Höga bostadspriser och ökande skulder inget skäl för skärpt amorteringskrav

Finansinspektionens enda kvarstående argument för det skärpta amorteringskravet – höga bostadspriser och ökande skulder – håller inte. Bostadspriserna är höga av naturliga och fundamentala skäl och skulderna ökar naturligt i förhållande till disponibel inkomst med eftersläpning. FI bedömer dessutom att de finansiella stabilitetsriskerna kopplade till skulderna är små. Regeringen bör säga nej till det skärpta amorteringskravet. [Read more…]

Segregation är inte nivågruppering

I diskussionen om skolsegregation möter jag ibland uppfattningen att denna fungerar som en typ av ställföreträdande nivågruppering. Forskningen kring nivågruppering är förvisso inte entydig, men föreställningen att sådan kan vara till gagn för både starka och svaga elever är vanligt förekommande. Fördragsamheten med nivågruppering är därför rätt stor, oavsett vad skolans styrdokument säger. Ett enkelt statistiskt resonemang visar emellertid att social segregation knappast fungerar som ett substitut för nivågruppering. [Read more…]

Goda råd till Brexitförhandlarna

I detta gästinlägg presenterar Rikard Forslid och Sten Nyberg, båda professorer vid Nationalekonomiska institutionen vid Stockholms universitet, en analys av förhandlingsspelet kring Brexit. En central slutsats är att EU och Storbritannien först bör komma överens om migrationspolitiken och sen gå vidare till andra frågor. [Read more…]

Riksbanken öppnar för bättre ekonomisk statistik

Sverige har rykte om sig att ha världens bästa statistik. Men det gäller knappast den ekonomiska statistiken på mikronivå. Visserligen har vi tack vare våra välstrukturerade register en hel del statistik över hushållens inkomster före och efter omfördening, men det gapar stora hål. Riksbanken föreslår nu ett sätt att täppa igen ett av de största. [Read more…]

Fiskal union eller no bailout?

EU-kommissionens ordförande Juncker och Frankrikes president Macron har relanserat förslaget om en fiskal union mellan euroländerna. Med fiskal union menas en gemensam budget, med egna skatteintäkter,  och ett gemensamt finansdepartement lett av en EU-finansminister. Det är oklart vilka skatter som avses och även i vilken utsträckning som utgifterna ska avse  konjunkturstabiliserande finanspolitik eller transfereringar mellan länderna. Förslaget stöds av euroländerna vid Medelhavet – Club Med – medan Tyskland, Nederländerna, Finland och andra länder i norr ställer sig mer eller mindre kallsinniga. Det säger något om hur man tror att den gemensamma budgetens inkomster och utgifter kommer att fördelas mellan nord och syd.

[Read more…]

Vad händer när Fed dansar ensam?

En fråga som många brottats med är hur det ska gå när Federal Reserve (och andra centralbanker) avvecklar sin okonventionella penningpolitik, i form av stödköp av stats- och bostadsobligationer. Graden av oro för vad detta kommer att innebära varierar mellan olika bedömare, men en uppsats som Morten Ravn nyligen presenterade här på institutionen ger upphov till viss oro. Frågan är dessutom om inte den fascinerande studien ger anledning att revidera penningpolitikens effekter i USA. [Read more…]

Richard Thaler årets ekonomipristagare

Årets ekonomipris går till en pristagare som är känd långt utanför nationalekonomins gränser. Thaler kan sägas vara en av beteendeekonomins fadersfigurer och skriver med detta pris in sig i de beteendeekonomiska historieböckerna jämte tidigare pristagare som Herbert Simon (1978 års pris) och Daniel Kahneman (2002). Thalers forskning har skett i polemik mot nationalekonomins standardantaganden om rationella, själviska och tidskonsistenta aktörer. Att döma av den akademiska självbiografi han skrev häromåret (och som recenserades här på Ekonomistas) har detta tidvis vara en ganska bitter kamp (vilket bokens titel Misbehaving delvis anspelar på), men en kamp som nog måste sägas vara över. Beteendeekonomin är numera integrerad inom nationalekonomins huvudfåra och forskningen handlar nu främst om att precisera hur stor roll avstegen från standardmodellen spelar och i vilka sammanhang de har betydelse. [Read more…]

Paul Romer återigen favorittippad

Såsom redan avslöjats i Ekonomiekot var Paul Romer favorittippad i årets omröstning om ekonomipriset med 16% av rösterna. På andra plats kom Daron Acemoglu (8%), tätt följd av Thomas Piketty (8%) och Assar Lindbeck (8%). På femte plats kom William Nordhaus (6%). Om det blir någon av dessa som får ekonomipriset meddelas klockan 11:45 på måndag.

Per om presidentvalskampanjen

Ett val som hamnat i fullständig medieskugga är valet till ny ordförande för den europeiska nationalekonomiska föreningen EEA. Detta år ställer min kollega Per Krusell upp som ”presidentkandidat” (eller snarare ”vice president”, ”president” blir man först efter ett år som ”vice president”). Blir Per vald skulle han bli den tredje svenska ordföranden för EEA — Assar Lindbeck var ordförande 1991 och Torsten Persson 2003. Jag fångade honom i korridoren och passade på att ställa några frågor om varför han ställer upp och varför EEA-medlemmar bör lägga sin röst på honom. [Read more…]

Vem får ekonomipriset 2017?

Traditionsenligt är det dags för omröstning om vem Ekonomistas läsare tror får årets ekonomipris (som tillkännages nu på måndag den 9:e oktober). Att gissa rätt pristagare har visat sig svårt och förmodligen kommer den som får flest röster på Ekonomistas inte få priset just i år. Lägg gärna till egna kandidater på listan och motivera gärna ditt val i kommentarstråden. Omröstningen avslutas på fredag kväll och resultatet från omröstningen presenteras under helgen. [Read more…]