Hög ekonomisk tillväxt är något som de flesta tycker är bra. Men när det kommer till hur denna tillväxt skapas så har den traditionella nationalekonomiska teorin inte så mycket att komma med. De vanligaste, traditionella, tillväxtmodellerna säger att tillväxt följer mekaniskt av en ökning i insatsfaktorer, som exempelvis mer fysiskt kapital, mer R&D, eller mer utbildad arbetskraft. Teorierna har dock inget att säga om vilken roll entreprenörer spelar, det vill säga de som kommer på nya sätt att kombinera insatsfaktorerna och som tar de risker som är förknippade med att experimentera och leda utvecklingen framåt. I en ny bok, ”Entreprenörskap – hur, vad och varför?” (Studentlitteratur 2015) analyserar och diskuterar Magnus Henrekson och Mikael Stenkula den här saknade pusselbiten. [Read more…]
Etnisk heterogenitet och välfärdsstatens storlek
I oktober 2015 höll Nordic Economic Policy Review en konferens i Helsingfors på temat ”Vart är den nordiska modellen på väg?” Nu har uppsatserna från konferensen publicerats. Bland dem finns ett bidrag där jag diskuterar vilka konsekvenser som ökad etnisk heterogenitet kan få för den nordiska modellen med dess omfattande omfördelning av ekonomiska resurser mellan medborgare. [Read more…]
Ökad kvalitetstidsojämlikhet
Åsikterna om huruvida stora löne- och/eller förmögenhetsskillnader mellan människor i ett samhälle är bra eller dåligt går vitt isär. Enigheten är större när det gäller att hårt arbete bör löna sig: såväl de som förespråkar mer som de som förespråkar mindre ekonomiska skillnader i samhället tycker att en hög mobilitet är bra. Den som jobbar smart och hårt bör alltså klättra uppåt medan den latare bör trilla nedåt. Även om det är oklart om det verkligen är så, så verkar den allmänna uppfattningen vara att denna mobilitet i samhället har minskat. Och många blickar mot barns uppväxtvillkor för en förklaring. [Read more…]
Varför finns det överhuvudtaget några jobb kvar?
Automatisering och allt smartare utnyttjande av teknikens möjligheter leder till att vissa yrken, som övervägande återfinns inom medelklassen, blir obsoleta. För detta har vi oroat oss i åtminstone 70 år. I en nyligen publicerad översiktsartikel frågar sig David Autor (MIT) hur befogad oron är. [Read more…]
Hur mycket mer än “dem” är “vi” värda?
Jag skriver idag på Svenska Dagbladets ledarsida om beräkningar som Dani Rodrik (Harvard University, länk) har gjort för att besvara följande fråga: ”Hur mycket mer måste en person i ett rikt land bry sig om sina landsmän jämfört med hur mycket hon bryr sig om människor i världens fattigaste länder för att nå slutsatsen att gränser bör vara stängda”. Mitt SvD-inlägg, ”Världens fattiga vinner på öppnare gränser”, kan läsas på SvDs hemsida. Här på Ekonomistas ger jag lite mer detaljerad information om Rodriks funderingar och beräkningar. [Read more…]
Tur, otur, val och ansvar: ny studie om rättvisepreferenser
När vill människor omfördela ekonomiska resuser mellan andra och när är ojämlikhet acceptabelt? Det är fokus i ”Luck, Choice and Responsibility – An Experimental Investigation of Fairness Views”, en ny studie som just publicerats i Journal of Public Economics av undertecknad, samt Bjørn-Atle Reme och Erik Sørensen (båda vid Norges Handelshögskola i Bergen). Vi studerar kontrollerbara och icke kontrollerbara risker och hur ojämlikhet som är resultatet av att en aktör haft otur hanteras. [Read more…]
Boktips: Ojämlikhetens anatomi
Förra året utkom Per Molander med boken ”Ojämlikhets anatomi” (Weyer förlag). Hur inkomster och förmögenheter skapas och hur deras fördelning mellan samhällets invånare ser ut och bestäms har alltid intresserat ekonomer. Sedan Thomas Pikettys bok Capital in the Twenty-First Century publicerades har dock diskussionerna intensifierats. På så sätt kunde knappast Molanders bok ha publicerats mer lägligt: Nu blir den ytterligare ett inlägg i den dagsaktuella debatten om ekonomisk jämlikhet och ojämlikhet. Jag diskuterar boken i senaste numret av tidsskriften Ekonomisk Debatt. Som jag skriver där så tycker jag att mycket saknas i Molanders verklighetsbeskrivning. Till exempel så ligger fokus uteslutande på det relativa perspektivet (tjänar en viss person mer eller mindre än andra?) på ett sätt som gör att det som är långt viktigare för de flesta människor (absolut inkomst, levnadsstandard och välfärd snarare än relativ) försvinner helt. Trots det är boken definitivt läsvärd – och den är dessutom föredömligt kort och kärnfull.
Slutet på den amerikanska drömmen?
Hillary Clinton, Donald Trump, Jeb Bush och alla de andra som gärna vill se sig själva USAs nästa president talar ofta och gärna om den amerikanska drömmen och om hur just de är bäst skickade att försvara den. Och enligt en ny studie i Psychological Science av John Chambers (Saint Louis University) verkar det definitivt som att den amerikanska drömmen kan behöva ett starkt försvar: färre amerikaner än någonsin som köper idén om att hårt arbete är vägen till framgång. [Read more…]
Regressiva skatter på ”syndiga” varor
Med undantag för förespråkare av en platt skattesats vill de flesta att skatter ska vara progressiva, dvs att de som tjänar mer ska betala en högre andel i skatt. Att höra någon argumentera för regressiva skatter, alltså skatter som huvudsakligen betalas av dem med låga inkomster, hör inte till vanligheterna. Men i en ny uppsats visar och Ben Lockwood och Dmitry Taubinsky att regressiva skatter är vanligare än vad vi kanske tror. [Read more…]
Söderbergska priset 2015 – Beteendeekonomiskt seminarium på KVA
Tisdagen den 26 maj tilldelas Tore Ellingsen och Magnus Johannesson (båda från Handelshögskolan i Stockholm) det prestigefulla Söderbergska priset för “sina gemensamma och inflytelserika arbeten inom området beteendeekonomi”. I samband med utdelningen hålls ett seminarium på Kungliga Vetenskapsakademin med titeln “Beteendeekonomi: Imperialism eller öppenhet”. Förutom pristagarnas föreläsning så innehåller programmet även anföranden av Anna Dreber Almenberg, David Cesarini, Robert Östling samt undertecknad. Ett unikt tillfälle således att avnjuta två Ekonomistas-skribenter och fyra andra forskare inom beteendeekonomi under ett förhoppningsvis mycket spännande seminarium. Anmälan görs här – notera att antalet platser är begränsat så först till kvarn gäller! [Read more…]
Ekonomistas 
Senaste kommentarer