Deadline för uppsatser till den nationella konferensen

Årets nationella konferens i nationalekonomi äger rum den 4-5 oktober på Linnéuniversitetet i Växjö. Där samlas forskare och andra med intresse för nationalekonomi för att presentera och diskutera nya studier. Den 14 maj är deadline för att skicka in uppsatser för bedömning. [Read more…]

Vad styr familjers skolval?

För att utröna vilka effekter skolval har är det naturligtvis centralt att känna till vilken typ av skolor familjer föredrar. Det finns i princip två sätt att få kunskap kring detta: man kan fråga familjer vilken typ av skolor de uppskattar och man kan observera vilka skolor familjer faktiskt väljer. Vilken metod man väljer kan ge väldigt olika svar, vilket manifesteras i en debattartikel av Almega och Friskolornas Riksförbund som hävdar att obligatoriskt skolval är ett sätt att minska den sociala skolsegregationen. [Read more…]

Bör termen humankapital skrotas?

Häromdagen fick ett av mina barn beskedet att Skatteverket förväntade sig en inbetalning av några kronor i avkastningsskatt på en aktiefond. ”Men hur kan jag betala skatt, jag har ju inte arbetat!?”, löd det förvänade utropet. Att förklara varför även kapitalinkomster bör beskattas var ganska enkelt, men frågan pekade ändå på den fundamentala skillnaden mellan arbets- och kapitalinkomster: man måste arbeta för att få de förra, men inte de senare. [Read more…]

Sjätte nationella konferensen i nationalekonomi i höst

Sveriges nationalekonomer träffas vartannat år på en nationell konferens för att utbyta idéer och forskningsresultat samt för att utöka det sociala nätverket. I oktober i höst äger det sjätte mötet rum på Linnéuniversitet i Växjö. Arrangör är Nationalekonomiska föreningen och en lokal arrangörskommitté. [Read more…]

Skolverket fångar skolorna i ett dilemma

I vad som närmast blivit en återkommande ritual meddelade Skolverket häromdagen att det nationella provet — denna gång i svenska — läckt och spridits på sociala medier. Skolverkets respons är att råda rektorer som tror att proven spridits till deras elever att använda sig av de ersättningsprov som finns. Problemet med denna respons är att det är svårt att se vilka incitament rektorerna har att följa detta råd. [Read more…]

De fristående skolornas betygssättning

Skolverket släppte i veckan en rapport som berättar att elever från kommunala gymnasieskolor generellt presterar bättre än elever från fristående skolor under första året på högskolan. Då de kommunala gymnasisterna i snitt har lägre gymnasiebetyg är detta en indikation på att betygssättningen är generösare på fristående gymnasier. Resultatet är helt i linje med Björn Hinnerichs och min studie som finner att fristående gymnasier rättar de nationella proven generösare än kommunala. [Read more…]

Gästinlägg: In Vitro Economics

Sent i höstas meddelades att Petter Lundborg vid Lunds universitet tilldelats Assar Lindbeck-medaljen för 2017. Denna utmärkelse delas ut vartannat år till en svensk forskare under 45 års ålder som gett stora bidrag till ekonomisk forskning. Vi på Ekonomistas är glada över att här kunna publicera ett gästinlägg där han beskriver ett av sina pågående forskningsprojekt. Petter får naturligtvis även våra varmaste gratulationer!  [Read more…]

Skoluniformen möter Kant

Skolinspektionen stoppade nyligen den klädkod som en friskola i Norrköping infört. Inspektionen underkände därmed skolans argumentation att klädkoden var frivillig eftersom det var fritt fram att välja en annan skola. Beslutet fick flera ledarskribenter att gå i taket, men är egentligen inte särskilt förvånande. Skollagen gäller lika nämligen för alla skolor, varför det är ointressant om skolan är fristående, kommunal eller hur den är vald. Detta gör att skollagen har tydliga drag av Kants kategoriska imperativ: Endast den regel som som kan upphöjas till allmän regel för samtliga skolor är tillåten. [Read more…]

Fortsatt betygskaos i gymnasiet

Kaos, i betydelsen oreda och förvirring, har länge präglat det svenska betygssystemet, inte minst på gymnasiet. Gymnasievalet handlar idag för många ungdomar om ett val mellan ”en bra skola eller en skola som ger höga betyg” och det mesta tyder på att de har rätt i sin krassa analys. Ett antal offentliga utredningar har tillsatts för att granska problemet, men inte mycket talar för att en likvärdig betygssättning är nära förestående. [Read more…]

Segregation är inte nivågruppering

I diskussionen om skolsegregation möter jag ibland uppfattningen att denna fungerar som en typ av ställföreträdande nivågruppering. Forskningen kring nivågruppering är förvisso inte entydig, men föreställningen att sådan kan vara till gagn för både starka och svaga elever är vanligt förekommande. Fördragsamheten med nivågruppering är därför rätt stor, oavsett vad skolans styrdokument säger. Ett enkelt statistiskt resonemang visar emellertid att social segregation knappast fungerar som ett substitut för nivågruppering. [Read more…]