Ekholm och Gerlach: BNP-multiplikatorerna avgörande för finanspolitikens tillväxteffekter

Detta är ett gästinlägg av Karolina Ekholm, statssekreterare på finansdepartementet med ansvar för ekonomisk analys och internationellt samarbete, och Peter Gerlach, planeringschef på finansdepartementet. 

Den svenska ekonomin har vuxit snabbt de senaste åren. Att svensk ekonomi har återhämtat sig bättre från nedgången i samband med finanskrisen än de flesta EU-länder kan tillskrivas en rad faktorer, såsom att Sverige stod väl rustat inför finanskrisen, att det svenska näringslivet intagit en gynnsam position i många tillväxtnäringar, en relativt god demografi och vissa gynnsamma reformer under den förra regeringen. Men att tillväxten varit så stark den senaste tiden är svårt att endast förklara med dessa strukturella faktorer.  En delförklaring som ofta verkar glömmas bort i debatten står att finna i den stabiliseringspolitik som förts sedan 2014. Det mest uppenbara är att penningpolitiken då blev ordentligt expansiv, men vi menar att den förda finanspolitiken också har bidragit till utvecklingen. [Read more…]

Finanspolitiska rådets rapport och hyresmarknaden

För ett par dagar sedan presenterade Finanspolitiska rådet sin årliga rapport med titeln Svensk finanspolitik 2017. Rådet är en statlig myndighet med uppdrag att bedöma finanspolitikens förenlighet med långsiktigt hållbara finanser och de budgetpolitiska målen (överskottsmålet och utgiftstaket) samt dess effekter på konjunkturen. Huvudbudskapet i årets rapport är att regeringen inte borde ha försvagat det offentliga sparandet under 2017 som är  ett högkonjunkturår och så att sparandet då beräknas ligga under överskottsmålet. Rapporten finns att läsa här.

[Read more…]

Felaktiga prognoser ökar risken för att de offentliga finanserna överskattas

Gästinlägg av Riksrevisionen: Idag publicerar Riksrevisionen en granskning av regeringens medelfristiga makroprognoser. Hur statens budget och de offentliga finanserna utvecklas bestäms i hög utsträckning av den makroekonomiska utvecklingen. Träffsäkra prognoser för de offentliga finanserna förutsätter träffsäkra makroprognoser. [Read more…]

Felaktig publicering av Riksrevisionens granskning!

Av misstag la vi idag ut ett utkast till en artikel från Riksrevisionen. Vi tar bort den och lägger ut den slutliga versionen när den är klar. Vi beklagar den felaktiga publiceringen!

Vinster men inga investeringar

Arbetskraftens andel av de totala inkomsterna verkar ha fallit trendmässigt sen tidigt 1980-tal, en tidpunkt då denna andel var historiskt hög. Diskussionen kring detta fenomen har nu breddats till att även gälla kapitalinkomsternas och vinsternas andel, liksom de fallande investeringarna. Sammantaget finns en hel del forskningsresultat från främst den amerikanska ekonomin som väcker frågor om hur ekonomin egentligen fungerar. [Read more…]

Ny global portal för ojämlikhetsforskning

Häromdagen presenterades en ny databas, World Wealth and Income Database (WID), med serier över inkomster, förmögenheter och deras fördelning för ett stort antal länder och ett långt historiskt perspektiv. Det är Thomas Piketty, Tony Atkinson och Emmanuel Saez som ligger bakom den nya databasen, och den utgör en utveckling av den tidigare toppinkomstdatabasen genom att serier över förmögenheter och nationalräkenskaper nu även ingår. Med stor sannolikhet ser vi här början på en ny era inom ekonomisk ojämlikhetsforskning som kommer att ha stor inverkan inom både akademin och den politiska sfären. [Read more…]

Hur fördelas BNP-tillväxten bland hushållen?

Ett av de största problemen med de senaste decenniernas inkomstfördelningsanalyser är att de inte täckt in alla inkomster i ekonomin. Exempelvis tillfaller en stor del av arbetsgivaravgiften faktiskt löntagaren i form av försäkringsinkomster vid sjukdom, arbetslöshet eller ålderdom. Merparten av företagens vinster återinvesteras och syns aldrig i ägarnas inkomstdeklarationer. I en ny, banbrytande studie visar fransmännen Thomas Piketty, Emmanuel Saez och Gabriel Zucman att endast 60 procent av nationalinkomsten i USA syns i hushållens taxerade inkomster. Genom att fördela de resterande 40 procenten skapar forskarna en databas för USA där hela den makroekonomiska tillväxten under 1900-talet fördelas på de amerikanska hushållen. [Read more…]

25 years of transition

Nu i december är det ett kvartssekel sedan Sovjetunionens upplösning. Detta uppmärksammar vi på SITE, Stockholm Institute of Transition Economics, (jag skriver vi eftersom jag jobbar där) med en konferens, 25 Years of Transition, som samlar några av världens främsta ekonomer på området.

Deltar gör bland annat Anders Åslund, som ledde SITE när det begav sig och som var delaktig i det tidiga reformarbetet bland annat i Ryssland och som sedan dess varit en ledande Rysslands och Östeuropaanalytiker; Jeffrey Sachs, i dag förstås mest känd för sitt arbete med fattigdomsbekämpning men som redan 1989 utformade reformplanerna i Polen och senare också var en nyckelperson i det ryska reformarbetet, och Gérard Roland, professor på Berkeley och världsledande forskare inom politisk ekonomi (som skrivit en mycket bra och lättläst översikt av erfarenheterna av ekonomiska ”transitioner” de senaste 25 åren).

Konferensen äger rum på Handelshögskolan i Stockholm, 5-6 december. Program och möjlighet att anmäla sig (senast idag fredag) finns här.

Matnyttig modern makro

Denna och nästa vecka är det ovanligt många disputationer på min arbetsplats IIES. Ett bra sätt att få en känsla för vad som är på gång inom disciplinen är att hålla sig uppdaterad om vad doktoranderna pysslar med, de tycks nämligen ha särskilt utvecklade känselspröt för detta. Därför tänkte jag bjuda på några korta sammanfattningar av avhandlingarna som läggs fram under dessa två veckor. [Read more…]

Världens första historiska internationella prisomräknare

Hur hög lön har du mätt i tyska riksmark år 1930 eller franska livres revolutionsåret 1789? Vilket värde hade 1000 finska mark år 1955 i termer av serbiska dinarer 1892 eller chilenska pesos 1973? Hur många kinesiska yuan år 1923 motsvarade hundra polska zloty 1980? Svaren på dessa och många andra frågor finns i världens förmodligen första historiska internationella prisomräknare  som konstruerats av ekonom-historikern Rodney Edvinsson vid Stockholms universitet. [Read more…]