Gynnar en segregerad skola starka elever?

Även om det ofta hävdas att klyftorna i den svenska skolan ökar är detta inte något entydigt resultat. Både PISA- och TIMSS-undersökningarna finner exempelvis att resultatförsämringen i matematik om något är större bland hög- än lågpresterande elever. Samtidigt har resultatspridningen mellan skolorna ökat och studiemotiverade elever förefaller i allt högre grad studera tillsammans med likartade elever. Frågan är då varför inte högpresterande elever gynnas av dagens skolsystem på ett tydligare sätt än som verkar vara fallet? Det finns flera möjliga förklaringar till detta.
[Read more…]

Är det ”orealistiskt” att försöka uppfylla inflationsmålet?

English translation.

Tidigare har jag redovisat en s.k. kontrafaktisk analys, där jag visat att en styrränta på 0,25 procent från juni/juli 2010 istället för Riksbankens räntehöjningar och högre räntebana av allt att döma skulle ha lett till ett mycket bättre utfall, med inflationen betydligt högre och nära målet och arbetslösheten betydligt lägre och närmare en rimlig långsiktigt hållbar nivå. Dessutom – kanske något överraskande för somliga – skulle av allt att döma skuldkvoten ha blivit något lägre, inte högre. Denna analys har nyligen kritiserats i ett tal av direktionsledamoten Per Jansson. Men kritiken tar sig en ovanlig och oväntad form. Jansson ifrågasätter nämligen inte själva beräkningen av effekterna av en låg räntebana, och presenterar inte någon egen bättre analys av effekterna. Istället skulle enligt hans uppfattning en sådan låg ränta ”inte vara realistisk”:

I min värld skulle en sådan politik [med en ränta på 0,25 procent från juni/juli 2010] helt enkelt inte vara realistisk och den faller därmed också bort som en meningsfull jämförelsenorm.

Nya ledamoten Cecilia Skingsley har i SVT också uttalat sig på liknande sätt. Men Jansson och Skingsley gör sig skyldiga till ett tankefel, genom att blanda ihop två mycket olika sätt att utvärdera penningpolitiken.

Det ena sättet, s.k. ex post-analys, utvärderar penningpolitiken i efterhand, med facit i hand. En sådan analys jämför den faktiska penningpolitiken och dess utfall  och måluppfyllelse med en kontrafaktisk alternativ penningpolitik  och dess skattade utfall och måluppfyllelse. Det är en sådan ex post-analys som jag har gjort.

Den andra sättet, s.k. ex ante-analys, utvärderar penningpolitiken enbart utifrån den information som fanns vid beslutstillfället. En sådan analys bedömer om Riksbanken, givet den information som fanns vid beslutstillfället, gjorde rimliga prognoser för inflation, arbetslöshet och andra storheter, och om Riksbanken, givet dessa prognoser, fattade beslut om styrränta och räntebana som kunde förväntas leda till bäst måluppfyllelse. Det verkar vara en sådan analys som Jansson (och Skingsley) hänvisar till. Att blanda dessa olika sorts analyser leder till stor förvirring i diskussionen. Här försöker jag reda ut begreppen. Det visar sig att Janssons (och Skingsleys) argument inte tål en närmare granskning.

[Read more…]

Det informerade skolvalets svårigheter

I dagarna lanserades grundskolekvalitet.se, ett samarbete mellan de största skolhuvudmännens branschorganisationer och Svenskt Näringsliv som syftar till att förbättra möjligheten att göra informerade skolval. Som många andra skoljämförelser lider den av stora brister. Jämförelsen presenterar betyg och provresultat ur Skolverkets databaser men bortser från att vilka elever som går på en skola är den överlägset viktigaste faktorn bakom dessa resultat. Hur väl skolan förvaltar elevernas givna förutsättningar fångas därför inte. Dessutom fångar kunskapsjämförelserna bara en del av skolans alla mål. En än mer principiell invändning är att dessa jämförelser har som utgångspunkt att vad som är bra för en elev är bra för alla. En annan möjlighet är att elevers behov skiljer sig åt. [Read more…]

Varför är det förbjudet att sälja hyreskontrakt?

I en artikel i Ekonomisk Debatt från 2005 konstaterade Kimmo Eriksson och Hans Lind att det största problemet med bruksvärdessystemet är att det skapar en svart marknad för hyreskontrakt (se även SvD:s artikelserie från i våras). Den enklaste lösningen på problem med svarta marknader är att legalisera dem. Idag är det tillåtet att köpa hyreskontrakt, men inte att sälja dem (som sexköp alltså, fast tvärtom). Men varför legaliserar man inte helt enkelt försäljning av hyreskontrakt?

[Read more…]

Kära tomten, jag önskar mig inga presentkort.

