Ojämlikhet för naturvetare

Gränsen mellan naturvetenskap och samhällsvetenskap överskrids inte ofta, men när det händer kan det bli intressant. Tidskriften Nature gav nyligen ut ett temaummer om ojämlikhet. Några av artiklarna sammanfattar eller diskuterar de senaste samhällsvetenskapliga forskningsrönen, men några behandlar hur ojämlikhet påverkar den naturvetenskapliga forskningen. Även om anslaget bitvis är väl allmänt hållet, och slutsatserna ibland väl tvärsäkra, är numret rekommenderad läsning för alla som söker aktuella forskningsrön och framför allt nya perspektiv på hur ojämlikhetsdimensionen berör naturvetenskapen. [Read more…]

Tålamod som välståndets moder

När forskare i arbetsmarknadsekonomi träffas på konferenser brukar det vara en orgie i studier som noggrant identifierar kausala effekter från det ena till det andra. Studierna är ofta rätt partikulära och man kan ibland sakna de mer storslagna samhällsfrågorna. Ett litet sus gick därför genom publiken när Armin Falk gav Adam Smith-föreläsningen vid årets EALE-konferens i Ghent. Vad som presenterades var nämligen en mängd mönster och korrelationer från ett projekt som försöker mäta grundläggande preferenser och attityder runtom i världen. [Read more…]

Egen härd är guld värd

En central nationalekonomisk tes är att privat äganderätt är avgörande för långsiktig ekonomisk tillväxt. Denna idé förknippas med till exempel Adam Smith och Douglass North, men går eventuellt att skönja redan i bibeln. Privat äganderätt kan stärka den enskildes incitament att investera långsiktigt eftersom man själv får skörda frukterna av investeringen. Men det är också tänkbart att fördelningen av privata äganderätter spelar roll. Till exempel kan självägande bönder ha starkare incitament att investera i arbetsbesparande teknologi än bönder som arrenderar mark. I den fjärde och sista avhandlingen från IIES som jag tänkte skriva om här på Ekonomistas, ger sig Shuhei Kitamura i kast med denna fråga genom att studera effekterna av en japansk landreform. [Read more…]

Det sociala kapitalets mörka sida

I diskussioner om det goda samhället finns få begrepp som så enhetligt väcker positiva associationer som ”tillit”. Att kunna lita på människor är något som uppfattas som viktigt i sig och som dessutom har kopplats till positiva ekonomiska och politiska utfall. [Read more…]

Anna Dreber-Almenberg ny professor i nationalekonomi på Handels

I veckan utsågs Anna Dreber-Almenberg till professor i nationalekonomi på Handelshögskolan i Stockholm. Anna är en exceptionellt produktiv och kreativ ekonom som publicerat närmare 50 vetenskapliga artiklar (sedan 2008) inom en rad olika områden – allt ifrån om pris påverkar hur människor upplever att vin smakar (det gör det) till om pojkar är mer tävlingsinriktade än flickor (ja, kanske, men det är till stor del kulturellt betingat och inlärt) till hur stora problemen med publiceringsbias är (de är stora). [Read more…]

Utvandrarlandet Sverige

År 1867 utvandrade Charles och Emma Hederstedt från Sverige till Kansas i USA med sin då ettårige son Gabriel. Gabriel fick så småningom dottern Evelyn. Långt senare, när den stora depressionen inleds i USA år 1929, emigrerar smålänningen Albert Östling till USA. Denna Albert träffar Evelyn, och efter ett par år flyttar de till Sverige. De gifter sig sommaren 1939 precis innan andra världskriget bryter ut, och strax efter att tyskarna tågat in i Paris föder Evelyn den första av tre söner, min far. Vi är många svenskar som bär på berättelser om de svenskar som lämnade Sverige för USA, och en del av oss är så att säga resultatet av denna migration. Det åtminstone jag aldrig har reflekterat över är hur emigrationen påverkade de tre fjärdedelar av befolkningen som blev kvar i Sverige. Igår disputerade Mounir Karadja här på IIES och i två fascinerande kapitel i avhandlingen hjälper han och medförfattarna David Andersson och Erik Prawitz mig att fylla denna kunskapslucka. [Read more…]

Nationalekonomiska föreningen möter finansministern

Den 26:e september presenterar finansminister Magdalena Andersson budgetpropositionen för  Nationalekonomiska föreningens medlemmar. Presentationen kommenteras av Lena Sellgren som är chefekonom på Business Sweden och Fredrik NG Andersson, docent vid Lunds universitet.  [Read more…]

Livsfarligt lokalt deltagande

Ett problem med utvecklingsbistånd är att det kan riskera att hamna i händerna på nationella eliter och leda till korruption. Därför ses det vanligtvis som positivt om befolkningen kan engageras direkt på lokal nivå, vilket mikrolån är ett av många exempel på. Lokalt deltagande anses dessutom ofta vara positivt ur ett demokratiskt perspektiv. Två kapitel i Miri Stryjans avhandling (som lades fram vid IIES i förra veckan) ställer dock den etablerade positiva synen på lokalt deltagande lite på ända. Allra tydligast är detta i Miris kapitel om folkmordet i Rwanda (samförfattat med Evelina Bonnier, Jonas Poulsen och Thorsten Rogall). [Read more…]

Att särskilja särbegåvade barn

Särbegåvade barn är ofta understimulerade och egensinniga vilket gör att de inte sällan får problem i skolans värld. Det är därför bra att bland andra SKL försöker hjälpa huvudmän och skolor att bättre stödja dessa elever. Att definiera särbegåvning är inte helt enkelt men andelen anses ligga runt fem procent. Min gissning är dock att andelen föräldrar som anser sina egna barn vara särskilt begåvade är betydligt högre än så. Det finns därför anledning att begränsa föräldrarnas inflytande på processen som avgör elevernas grad av särbegåvning. [Read more…]

Matnyttig modern makro

Denna och nästa vecka är det ovanligt många disputationer på min arbetsplats IIES. Ett bra sätt att få en känsla för vad som är på gång inom disciplinen är att hålla sig uppdaterad om vad doktoranderna pysslar med, de tycks nämligen ha särskilt utvecklade känselspröt för detta. Därför tänkte jag bjuda på några korta sammanfattningar av avhandlingarna som läggs fram under dessa två veckor. [Read more…]