Skoluniformen möter Kant

Skolinspektionen stoppade nyligen den klädkod som en friskola i Norrköping infört. Inspektionen underkände därmed skolans argumentation att klädkoden var frivillig eftersom det var fritt fram att välja en annan skola. Beslutet fick flera ledarskribenter att gå i taket, men är egentligen inte särskilt förvånande. Skollagen gäller lika nämligen för alla skolor, varför det är ointressant om skolan är fristående, kommunal eller hur den är vald. Detta gör att skollagen har tydliga drag av Kants kategoriska imperativ: Endast den regel som som kan upphöjas till allmän regel för samtliga skolor är tillåten. [Read more…]

Fortsatt betygskaos i gymnasiet

Kaos, i betydelsen oreda och förvirring, har länge präglat det svenska betygssystemet, inte minst på gymnasiet. Gymnasievalet handlar idag för många ungdomar om ett val mellan ”en bra skola eller en skola som ger höga betyg” och det mesta tyder på att de har rätt i sin krassa analys. Ett antal offentliga utredningar har tillsatts för att granska problemet, men inte mycket talar för att en likvärdig betygssättning är nära förestående. [Read more…]

Segregation är inte nivågruppering

I diskussionen om skolsegregation möter jag ibland uppfattningen att denna fungerar som en typ av ställföreträdande nivågruppering. Forskningen kring nivågruppering är förvisso inte entydig, men föreställningen att sådan kan vara till gagn för både starka och svaga elever är vanligt förekommande. Fördragsamheten med nivågruppering är därför rätt stor, oavsett vad skolans styrdokument säger. Ett enkelt statistiskt resonemang visar emellertid att social segregation knappast fungerar som ett substitut för nivågruppering. [Read more…]

Richard Thaler årets ekonomipristagare

Årets ekonomipris går till en pristagare som är känd långt utanför nationalekonomins gränser. Thaler kan sägas vara en av beteendeekonomins fadersfigurer och skriver med detta pris in sig i de beteendeekonomiska historieböckerna jämte tidigare pristagare som Herbert Simon (1978 års pris) och Daniel Kahneman (2002). Thalers forskning har skett i polemik mot nationalekonomins standardantaganden om rationella, själviska och tidskonsistenta aktörer. Att döma av den akademiska självbiografi han skrev häromåret (och som recenserades här på Ekonomistas) har detta tidvis vara en ganska bitter kamp (vilket bokens titel Misbehaving delvis anspelar på), men en kamp som nog måste sägas vara över. Beteendeekonomin är numera integrerad inom nationalekonomins huvudfåra och forskningen handlar nu främst om att precisera hur stor roll avstegen från standardmodellen spelar och i vilka sammanhang de har betydelse. [Read more…]

Per om presidentvalskampanjen

Ett val som hamnat i fullständig medieskugga är valet till ny ordförande för den europeiska nationalekonomiska föreningen EEA. Detta år ställer min kollega Per Krusell upp som ”presidentkandidat” (eller snarare ”vice president”, ”president” blir man först efter ett år som ”vice president”). Blir Per vald skulle han bli den tredje svenska ordföranden för EEA — Assar Lindbeck var ordförande 1991 och Torsten Persson 2003. Jag fångade honom i korridoren och passade på att ställa några frågor om varför han ställer upp och varför EEA-medlemmar bör lägga sin röst på honom. [Read more…]

Byråkratins ökning i universitetsvärlden

I förra veckan beskrev malmöstatsvetaren Patrik Hall på DN Debatt hur byråkraterna ökar hastigt i offentlig sektor medan ”kärnverksamheterna” får allt mindre plats. Hur ser det då ut i universitetsvärlden? Följer den övrig offentlig sektor eller går den mot strömmen? Detta inlägg presenterar siffror från samma yrkesstatistik som Hall använde, och siffrorna ger en ännu mer dramatisk bild: byråkratin ökar snabbare inom universiteten än i övrig offentlig sektor, antalet lärare ökar endast marginellt och assistenter som ger stöd till forskare och lärare minskar drastiskt. Varför denna byråkratisering är så kraftfull och vilka konskvenser den har för forskning och undervisning är inte uppenbart. Mer kunskap, och kanske rentav en större utredning, vore därför välkommen.  [Read more…]

Lär av det norska undantaget!

I Sverige omfattas forskare vid högskolor och universitet sedan 1949 av det så kallade lärarundantaget. Lärarundantaget innebär att forskare har äganderätt till sina forskningsresultat. Till exempel har en forskare som på arbetstid forskar fram en patenterbar uppfinning rätt till alla intäkter från patentet. Denna lagstiftning är numera ganska unik för Sverige eftersom många europeiska länder under 2000-talet övergått till system som påminner om den amerikanska lagstiftningen där lärosätet behåller 2/3 och forskaren 1/3 av dylika intäkter.  [Read more…]

Skolverkets häpnadsväckande remissvar

Under helgen gick jag igenom en del remissvar på Skolkommissionens arbete. Mest uppseendeväckande är nog att Skolverket under den nye generaldirektören Peter Fredriksson avvisar i princip samtliga förslag som syftar till att minska den tilltagande sociala skolsegregationen. Bland remissinstanserna verkar Skolverket vara tämligen ensamt i denna kritik och Skolkommissionens förslag ligger ofta rätt nära de som föreslogs i Policyidéer för svensk skola. Det är därför läge att skärskåda verkets argumentation. [Read more…]

Fler studenter via bidrag eller anslag?

Regeringen meddelade nyligen att den avser höja bidragsdelen i studiemedlet med 300 kronor per månad. Även om det är trevligt för studenter att bidragsdelen höjs måste man ställa frågan om detta är bästa sättet att få fler att kunna studera, regeringens uttalade syfte med höjningen. En annan möjlighet är att till exempel öka anslagen till högskolans undervisning. Som vore det en tanke släppte David Deming (Harvard) och Chris Walters (Berkeley) i dagarna en studie (gratisversion) som tyder på att mer pengar till högskolan är att föredra framför höjda studiebidrag.

[Read more…]

Fem förslag för mer jämställd nationalekonomi

I det här inlägget diskuterar Anna Sandberg och Robert Östling, båda forskare vid Institutet för internationell ekonomi på Stockholms universitet, den senaste veckans debatt om sexism i nationalekonomi och vad vi tycker nationalekonomer kan dra för lärdomar av denna.

Nationalekonomistudenten Alice Wu har skrivit en studentuppsats som den senaste veckan diskuterats flitigt på bloggar och i sociala medier efter att den uppmärksammades i en artikel i New York Times. Uppsatsen handlar om nätforumet Economics Job Market Rumors (EJMR) och studerar den utbredda sexismen bland de anonyma kommentarerna i detta forum. [Read more…]