Året var 2006 och jag fick den sämsta julklapp jag någonsin fått. Min dåvarande arbetsgivare ville visa sina anställda uppskattning inför julen och valde att göra det med ett presentkort på en icke föraktlig summa pengar. Problemet var att presentkortet var från Systembolaget. Och jag dricker inte alkohol. Oops. [Read more…]

Varför var årets ekonomipris så ovanligt bra?

Nobelfestligheterna är över för i år och ännu en gång har ekonomipriset kritiserats (och det fick sig dessutom några svårbegripliga kängor i en text Karin Bojs här). Denna gång handlade mycket om det, i vissas ögon, hårresande i att priset delades av personer som har olika syn på hur finansmarknader fungerar. Framförallt handlar kritiken om relationen mellan pristagarna Eugene Fama, fortsatt försvarare av den effektiva marknadshypotesen, och Robert Shiller, som menar att vi bäst kan förklara varför tillgångspriser kan avvika från sina fundamentala värden genom att inkludera psykologiska mekanismer. Och det är sant, dessa två personer inte är överens om hur en allomfattande teori av tillgångspriser ska se ut, men det är inte heller deras uppfattningar i denna fråga som givit dem priset. De har främst fått det för olika empiriska resultat och att mot denna bakgrund dra slutsatsen att de inte skulle kunna dela på ekonomipriset är befängt. [Read more…]

Varför är skulderna ytterligare ett skäl till att uppfylla inflationsmålet? (Uppdaterat 2014-06-15)

Uppdaterat 2014-06-15 med senaste tillgängliga data, maj 2014.                   [English translation]

Varför är hushållens skulder ytterligare ett skäl för Riksbanken att uppfylla inflationsmålet?  Dvs. utöver det tunga skäl som ges av att inflationsmålet på 2 procent är hur det lagstiftade målet om prisstabilitet har konkretiserats. Jo, det beror på att hushållen förväntar sig en inflation ungefär på målet. Om då inflationen tillåts falla under målet drabbas hushållen av en oväntad och oönskad kapitalförlust i form av högre reala skulder, jämfört med om inflationen hade hållits på målet. För närvarande är denna kapitalförlust avsevärd, t.ex. 50 000 kr för varje miljon kronor som lånades hösten 2011 och 90 000 kr för varje miljon kronor som lånades våren 2003. Kapitalförlusten medför också en oväntad och oönskad ökning av hushållens belåningsgrad och minskning av deras nettoförmögenhet, och hushållens motståndskraft mot störningar blir således lägre, jämfört med om inflationen hade varit 2 procent. [Read more…]

En halv tumme för en fin publicering?

Den hårda konkurrensen inom forskarvärlden är ett välkänt faktum och en fin publicering kan betyda skillnaden mellan en fast anställning och kortsiktiga stipendier. Men hur värdefull är en publicering i den finaste tidskriften? En intervjuundersökning bland akademiska nationalekonomer visar att forskarna är villiga att ge upp motsvarande en halv tumme, eller en femtedels arm, för en publicering i den finaste vetenskapliga tidskriften, American Economic Review. [Read more…]

Ett omodest förslag

Att göra läraryrket attraktivare och lärarutbildningen bättre är sannolikt viktiga gatstenar på vägen mot en mer välfungerande skola. Ett problem med dagens ordning är att staten saknar befogenheter att göra yrket mer attraktivt och det är tveksamt om huvudmännen har incitament att ta detta ansvar. Att höja lärarnas löner med 10000 kronor i månaden låter sig sägas, men låter det sig verkligen göras? Om det nu till äventyrs gick att göra skulle det vara dyrt och effekterna på nyrekryteringen är osäker. Staten har dock makt över lärarutbildningen och en möjlig åtgärd att göra denna utbildning betald samtidigt som kraven och undervisningstiden höjs väsentligt. [Read more…]

Husprisbubbla enligt Roubini och Shiller? Fakta om bostadspriserna och disponibel inkomst (Uppdaterat 2014-06-15)

 [English translation]

Uppdaterat 2014-06-15 med senaste tillgängliga data: April för bostadspriserna och kvartal 1 för disponibel inkomst. Uppdaterat 2014-07-29 med en figur med nominella bostadspriser och nominell disponibel inkomstredovisade separat. 

I ett inlägg på Project Syndicate varnar Noriel Roubini för en svensk bostadsbubbla. Han skriver

Signs that home prices are entering bubble territory in these economies include fast-rising home prices, high and rising price-to-income ratios, and high levels of mortgage debt as a share of household debt.

Enligt Svenska Dagbladet den 7 december säger nobelpristagaren Robert Shiller

Jag tror att människor här i Sverige har en illusion om att stigande priser är en långsiktig trend, det påminner mer om en bubbla.

Men hur förhåller det sig med bostadspriserna, stiger de snabbt, realt och i förhållande till disponibel inkomst? I själva verket har de fallit och är i april 2014 7 procent lägre i förhållande till disponibel inkomst än för sex och ett halvt år sedan, hösten 2007. [Read more…]