Nytt nummer: Ekonomisk Debatt nr 2 2013

Idag kommer ett nytt nummer av Ekonomisk Debatt ut. Numret inleds med en ledare om hur utvärderingen av det svenska biståndet bör ske efter att regeringen nyligen lade ned SADEV, myndigheten med just det uppdraget.

Artiklarna i numret spänner över en hel del områden. Till att börja med beskriver Rune Åberg hur den svenska arbetsmarknaden blivit alltmer polariserad, där tillväxten framför allt sker i hög- och lågavlönade jobb medan jobben däremellan minskar i omfattning. Sven-Olof Daunfeldt och Stefan Fölster återger den senaste forskningen om välfärdstjänster. Per Engström, Pathric Hägglund och Per Johansson lyfter fram behovet av tidiga insatser i sjukskrivningsprocessen. Bengt Brülde och Filip Fors visar att vi förmodligen blir mindre lyckliga av att leva klimatsmart och Marian Radetzki diskuterar oljeprisets fluktuationer.

Dessutom innehåller numret ett inlägg till ED:s Forum (om 3:12-reglerna), två bokanmälningar samt utdrag från Nationalekonomiska Föreningens förhandlingar på temat Budgetpropositionen för 2013.

Läs det nya numret av Ekonomisk Debatt här.

Slutet för aktiv förvaltning?

Mitt i all krisrapportering kom häromdagen nyheten att CalPERS, pensionskassan för Kaliforniens offentliganställda och USAs näst största pensionsförvaltare, funderar på att gå över till passiv förvaltning. Då aktiv fondförvaltning är en mycket lönsam del av bankernas verksamhet kan detta få stora konsekvenser för finansbranschen. [Read more…]

Långsiktiga effekter av radioaktivitet på foster

Att försöka svara på vad som är miljöpåverkan och vad som är medfödda egenskaper kompliceras av det faktum att även omgivningsfaktorer kan påverka foster. Det betyder helt enkelt att barn redan vid födseln kan ha påverkats av icke-genetiska effekter. Att studera sådant är naturligtvis väldigt svårt då miljöeffekter sannolikt är korrelerade med annat som spelar roll. Idealet vore förstås ett randomiserat experiment men det är ju typiskt sett tveksamt av andra skäl… [Read more…]

Cypernkrisen visar behovet av en bankunion

Cypernkrisen har tagit strålkastarljuset från Europas andra krishärdar. Utvecklingen går så snabbt att det är svårt för oss på Ekonomistas att hinna med. Som tur är finns det många kvalificerade skribenter runt om i världen som analyserar utvecklingen både brett och djupt. I princip rör det sig om att Cyperns stora banker med tillgångar på över åtta gånger landets BNP drabbats hårt av nedskrivningarna av den grekiska statsskulden. Någon måste bära bankernas förluster och EMUs mer solida medlemsländer säger nej till att stå för hela kostnaden. [Read more…]

Finanskriskommittén undviker de svåra frågorna

I flera år har förslag om hur den svenska makrofinansiella översynen ska reformeras mötts med argumentet att vi måste avvakta Finanskriskommitténs rapporter. Det var därför med viss spänning jag började läsa kommitténs första delbetänkande tidigare i år. I ett inlägg menade jag att betänkandet ger en effektiv beskrivning och sammanfattning av krisförloppet och krishanteringen men att kommittén inte gör en djupare analys av hur finansmarknaderna bör organiseras. Tyvärr står sig detta intryck när jag har läst igenom hela rapporten. [Read more…]

Säg att du röstar (små)borgerligt, kamrat!

I Sifo:s senaste väljarbarometer fick centern 3,8 procent av väljarsympatierna och kristdemokraterna blott 3,3 procent. I riksdagsvalen sedan 1976 har det dock bara hänt en enda gång att ett parti fått mellan tre och fyra procent, medan partier fått mellan fyra och fem procent vid sju tillfällen. Min gissning är att både stödet för centern och kristdemokraterna kommer krypa över fyra procent närmare valet nästa år och att de i valet kommer klara fyraprocentsgränsen. [Read more…]

Nationalekonomiska Föreningens nya hemsida

Nationalekonomiska Föreningen är den naturliga nationella samlingsplatsen för alla personer med ett intresse för  nationalekonomiska frågor. Förutom att föreningen arrangerar fem möten varje år där olika ämnen presenteras och diskuteras ger den ut tidskriften Ekonomisk Debatt.

I dagarna lanseras föreningens nya hemsida på det passande domännamnet www.nationalekonomi.se. [Read more…]

Kronvittnessystemets verkliga poäng är prevention

Häromveckan öppnade justitieminister Beatrice Ask för möjligheten att använda kronvittnen, alltså att ge strafflindring till den som anger medbrottslingar och därigenom hjälper till att klara upp ett brott. Kommentarerna till detta i diverse sammanhang indikerar att systemets styrka inte riktigt gått fram. Borås Tidnings ledarredaktion bekymrar sig för vad som händer med rättvisan när ”en stor skurk kommer lindrigare undan bara genom att peka finger åt en ännu större skurk”. Kanske är det därför rättvisan är blind, inte för att den dömer alla lika utan för att den skulle rodna inför ett system som detta, spekulerar de. Svenska Dagbladets ledarblogg noterar (utan referens till Borås Tidning) att resonemanget om att en stor skurk kommer undan genom att peka finger åt en ännu större skurk kanske inte är incitamentsriktigt. De bekymrar sig istället över att det omvända kan vara fallet: ”Problemet är att incitamenten gör att man antagligen inte kommer åt de brottslingar man allra helst vill komma åt. Om flera är misstänkta är det den som riskerar längst straff som har starkast skäl att samarbeta.” [Read more…]

Läsvärt vecka 11, 2013

1. Andreas Bergh recenserar Supersmurfen.

2. Mark Roe undrar om aktieägandet verkligen blivit mer kortsiktigt.

3. Cass Sunstein diskuterar paternalism utifrån en bok av Sarah Conley.

[Read more…]

När är diskriminering okej?

Artikeln som var på allas läppar — och i allas hjärtan — under gårddagen tycks ha varit Jonas Hassen Khemiris gripande och välskrivna öppna brev till Beatrice Ask. Det som förbryllar mig efter att ha läst artikeln är dock att vi tycks ha ett så tvetydigt förhållande till diskriminering.

Diskriminering i bemärkelsen att vi behandlar människor olika beroende på olika observerbara karaktäristika är förmodligen nästintill oundvikligt i mänskliga relationer. Observerbara egenskaper såsom ålder, kön, etnicitet, klädsel m.m. använder vi för att dra slutsatser om icke-observerbara egenskaper som ligger till grund för hur vi bemöter olika människor. Är jag på väg hem sent en kväll och hör att någon går bakom mig vänder jag mig om. Ser jag att det är en äldre människa eller en ung kvinna drar jag slutsatsen att personen med största sannolikhet inte har för avsikt att skada mig och fortsätter lugnt att promenera i samma takt. Är det en ung man reagerar jag förmodligen väldigt olika om han är klädd i kostym respektive luvtröja. På samma sätt accepterar nog de flesta att unga människor får betala en högre premie för sin bilförsäkring och att män betalar en lägre premie för sin pensionsförsäkring. [Read more…]