viktiga faktorer! Det samhällsekonomiska perspektivet , tidigare poltitiska beslut som påverkat välfärden. Högerregeringens beslut om jobbskatteavdrag som ofrånkomligen påverkat välfärden (och mer därtill) som resulterat bland annat i en ökad segregering. Det allmänna ekonomiska läget i Sverige med lågkonjuktur och hög arbetslöshet.
    Detta talas det dock knappt någonting om fastän jag med flera tycker detta är självklart.
    När det är svåra tider, vissa människor får det mycket sämre, man märker försämringar i välfärden, ja då vill många hitta enkla lösningar och enkelspårigt hitta syndabockar.

  12. Johan says:

    Nja,.. Ny Demokrati kom in i riksdagen före väljarna i högre grad uppfattade invandring/immigration/integration som en viktig politisk fråga. Och före ökningarna av antalet flyktingarna från forna Jugoslavien. Detsamma gäller för SD. Det vill säga det finns inget eller ett mycket svagt samband över tid mellan stödet för dessa två partier och flyktingopinionen, eller för antalet asylsökande. Det är även den slutsats som den internationella forskningen pekar på. De högerradikala partierna driver opinionen snarare än att följa den i denna fråga.

  13. Såvitt jag kan se överensstämmer SD:s tillväxt, testad med multipel regression ganska väl med dels inkomstklyftans ökning, mätt som antalet procent av de disponibla inkomsterna inklusive kapitalvinster året före den aktuella mätningen av SD sympatierna när detta används som oberoende variabel tillsammans med det ackumulerade antalet asylsökande.
    Det ackumulerade antalet asylsökande är inte någon reell eller ens realistisk siffra. Men det kan vara ett mått på SD-sympatisörernas uppfattning om saken.
    Detta skulle i så fall kunna tolkas som att de högerradikala driver frågan om asylflyktingarna (in absurdum) men att förutsättningen för att detta skall ge effekt i form av SD-sympatier är att inkomstklyftan ökar.

  14. Gustav says:

    Jag tillsammans med min dåvarande klasskamrat skrev en kandidatuppsats om detta ämne för över 5 år sedan. En ekonometrisk analys över vad som just påverkade den invandringskritik som då, 2012, började visa sig. Vi fann att ju högre andel av befolkningen med utländsk bakgrund i en kommun hade positiv påverkan på SD:s röstandel. Något paradoxalt kan man tycka, för att maximera sin röstandel skulle då SD varit pro invandring för att maximera sin andel i ett val.

    Detta var dock en kandidatuppsats med en hel del förbättringspotential och heller inte helt robust. Jag valde trots detta att skicka de resultat och insikter vi fått till samtliga riksdagspartier. Behöver jag ens säga hur många som återkom med svar?

  15. gruelse says:

    Framgången förklaras nog med att SD har de facto varit det enda oppositionspartiet i riksdagen, åtminstone fram till massinvandringspolitikens haveri och införandet av ID-kontroll i Öresund. Att SD har varit det enda oppositionspartiet bekräftades genom de övriga sju riksdagspartiernas Decemberöverenskommelse (DÖ) 2014. Syftet med DÖ var att hindra SD från maktinflytande i Riksdagen.

    Också en viktig del i SD:s framgång är att DÖ-partierna, till skillnad från SD, vill föra en mer generös flyktingpolitik.

    Sedan drar nog också SD:s försvarsvänliga politik, EU-motstånd och antietablissemangsframtoning ett ökande antal röster.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s