Fel om inget vetenskapligt stöd för hårdare restriktioner

Det här är ett gästinlägg av Lars Calmfors, professor emeritus i internationell ekonomi vid Institutet för internationell ekonomi, Stockholms universitet, och forskare vid Institutet för Näringslivsforskning.

Den svenska pandemihanteringen har främst byggt på frivillig anpassning till icke bindande rekommendationer. En central fråga har varit om hårdare restriktioner, inklusive nedstängningar, borde ha genomförts. Lars Jonung har i uppmärksammade inlägg – ensam eller med medförfattare – i till exempel Svenska Dagbladet, Dagens Industri och Sveriges Radio starkt vänt sig emot alla former av tvingande åtgärder. Argumentationen bygger på dels rent ideologiska ståndpunkter, dels påståenden om att det inte finns något vetenskapligt stöd för att nedstängningar kan minska smittspridning och dödlighet. [Read more…]

Amorteringskraven snedvrider och utestänger: Uppdatering

Trots att amorteringskraven saknar påvisbar samhällsnytta och medför stora individuella och sociala kostnader (se här, här och här) har Finansinspektions generaldirektör Erik Thedéen meddelat på DN-debatt att det tillfälliga undantaget från amorteringskraven löper ut i augusti. Amorteringskraven har stora och individuella kostnader, i och med att de snedvrider bostadsmarknaden och skapar höga trösklar för inträde för bostadssökande som saknar hög inkomst, förmögenhet och rika föräldrar, särskilt unga. De utestängs från bostäder som de mycket väl skulle ha råd med. Detta visas här med nya beräkningar – uppdaterade från 2017 till 2019 med data från Svensk Mäklarstatistik och SCB – av boendebetalningar och minsta inkomst för att få lån med olika amorteringsalternativ för en genomsnittlig etta i Stockholm kommun 2019 (”Stockholmsettan”). Den minsta inkomsten jämförs med inkomstfördelningen för 25–29-åringar i Stockholms kommun under 2019. Dessa beräkningar för 2017 har betecknats som ”överdrivna” av Thedéen.

[Read more…]

Är verkligen hushållens skulder för höga?

(Uppdaterad 2021-02-09) Enligt en intervju i lördagens SvD vill nya finansmarknadsministern, Åsa Lindhagen, gärna se lägre skulder för hushållen. Men är verkligen hushållens skulder för höga? Vad ska de jämföras med? Hur kan man avgöra om de är för höga eller inte? Vad säger data? [Read more…]

Ska verkligen amorteringskraven komma tillbaka trots att de saknar påvisbar samhällsnytta?

I mars och april förra året släppte Finansinspektionen tillfälligt på amorteringskraven för bolånetagare. Bankerna fick möjlighet att ge alla bolånetagare undantag från amorteringskrav med hänvisning till spridningen av coronaviruset och dess effekter. På så sätt ville Finansinspektionen ”ge bolånetagarna ökat handlingsutrymme i en osäker tid.” I en DN-intervju förra veckan meddelade dock FI:s generaldirektör Erik Thedéen att amorteringskraven för bolånetagare med stor sannolikhet kommer tillbaka den 31 augusti i år. Men amorteringskraven saknar påvisbar samhällsnytta och har stora individuella och samhälleliga kostnader. Därför bör de inte komma tillbaka. Thedéen kritiserar också i svepande ordalag de noggranna beräkningar av amorteringskravens konsekvenser som tidigare redovisats. I en DN-intervju idag tillbakavisar jag Thedéens kritik. Här diskuteras dessa frågor något utförligare än i intervjun. [Read more…]

Det dolda produktionstappet i offentlig sektor

Den ekonomiska nedgången till följd av Coronakrisens nedstängningar är dramatisk enligt SCBs senaste prognoser för andra kvartalet 2020. Men troligtvis är produktionsraset i ekonomin ännu större än dessa siffror visar. Orsaken är att nedgången i den offentliga sektorns verksamhet inte fångas upp tillfullo i BNP-statistiken eftersom denna mäts utifrån kostnader snarare än marknadsvärden. Därmed vet ingen hur stora värden som går förlorade när ekonomin stängs ned, men att de är större än vad den officiella statistiken visar är sannolikt. [Read more…]

Skyddas människoliv och ekonomi av en hög immunitet i Sverige?

