Lär av det norska undantaget!

I Sverige omfattas forskare vid högskolor och universitet sedan 1949 av det så kallade lärarundantaget. Lärarundantaget innebär att forskare har äganderätt till sina forskningsresultat. Till exempel har en forskare som på arbetstid forskar fram en patenterbar uppfinning rätt till alla intäkter från patentet. Denna lagstiftning är numera ganska unik för Sverige eftersom många europeiska länder under 2000-talet övergått till system som påminner om den amerikanska lagstiftningen där lärosätet behåller 2/3 och forskaren 1/3 av dylika intäkter.  [Read more…]

Skolverkets häpnadsväckande remissvar

Under helgen gick jag igenom en del remissvar på Skolkommissionens arbete. Mest uppseendeväckande är nog att Skolverket under den nye generaldirektören Peter Fredriksson avvisar i princip samtliga förslag som syftar till att minska den tilltagande sociala skolsegregationen. Bland remissinstanserna verkar Skolverket vara tämligen ensamt i denna kritik och Skolkommissionens förslag ligger ofta rätt nära de som föreslogs i Policyidéer för svensk skola. Det är därför läge att skärskåda verkets argumentation. [Read more…]

Kvinnor i toppen av inkomstfördelningen

De senaste åren har mycket skrivits om toppinkomsttagare och deras ökade andel av alla inkomster. Det har skrivits om toppinkomsternas komposition och det har spekulerats kring vad toppens ökade inkomstandel beror på. En aspekt som dock, förvånansvärt nog, inte utforskats är hur det ser ut med könsbalansen i toppen av fördelningen. Hur många av den berömda topp1-gruppen är kvinnor? Är sammansättningen av toppkvinnors inkomster densamma som för män? Är deras familjesituation densamma som toppinkomstmännens? Hur har dessa saker förändrats över tid? [Read more…]

Den konstiga debatten om ISK

Regeringens meddelade om att den beskattningsbara schablonavkastningen på sk investeringssparkonton, ISK, ska höjas (med 0,25%-enheter) har väckt kritik. Men oavsett kritikens bärkraft så är det besynnerligt att så få uppmärksammar det faktum att ISK är en sparform som skapar oreda i svensk kapitalbeskattning och därför borde avskaffas helt. [Read more…]

Englund och Svensson avstyrker Finansinspektionens förslag till skärpt amorteringskrav

Här sammanfattas ett remissvar av Peter Englund, Nationalekonomiska institutionen, Uppsala universitet, och Lars E.O. Svensson, Nationalekonomiska institutionen, Handelshögskolan i Stockholm, på Finansinspektionens förslag till stärkt amorteringskrav för hushåll med höga skuldkvoter:

Vi, Peter Englund och Lars E.O. Svensson, avstyrker Finansinspektionens förslag till skärpt amorteringskrav för hushåll med höga skuldkvoter. Finansinspektionens motivering för sitt förslag är att högt skuldsatta hushåll skulle kunna komma att minska sin konsumtion kraftigt om räntorna stiger eller vid ett inkomstbortfall och att detta i sin tur skulle kunna förstärka en konjunkturnedgång. Denna motivering håller inte vid en närmare granskning.  [Read more…]

Beskatta både byggnader och mark!

Sven-Olof Lodin föreslår i en ESO-rapport en boxmodell för kapitalbeskattningen (se även artikel på DN Debatt). Ett av huvudargumenten är att man slipper inlåsningseffekter, framförallt när det gäller fastigheter. Äger man en bostad som stigit i värde behöver man idag betala reavinstskatt när man flyttar, medan reavinstskatt inte utgår med boxmodell, utan i stället betalar man en årlig skatt på 1,2% av nettoförmögenheten i boxen. [Read more…]

Fler studenter via bidrag eller anslag?

Regeringen meddelade nyligen att den avser höja bidragsdelen i studiemedlet med 300 kronor per månad. Även om det är trevligt för studenter att bidragsdelen höjs måste man ställa frågan om detta är bästa sättet att få fler att kunna studera, regeringens uttalade syfte med höjningen. En annan möjlighet är att till exempel öka anslagen till högskolans undervisning. Som vore det en tanke släppte David Deming (Harvard) och Chris Walters (Berkeley) i dagarna en studie (gratisversion) som tyder på att mer pengar till högskolan är att föredra framför höjda studiebidrag.

[Read more…]