Riksbanken redogörelse döljer att egna beräkningar ger minoriteten rätt

[English translation]

Riksbanken har nyligen överlämnat en redogörelse för penningpolitiken 2013 till riksdagen inför Finansutskottets årliga utvärdering. Redogörelsen är uppenbarligen en tendentiös partsinlaga från direktionsmajoriteten. Den döljer nämligen att Riksbankens egna beräkningar ger minoriteten rätt. [Read more…]

Helgnöje för barnsliga: ”Milton the Maltese Falcon Sings”

För alla oss barnsliga ekonomi-intresserade kommer här den perfekta helgunderhållningen: en spännande (och realistisk) penningpolitisk saga att själv färglägga alternativt läsa i redan färglagd version. Historien kretsar kring den amerikanska ekonomin efter finanskrisen och den huvudsakliga boven i dramat utgörs av det faktum att det är knepigt att sätta en styrränta lägre än noll procent. Det hela slutar dock lyckligt. Mer kring historien finns att läsa om detta av professor Miles Kimball, vars åsikter sagan reflekterar.

Sju reformförslag för finans- och penningpolitik

Detta är ett gästinlägg av Göran Hjelm som är ek dr i nationalekonomi och forskningschef vid Konjunkturinstitutet. Idag publiceras en artikel i det nya numret av Ekonomisk Debatt där jag listar sju förslag på förändringar i och tillämpningar av de finans- och penningpolitiska ramverken (artikeln i pdf finns här). Bakgrunden till förslagen är att nuvarande ramverk togs fram för 15-20 år sedan. Situationen präglades då av ekonomisk kris och låg trovärdighet för både finans- och penningpolitiken, vilket präglade utformningen och den praktiska tillämpningen av ramverken. Nu är läget ett annat. [Read more…]

Hur har svenskarnas levnadsförhållanden utvecklats?

Skiljer sig drömmen om en fin utbildning och ett bra jobb mellan personer med olika familjebakgrund? Hur ser jämställdheten ut i hemmet och vad händer med mäns och kvinnors hemarbete vid giftermål? Finns en koppling mellan mobbning under skoltiden och psykisk ohälsa i vuxen ålder? Vad styr utlandsföddas livsvillkor? Och har dessa samband förändrats i Sverige under de senaste fyra decennierna? Svaren på dessa, och en rad andra, frågor står att finna i den nya forskningsantologin Ojämlikhetens dimensioner som sammanfattar resultat från Levnadsnivåundersökningen, LNU, ett unikt källmaterial som sedan 1960-talets slut samlats in vid Institutet för Social Forskning (SOFI) vid Stockholms universitet. [Read more…]

Ingves om låg inflation och ökad skuldbörda: ”Inflationstakten inte någon särskilt utmärkande fråga”

[English translation]

Att låg inflation och deflation ökar skuldbördan är välkänt för många. Under rubriken ”The spectre of eurozone deflation” skriver exempelvis Martin Wolf nyligen i Financial Times: ”While falling prices would improve competitiveness, they would raise the real burden of private and public debt. This might well create another round of financial stresses.” Lägre inflation än förväntat leder till högre reala skulder än förväntat och planerat och ökar därmed skuldbördan. I Sverige har de två senaste årenen inflation på noll lett till att reala skulder  på två år ökat med 40 000 kr för varje lånad miljon, jämfört med om inflationen hade legat på inflationsmålets 2 procent. Men är detta känt och förstått i Riksbanken?  På presskonferensen den 28 november efter publiceringen av Riksbankens stabilitetsrapport  fick riksbankschefen Stefan Ingves en direkt fråga, om den låga inflationen förvärrade hushållens skuldsättning. Vad svarade han?  [Read more…]

Om Ukraina kunde välja så borde valet vara enkelt

Förra höstens diskussioner om Ukrainas framtid fokuserade mycket på om landet hade mer att tjäna på frihandelsavtalet med EU (det så kallade DCFTA) eller på att gå med i den tullunion som Ryssland bildat tillsammans med Kazakhstan och Belarus. Denna typ av kalkylerande var på många sätt förståelig. Ukrainas ekonomiska situation var (och är fortfarande) sådan att man var i stort behov av kortfristiga pengar för att kunna hantera den akuta situationen. I det perspektivet kan man förstå att tullunionen tillsammans med lån och gassubventioner från Ryssland kan framstå som mer attraktiva, trots att de långsiktigt positiva effekterna troligen är större från frihandel med EU. [Read more…]

Regeringens studiebidrags-reträtt och välfärdsstatens storlek

Under veckan som gick backade regeringen från sitt förslag om att sänka studiebidraget med 300 kronor i månaden. De backade däremot inte från övriga delar av förslaget, dvs höjningen av studiemedlens lånedelen samt det höjda fribeloppet. Resultatet: en av världens största välfärdsstater växer lite till i omfattning. [Read more…]

En kvinnofälla mindre: Låt makar dela på pensionen

På internationella kvinnodagen skrev litteraturvetaren Ebba Witt-Brattström på DN:s kultursida att “Frågan om kvinnors pensioner är akut”. Ack så rätt hon har! Pensionsstatistiken visar tydligt att dagens kvinnliga pensionärer har lägst pensioner. Huvudförklaringen ligger i att de tidigare var hemmafruar eller deltidsarbetande, något som bestraffas hårt i ett pensionssystem kopplat till intjänade pensionspoäng. Men även idag väljer mammor oftare än pappor att gå ner i arbetstid för att vara med sina barn, vilket antyder att pensionsolikheterna kommer att bestå om inget görs. Men vad ska göras? Hur ska vi få till stånd ett system som bevarar föräldrars rätt att själva bestämma över sin vardag samtidigt utan att göra pensionerna alltför ojämställda? Det finns flera svar, men ett av de mest sympatiska är att makar bör dela lika på pensionen. [Read more…]

Missledande debattinlägg av Jansson och Skingsley

[English translation.]

I en debattartikel i DN den 16 mars, ”Felsyn att Riksbanken bara fokuserar på bostadsbubbla”, upprepar direktionsledamöterna Per Jansson och Cecilia Skingsley påståendet att Riksbanken inte åsidosätter sitt mandat. Detta trots att den för en politik som med högre styrränta resulterat i en inflation långt under målet och en arbetslöshet högt över en rimligt långsiktigt hållbar nivå. De hävdar att den högre styrräntan, genom att bromsa bostadspriser och skuldsättning hos hushållen, skulle minska den långsiktiga risken för en framtida kris och åtföljande sämre makroekonomiska utveckling. Men de är märkligt nog tysta om att Riksbankens egen skattning visar att styrräntan inte har någon långsiktigt effekt på skuldsättningen. Därmed faller deras resonemang, och slutsatsen att Riksbanken åsidosätter sitt mandat kvarstår.  [Read more…]

Var finns friskolorna?

I diskussionen om och analysen av det svenska skolsystemet är friskolorna intressanta. Sverige har ett av de mest liberala friskolesystemen i världen: etableringshindren har länge varit låga och det finns inga egentliga restriktioner på vem som får driva en skola. Det är därför intressant att undersöka hur friskolornas etableringsmönster egentligen ser ut, kanske främst då i olika elevgrupper. När landets grundskolor grupperas efter elevernas socioekonomiska bakgrund är det uppenbart att elevunderlaget skiljer sig markant mellan fristående och kommunala skolor. [Read more…]