Två åtgärder för ökad konkurrens på byggmarknaden

Något måste göras för att stärka konkurrensen på byggmarknaden. Från början av 1950-talet till mitten av 1990-talet var kostnaden för att bygga bostäder mer eller mindre konstant i reala termer,  därefter har den fördubblats. Diagrammet nedan visar att byggkostnadsindex steg från 100  till 225 mellan 1998 och 2014 (det senaste året i SCB:s statistik). Under samma tid steg konsumentprisindex med  22 procent. Det betyder att byggkostnaderna realt ökade med ca 4,3 procent per år. Frågan är om någon näringsgren kan uppvisa samma kostnadsutveckling.

[Read more…]

De viktiga nationella proven

År 2003 deltog Sverige för andra gången i PISA-undersökningen och resultaten var då fortfarande relativt goda, även om det fanns en del orostecken. 2003 var också året då resultaten från de nationella proven i årskurs 9 började samlas in från alla skolor. Skolverket uppmärksammade detta med en enkätundersökning om lärarnas syn på proven och nyligen har en jämförande undersökning släppts. Resultaten visar med slående tydlighet den centrala roll som de nationella proven idag spelar i skolans verksamhet. [Read more…]

Ekonomistas avtackar och gratulerar

Sedan ett par år tillbaka har Ekonomistas läsare haft förmånen att ta del av Johanna Möllerströms blogginlägg. Johanna har precis tillträtt en professur vid Humboldt-universitetet i Berlin och en tjänst som avdelningschef för ”Competition and Consumers” på DIW, vilket vi övriga här på Ekonomistas varmt gratulerar henne till. Det är en imponerande bedrift att tre år efter disputation ha lyckats publicera en lång rad artiklar och meritera sig till professor. Denna bedrift noterade även Dagens Industri som för ett tag sedan publicerade ett långt reportage om Johanna med rubriken ”Svenskt snille gör som Einstein”. Tyvärr innebär Johannas nya åtaganden att hon inte har tid att fortsätta skriva för Ekonomistas. Hennes tidigare inlägg kommer dock alltjämt att finnas tillgängliga att läsa här.

Försåtlig forskarfrihet

Den psykologiska disciplinen har genomgått en replikationskris efter att det visat sig att en hel del tidigare forskningsresultat inte låtit sig replikeras. Andrew Gelman har skrivit en lång och mycket läsvärd redogörelse för denna kris. En av Gelmans förklaringar till hur så många icke-replikerbara forskningsresultat uppkommit är det svåröversättliga begreppet ”garden of forking paths”. I analysen av data ställs forskaren inför en mängd val där det är frestande att göra valen efter att man har sneglat på resultatet, kanske för att man är på jakt efter statistiskt signifikanta resultat som vinner tidskriftsredaktörens gunst. Ställs man inför många sådana val kan slutresultatet bli ganska missvisande, och hade man gjort andra vägval kanske man hade kommit fram till ett helt annat resultat.  [Read more…]

Jo, ekonomin spelar visst roll (stupid!)

I veckan efter det amerikanska presidentvalet har det blivit populärt att revidera gamla sanningar. Det finns det förstås all anledning till, men det finns också anledning att hejda sig lite och nyansera korrigeringarna en aning. [Read more…]

Om behovet av att fördela globaliseringens vinster

Frågan om globaliseringens effekter har stötts och blötts en längre tid, men kanske är det först nu, efter det amerikanska presidentvalet och sommarens Brexit-omröstning, som den fulla vidden av vad som står på spel börjar gå upp för folk. Här listas några texter som kanske kan bidra till den diskussion om globaliseringens konsekvenser som med säkerhet kommer att pågå under lång tid framöver. [Read more…]

Nytt läsvärt nummer av Ekonomisk Debatt

I dagarna kom det senaste numret av Ekonomisk Debatt som är Nationalekonomiska Föreningens egen tidskrift. Det innehåller flera läsvärda texter om stora och viktiga ämnen: kommunernas ansvar för funktionshindrade, hyreskontrollens framtid och beskttningen av de högsta inkomsterna. Fantastiskt nog är tidskriften fritt tillgänglig och Ekonomistas rekommenderar varmt ett besök på tidskriftens hemsida. [Read more…]

När eliten missade tåget — utan att fatta varför

Ingen kan förutspå framtiden, men många har trott att politikens utfall ganska väl har kunnat förutsägas av s k prediktionsmarknader där olika individer oberoende av varandra handlar kontrakt som blir lönsamma vid ett visst utfall, t ex en valseger. Men två händelser det senaste halvåret har helt förändrat den bilden: Brexit-omröstningen och Trumps valseger. En gång är ingen gång, men två gånger blir en trend. Hur kommer det sig att varken expertbedömare eller prediktionsmarknader kunde förutse dessa händelser? Kan det vara så att båda dessa grupper är del i en och samma urbana samhällselit som drivit allt längre från resten av befolkningen? [Read more…]

Det verkligt stora problemet med ”geo-engineering”

Att något måste göras för att bromsa den globala uppvärmningen är snart sagt alla överens om. Exakt vad som ska göras (och var) råder det mera delade meningar kring (vilket bland annat synts i flera replikskiften på DN-debatt på sistone, t ex här, här och här) men gemensamt för de flesta förslagen är att de syftar till att minska utsläpp av växthusgaser, främst koldioxid. Det finns dock en grupp kontroversiella åtgärder som är lite annorlunda och som går under det engelska samlingsnamnet ”geo-engineering”. Benämningen syftar på olika storskaliga förändringar av jordens naturliga klimatsystem i syfte att begränsa de negativa effekterna av utsläppen av växthusgaser främst då den globala uppvärmningen. [Read more…]

Hur påverkar pensionerna hushållens förmögenhetsfördelning?

Vem äger egentligen kapitalet i det moderna välfärdssamhället? Ett antal fördelningsstudier visar att ägandet av hus och finansiella tillgångar (dvs aktier och fonder) är skevt fördelat. Men denna bild har ifrågasatts, inte minst av Harvardprofessorn Martin Feldstein, för att vara alltför snäv. Feldstein menar att bl a Thomas Pikettys analyser av förmögenhetsfördelningen missar den kanske viktigaste tillgången för många hushåll: värdet av framtida pensioner. I denna text tittar jag närmare på Feldsteins kritik. Jag presenterar nya beräkningar av förmögenhetsfördelningen för USA och Sverige och ser vad som händer med nivå och trend när hänsyn tas till ofonderade pensionstillgångar.  [Read more…]