Svagt försvar från Ingves och Jansson

[English translation.]

Wolfgang Münchau (“What central banks should do to deal with bubbles,” Financial Times, 14 juli) har beskrivit Riksbankens politik som ett experiment med olycksbringande följder. I ett brev till Financial Times (“Monetary policy has had positive results in Sweden,” July 24) försöker Stefan Ingves och Per Jansson försvara Riksbankens politik. Men brevet är fullt av missledande påståenden och försöket till försvar tål inte en närmare granskning.     [Read more…]

Den svenska friskoldebatten blir internationell

Det svenska friskolesystemet har under sommaren väckt internationellt intresse. Först ut var den amerikanske ekonomen Ray Fisman som i en artikel i Slate beskrev den svenska erfarenheten av friskolor i mindre smickrande ordalag och som en varning till dem som tror att skolval är vägen framåt för det amerikanska skolsystemet. Fisman har i sin tur bemötts av IFN-ekonomen Tino Sanandaji i en artikel i National Review. Sanandaji är öppen med vissa problem med det svenska regelverket — han och Fisman är till exempel helt överens om att systemet är vidöppet för betygsinflation — men Sanandaji anser att det svenska skolmisslyckandet främst beror på elevcentrerade progressiva pedagogiska metoder. [Read more…]

Riksbanken och den finansiella stabiliteten: Inga medel, därför inget mål

(Debattartikel publicerad under rubriken ”Inga medel, därför inget mål” på Dagens Industris websida 2014-07-21.)     [English translation.]

Ska Riksbanken ha finansiell stabilitet som mål vid sidan av prisstabilitet? Enligt Carl B Hamiltons debattartikel i Dagens Industri den 17 juli är svaret ja. Det är till och med en av riksdagen redan etablerad princip, hävdar Hamilton. Riksbankslagen behöver ändras, men bara som en formalitet.

Men Hamilton glömmer att Riksbanken saknar effektiva medel att påverka den finansiella stabiliteten, utom i samband med hanteringen av finansiella kriser. Han glömmer också att regeringen med stöd av sju partier i riksdagen – inklusive Folkpartiet – beslutat att Riksbanken heller inte ska tilldelas några sådana medel. Utan medel varken kan eller bör Riksbanken ha finansiell stabilitet som mål.  [Read more…]

The Economist om svensk penningpolitik: ”Sub-zero conditions”

The Economist skriver i sitt senaste nummer om svensk penningpolitik de senaste åren: ”Sub-zero conditions – interest rates are back at crisis lows”.

Äntligen sänkning – men fortsatt högt tonläge om skulderna

Det hände en hel del förra veckan. Riksbanken sänkte äntligen styrräntan till 0,25 procent. Det är förstås bra. Men det är förstås alldeles för sent, och det kommer rimligtvis att behövas mer penningpolitisk stimulans än så, för att uppnå de penningpolitiska målen. Kostnaden för Riksbanksmajoritetens politik sedan sommaren 2010 – att ”luta sig mot vinden”, dvs. att hålla en högre styrränta än vad som är förenligt med de penningpolitiska målen – är mycket hög, och den förda politiken kan inte göras ogjord. I flera år har Sverige haft för hög styrränta, vilket resulterat i en inflation omkring noll, långt under inflationsmålet på 2 procent, och en onödigt hög arbetslöshet, långt över en långsiktigt hållbar nivå. Paul Krugman har kallat det som nu har hänt ”Swedish sadomonetarist setback”.  [Read more…]

En begynnande jobbportal för nationalekonomer?

Sedan Nationalekonomiska Föreningen lanserade sin nya hemsida www.nationalekonomi.se har sidan utvecklats på en rad sätt. Den presenterar bland annat information om föreningens möten och aktiviteter samt innehållet i den egna tidskriften Ekonomisk Debatt. Men nu utvidgas hemsidan till att även anslå jobbannonser för nationalekonomer. Just nu finns tre tjänster anslagna, en professur och två juniora konsulter. Nationalekonomiska Föreningen har en unik position inom svensk nationalekonomi då den samlar såväl den akademiska gruppen forskare och lärare som nationalekonomer verksamma inom privat och offentlig sektor på alla nivåer. [Read more…]