Detta gästinlägg av Rodney Edvinsson, professor i ekonomisk historia vid Stokholms universitet, tar upp frågor om immunitetsmätning och BNP-utveckling under Coronakrisen i Sverige och andra länder. [Read more…]

Till försvar för de ”sparsamma fyra”

I slutet av veckan väntas stats- och regeringschefer samlas i Bryssel för vad som kan bli ett maratonmöte om förslagen om dels en stor återhämtningsfond för att stödja den ekonomiska återhämtningen efter coronakrisen, dels en långtidsbudget för perioden 2021-2027. Särskild uppmärksamhet riktas mot de ”sparsamma fyra” (”frugal four”) som motsätter sig att återhämtningsfonden finansieras med lån och sedan delar ut pengar som bidrag samt att den nya långtidsbudgeten blir större i förhållande till EU:s ekonomi än den var tidigare. De anklagas för att vara osolidariska och för att motsätta sig åtgärder som är nödvändiga för att rädda jobb, rädda den inre marknaden och hålla ihop euroområdet. [Read more…]

Vad är fel med makrotillsynen? (Och vad visar coronakrisen?)

[Uppdatering 2020-06-22]
I en ny uppsats i Nordic Economic Policy Review med titeln “Macroprudential Policy and Household Debt: What is Wrong with Swedish Macroprudential Policy?” menar jag att mycket är rätt i den svenska makrotillsynen. Finansinspektionen har sett till att bankerna har stora kapitalbuffertar och god likviditet, och de klarar stränga stresstest. Men när det gäller risker förenade med hushållens skulder klarar inte makrotillsynen en nyttokostnadsanalys. Den stora kreditåtstramning som Finansinspektionen har åstadkommit – genom amorteringskraven men även på andra sätt – har ingen påvisbar samhällsnytta. Däremot har den stora samhälleliga och individuella kostnader. FI, liksom de internationella organisationer som regelbundet granskar Sverige, har i själva verket en bristfällig och missvisande tankeram för att bedöma makroekonomiska risker kopplade till hushållens skulder. Denna tankeram motsägs av forskningen. Därför har kreditåtstramningen genomdrivits på felaktiga grunder.

En bättre tankeram i enlighet med forskningen föreslås i uppsatsen.  Flera reformer krävs också för en bättre fungerande bolånemarknad, inklusive att avskaffa amorteringskraven. En grundläggande reform av själva makrotillsynen – inklusive en beslutsfattande kommitté och stärkt ansvarsutkrävande – kan minska risken för misstag i makrotillsynen. [Read more…]

Ojämlikheten i Sverige — hur ser den ut?

Det nya numret av Ekonomisk Debatt har temat Ekonomisk ojämlikhet i Sverige och världen. I artiklarna tar tolv forskare upp frågor rörande global ojämlikhet, svenskt ojämlikhet i inkomster och förmögenheter, hälsa, familjebakgrundens betydelse samt situationen för barn till utlandsfödda föräldrar. Detta inlägg återger huvudbudskapet av min egen artikel som går igenom den allmänna bilden av den svenska inkomst- och förmögenhetsfördelningen. [Read more…]

Norsk rapport om samhällsekonomiska konsekvenser av hanteringen av coronaviruset

I Norge har regeringen tagit initiativ till att skapa en expertgrupp med uppdrag att analysera de samhällsekonomiska effekterna av åtgärder för att skydda mot spridning av coronaviruset. Kanske något att ta efter här i Sverige? [Read more…]