Gymnasiekampanj riskerar öka social snedrekrytering

I detta gästinlägg ifrågasätter Anna Sjögren, docent i nationalekonomi vid Uppsala Center for Labor Studies vid Uppsala universitet, kampanjen ”Din talang” som syftar att påverka elevers gymnasieval.
[Read more…]

Att fördela statsbidrag

Det förefaller råda stor enighet om lärarförsörjningen till skolor med stora socioekonomiska och språkliga utmaningar bör förbättras. Att satsa på högre löner för lärare på dessa skolor förs ofta fram som förslag, även om det går att ifrågasätta hur effektivt detta verktyg är. Det är därför aningen anmärkningsvärt att regeringen och (eller?) Skolverket verkar ha glömt bort denna fråga när de med hjälp av det så kallade lärarlönelyftet bestämt sig för att komplettera lärarnas löner med extra statliga pengar. [Read more…]

Ny global portal för ojämlikhetsforskning

Häromdagen presenterades en ny databas, World Wealth and Income Database (WID), med serier över inkomster, förmögenheter och deras fördelning för ett stort antal länder och ett långt historiskt perspektiv. Det är Thomas Piketty, Tony Atkinson och Emmanuel Saez som ligger bakom den nya databasen, och den utgör en utveckling av den tidigare toppinkomstdatabasen genom att serier över förmögenheter och nationalräkenskaper nu även ingår. Med stor sannolikhet ser vi här början på en ny era inom ekonomisk ojämlikhetsforskning som kommer att ha stor inverkan inom både akademin och den politiska sfären. [Read more…]

Saliga äro spelteoretiska ess

Detta är ett gästinlägg av Erik Mohlin, forskare i nationalekonomi vid Lunds universitet och nyutnämnd Wallenberg Academy Fellow.

Årskrönikorna för 2016 har fyllts av berättelser om kändisar och kulturpersonligheter som dött under det gångna året: Prince, Mohamed Ali, David Bowie, Leonard Cohen, Carrie Fisher, Umberto Eco och Alan Rickman, för att nämna några. Tre namn har dock lyst med sin frånvaro i krönikorna, nämligen ekonompristagarna och spelteoretikerna Lloyd Shapley, Reinhard Selten  och Thomas Schelling. [Read more…]

Metodstrid om friskolor i PISA

Det är inte ofta som skillnader mellan olika ekonometriska modellspecifikationer skapar rubriker i media men när PISA-undersökningen släpptes för några veckor sedan hände just detta. Orsaken var att OECD hävdade att svenska friskolor presterade sämre än kommunala skolor medan Skolverket kommit fram till att skillnaden mellan offentliga och privata huvudmän var liten och statistiskt osignifikant. Eftersom det är samma datamaterial som används kan det vara värt att klargöra vari skillnaden mellan OECD:s och Skolverkets analyser består. [Read more…]

De viktiga nationella proven

År 2003 deltog Sverige för andra gången i PISA-undersökningen och resultaten var då fortfarande relativt goda, även om det fanns en del orostecken. 2003 var också året då resultaten från de nationella proven i årskurs 9 började samlas in från alla skolor. Skolverket uppmärksammade detta med en enkätundersökning om lärarnas syn på proven och nyligen har en jämförande undersökning släppts. Resultaten visar med slående tydlighet den centrala roll som de nationella proven idag spelar i skolans verksamhet. [Read more…]

Försåtlig forskarfrihet

Den psykologiska disciplinen har genomgått en replikationskris efter att det visat sig att en hel del tidigare forskningsresultat inte låtit sig replikeras. Andrew Gelman har skrivit en lång och mycket läsvärd redogörelse för denna kris. En av Gelmans förklaringar till hur så många icke-replikerbara forskningsresultat uppkommit är det svåröversättliga begreppet ”garden of forking paths”. I analysen av data ställs forskaren inför en mängd val där det är frestande att göra valen efter att man har sneglat på resultatet, kanske för att man är på jakt efter statistiskt signifikanta resultat som vinner tidskriftsredaktörens gunst. Ställs man inför många sådana val kan slutresultatet bli ganska missvisande, och hade man gjort andra vägval kanske man hade kommit fram till ett helt annat resultat.  [Read more…]

IB: En avsmalnande (?) gräddfil

Mitt inlägg om UHR:s konvertering av IB:s betygsskala har fått stor respons från vissa håll. Frågorna har varit många och inte minst har en alternativ konvertering efterlysts. Dessutom har jag fått en mängd intressant information och data tillskickad mig och tar härmed chansen att dela med mig av mina nyvunna kunskaper och insikter. [Read more…]

Antagningen till IB

Antagningen till svenska universitet och högskolor är som bekant centraliserad vilket har sina fördelar. Det har också sina problem och ett sådant är att man centralt måste avgöra hur meriter från olika gymnasieutbildningar ska jämföras. I dagarna har det uppmärksammats att Universitets- och högskolerådet vill justera upp betygsgränsen för studenter från IB-programmet (Internationell Baccalaureate). Frågan är hur rimlig den föreslagna justeringen är? [Read more…]

Högre utbildning i Europa: vad kan vi vänta i en ny, konkurrensutsatt era?

Detta är ett gästinlägg av Bo Becker, professor i finansiell ekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm.

Vad händer när europeiska universitet alltmer tvingas konkurrera om studenterna, och speciellt om de bästa studenterna? Nu har nationalekonomiprofessor Caroline Hoxby på Stanford analyserat detaljerade data över amerikansk högre utbildning, och här kan man hitta många slående skillnader med Europas system. Pekar Hoxbys lärdomar mot framtiden för Europas högre utbildning? [Read more…]