Den missförstådda konsumtionsskatten

Detta är ett gästinlägg av Spencer Bastani, docent i nationalekonomi vid Linnéuniversitetet.

I den svenska skattedebatten hörs ibland att en grön, miljövänlig skatteväxling vore att höja konsumtionsskatten och minska arbetsinkomstskatten. På så vis skulle folk konsumera mindre, vilket vore positivt för miljön. Men även om detta tankesätt är behjärtansvärt, är det i grunden felaktigt. [Read more…]

Kontantlösa tiggare och barn

För ett par år sedan när tiggare från Rumänien och Bulgarien ännu var en relativt ovanlig syn på svenska gator påpekade en vän till mig att tiggeriet snart skulle vara ett minne blott eftersom allt färre människor går runt med kontanter på sig. Min vän hade rätt i att utveckligen mot ett kontantlöst samhälle har gått i ett rasande tempo, i synnerhet i Sverige. De senaste tio åren har mängden sedlar och mynt i cirkulation minskat med cirka 50%. Enligt Riksbanken uppgav 38 procent år 2010 att de betalade med kontanter vid sitt senaste köp, 2018 var andelen som betalade kontant 13 procent. (Jag har även noterat att det numera till och med finns en kontantlös version av brädspelet Monopol.) Riksbanken förefaller oroad av utvecklingen och utreder huruvida en statlig e-krona bör införas, men såsom f.d. DN-journalisten Johan Schück diskuterar på sin nystartade blogg finns det många frågetecken kring konsekvenserna av Riksbankens förslag. [Read more…]

Låt oss tala om kapitalbeskattning

Runtom i västvärlden diskuteras just nu hur kapital bör beskattas. I USA har ett par amerikanska presidentkandidater lanserat en förmögenhetsskatt, och ekonomforskarna hakar på debatten. I Sverige diskuteras också reformerade kapitalskatter. Men bör här skilja mellan olika typer av kapitalskatter eftersom deras för- och nackdelarna skiljer sig åt, vilket även stödet i opinionen. [Read more…]

Inflation och omfördelning: Hur stor är egentligen skatten på kapitalinkomster?

Inflationens inverkan på kapitalägandets fördelning och omfördelning har inte studerats mycket i den akademiska litteraturen. Den svenska kapitalinkomstskatten är som bekant 30% (i normalfallet) oavsett inkomstnivå. Många känner till att denna skattesats är betydligt lägre än marginalskatten på höga arbetsinkomster, som är upp till 70%. Men vad som sällan beaktas är att denna stora skillnad krymper om man tar hänsyn till inflationens effekter på kapitalbeskattningen. Sveriges inflation har på kort tid stigit från 0% till 2%, och detta har medfört en kraftig skattehöjning på reala kapitalinkomster: från 30% till 50% i fallet bankräntor. Frågan är om Sverige behöver en inflationsindexerad kapitalbeskattning. [Read more…]