Nationalekonomer om samhället, politiken och vetenskapen
Detta är ett gästinlägg av professor Lars Calmfors, SU och IFN.
I ett gästinlägg 20/2 diskuterar Karl Walentin Långtidsutredningens och mitt förslag i en bilaga till den om att ersätta dagens överskottsmål för de offentliga finanserna på 1/3 procent av BNP med ett underskottsmål på 0,5 procent av BNP. Walentin stöder förslaget, vilket jag uppskattar. Men samtidigt innehåller inlägget några missförstånd som behöver redas ut.
[Read more…]Det är här ett gästinlägg av Karl Walentin, gästprofessor i nationalekonomi, Uppsala universitet.
Sedan Långtidsutredningen publicerades har en intensiv debatt förts om överskottsmålet. Det är rimligt eftersom överskottsmålet för den offentliga sektorns finansiella sparande (skillnaden mellan inkomster och utgifter) är det viktigaste målet i det svenska finanspolitiska ramverket. Det nuvarande målet är att överskottet i genomsnitt ska uppgå till 1/3 procent av BNP över en konjunkturcykel.
[Read more…]
Subscribe to get access to the rest of this post and other subscriber-only content.
Gästinlägg av professor Annika Alexius vid Stockholms universitet. Alltsedan forskarna började diskutera hur man ska reglera den ekonomiska politiken har frågan om ett optimalt ramverk handlat om avvägningen mellan trovärdighet och flexibilitet. Väljer man 100% flexibilitet får man ingen trovärdighet och vice versa. Eftersom förutsättningarna för både penningpolitiken och finanspolitiken har förändrats sedan de nuvarande ramverken fastställdes är det hög tid att de anpassas till den nya verkligheten.
[Read more…]Jag skriver på DN Debatt att Sverige skulle kunna öka stödet till det krigsdrabbade Ukraina. Vi har hittills gett 20 miljarder kronor, vilket är mindre än övriga Norden som andel av BNP. Nyligen gav vi betydligt större stödbelopp för att möta andra kriser: elprischocken (3 ggr Ukrainastödet) och Coronapandemin (20 ggr Ukrainastödet). Vi samlar dessutom årligen in över 2500 mdr i skatter (250 ggr Ukrainastödet). Resurserna finns alltså – men finns viljan?
[Read more…]Hur ser den ekonomiska ojämlikheten ut i världen? Vilka länder har de största och de lägsta skillnaderna i inkomst- och förmögenhetsskillnader? Hur har situationen utvecklats över tid? För att kunna besvara dessa frågor behövs jämförbara data över inkomster och förmögenheter och deras fördelning i olika länder. Nyligen har två nya databasverktyg lanserats där aktuella data presenteras och tillgängliggörs för vidare analyser.
[Read more…]Coronapandemin utlöste en global ekonomisk kris och även svenska företag och löntagare drabbades. I en ny rapport från ESO, använder Nikolay Angelov och jag nya realtidsdata från Skatteverkets register för att kvantifiera pandemins effekter på företag och anställda och hur regeringens åtgärder påverkade resultaten. Rapporten presenterar ett antal lärdomar om framtida krishantering.
[Read more…]En ny studie presenterar ny statistik om obligationsmarknadens utveckling under de senaste två seklerna. Hur viktiga var obligationslån i Sveriges industrialisering på 1800-talet? Har utländskt kapital varit betydelsefullt? Vilka har varit de största låntagarna i Sverige om man jämför stat, kommuner, finansbransch och företag? Utifrån studiens nya data kan lärdomar dras som har relevans även får vår tid.
[Read more…]Nyligen presenterade Riksbanken en ny volym i serien Historisk monetär och finansiell statistik för Sverige. Denna tredje volym innehåller tidsserier över bankerna, obligationsmarknaden, nationalförmögenheten och bostadspriser i Stockholm sedan 1400-talet. Hela boken och alla data kan laddas ned fritt från bankens hemsida.
[Read more…]Alla är idag överens om att Sverige har försummat landets militära och civila beredskap. Enigheten är dock mindre om hur upprustningen ska finansieras. Detta inlägg diskuterar vilka olika metoder som regeringen kan använda sig av och vad vi kan lära av tidigare liknande hastiga försvarsutgiftsökningar.
[Read more…]
Ekonomistas 
Senaste kommentarer