Onyanserad kritik av Handelshögskolan

Det har förmodligen undgått få att företagsekonomen Mikael Holmqvist författat en tegelsten om Handelshögskolan i Stockholm. Till stora delar är boken en redogörelse för hur skolan styrs, finansieras och hur utbildningen och studentkårens verksamhet bedrivs. Boken är därmed på sätt och vis en berättelse om framgångssagan Handelshögskolan, men framförallt driver Holmqvist en rad kritiska teser. Som nationalekonom är boken extra intressant då nationalekonomi spelar en förvånansvärt stor roll i Holmqvists beskrivning av Handelshögskolan.  [Read more…]

Att mäta skolframgång

Hur ska man avgöra hur bra en skola egentligen är? Ett naivt svar är att det bara är att se hur skolorna presterar, men efter lite eftertanke inser de flesta att skolor har olika förutsättningar. Att bedöma en skola vars samtliga elever är studiebegåvade, studiemotiverade och har starkt föräldrastöd efter samma mall som en skola vars elever kännetecknas av motsatsen är både missvisande och orättvist. Ett vanligt sätt att hantera denna problematik är att undersöka vilket mervärde en skola ger. Även om detta är konceptuellt enkelt så finns det stora problem med sådana mätningar. [Read more…]

En skandinavisk matchningsmarknad för doktorandseminarier

I dagarna har 21 har lyckliga doktorander i Sverige, Norge och Danmark fått besked om att de under 2019 kommer att få presentera sin forskning vid nationalekonomiska institutioner i de tre nämnda länderna. Detta är ett resultat av ett nytt program med syfte att träna doktorander inför internationella akademiska arbetsmarknader. I detta gästinlägg beskriver Tommy Andersson (Lunds universitet) och Randi Hjalmarsson (Göteborgs universitet) bakgrunden och utfallet av detta program. [Read more…]

Om könsskillnader i förhandlingssituationer

För ett tag sedan hade jag det tveksamma nöjet att rätta tentor. Jag tycker generellt sett om att undervisa men just examinationsbiten är sällan rolig. Den huvudsakliga anledningen till det är att studenter ofta har åsikter om ens rättning och vad som ska anses som ett riktigt svar, och om man inte trots allt kan tolka något lite mer till deras fördel, och så vidare. Nu senast noterade jag ett mönster som jag inte har noterat tidigare (men som mycket väl kan ha funnits där): av de cirka 30 studenter (av dryga 200) som hörde av sig och hade invändningar var nästan alla män, och de som insisterade mest och återkom även efter att jag svarat en första gång var uteslutande män. [Read more…]

Sverige och Luxembourg Income Study

Internationella jämförelser kan ge viktiga insikter om ett lands status och utveckling över tid. Men för att dessa ska kunna göras krävs jämförbar information, och tyvärr har detta saknats för Sverige sedan ett antal år inom inkomstfördelningsområdet. Bakgrunden är olyckliga skrivningar i vissa nyare lagar som stoppade SCBs utlämnande av data till det ansedda internationella forskningsinstitutet Luxembourg Income Study (LIS) där jämförbar inkomstdata samlats sedan nästan 40 år. I somras föreslog dock den forskningspolitiska utredningen Rätt att forska en lagändring som ska göra detta möjligt. Frågan är nu hur regeringen ämnar gå vidare med förslaget.  [Read more…]

De svenska registerdatabasernas sorgebarn: Dokumentationen

Svenska registerdata används i allt högre grad inom forskning och utvärdering vilket har resulterat i en mängd rön och lärdomar inom särskilt medicin och samhällsvetenskap. Men ett problem som sällan diskuteras är att de flesta av dessa registerdatabaser är bristfälligt dokumenterade. Antalet variabler är mycket stort (tusentals) och har i de flesta fall förändrats över tid. Statistikmyndigheterna i Danmark (DST) och i viss mån Norge (SSB) har upprättat samordnade system för registerdokumentation, men tyvärr har Sverige och SCB halkat efter. [Read more…]

Nordhaus förtjänar självklart priset

I samband med att Ekonomipriset till Alfred Nobels minne presenteras finns ett antal saker som återkommer varje år: Någon känner sig alltid manad att poängtera att ekonomipriset inte är ett ”riktigt” Nobelpris; någon annan undrar varför det ska vara ett pris i ekonomi och inte i samhällsvetenskap i bredare bemärkelse, och slutligen är det alltid någon som är upprörd över att ekonomer (enligt dessa kritiker) tror att allt kan fångas i modeller och räknas i pengar. [Read more…]

Åsa Rosén (1961-2018)

Detta är ett gästinlägg av Anne Boschini, Anna Sjögren, Annika Alexius, Karin Hederos, Christina Håkanson, Helena Holmlund, Anna Sandberg, Marianne Sundström och Jenny Säve-Söderbergh.

Det är med stor sorg och saknad som vi meddelar att Åsa Rosén dog den 26 augusti 2018, 57 år gammal. Åsa var en förebild och en mentor för många av oss kvinnliga nationalekonomer – och säkert också för en hel del manliga kollegor. Det fanns flera anledningar till detta.

[Read more…]

Stackars småsyskon

Den som följer forskningen i gränslandet mellan psykologi, medicin, ekonomi, sociologi och kriminologi kan inte ha undgått att märka att genetiska förklaringsmodeller blivit allt vanligare. Rika datamaterial gör det möjligt att jämföra diverse utfall för syskon, tvillingar eller adoptivbarn och generellt tyder resultaten på att genetikens roll är stor. Ibland ifrågasätts till och med att det skulle spela någon roll i vilket social sammanhang och till och med i vilken familj man växer upp. De flesta föräldrar finner denna slutsats märklig och tämligen provocerande. Skulle det verkligen inte spela någon roll vad man som förälder gör med barnen under deras uppväxt? [Read more…]

Deadline för uppsatser till den nationella konferensen

Årets nationella konferens i nationalekonomi äger rum den 4-5 oktober på Linnéuniversitetet i Växjö. Där samlas forskare och andra med intresse för nationalekonomi för att presentera och diskutera nya studier. Den 14 maj är deadline för att skicka in uppsatser för bedömning. [Read more…]