Framflyttad deadline för inskick till Nationella konferensen

Den 2-3 oktober 2020 planeras den Nationella konferensen i nationalekonomi äga rum på Handelshögskolan i Stockholm. På grund av oredan den senaste tiden har deadline för att skicka in uppsatser för bedömning för presentation på konferensen flyttats fram till 17 augusti 2020. [Read more…]

Hur viktig kan skolan vara?

”Skolresultaten avgörs i klassrummet, inte i antagningsstatistiken”, lyder ett inte ovanligt uttalande i skoldebatten. Enligt detta synsätt drivs de betydande resultatskillnaderna mellan skolor framförallt av skillnader i ledarskap, organisation och pedagogik, inte av elevunderlaget. Samtidigt finns en parallell diskussion där det framförs att likvärdigheten i skolan är god då (bara) några procent av den totala spridningen i elevernas kunskapsresultat kan hänföras till vilken skola de går på. Dessa tillsynes motstridiga uppfattningar framförs ibland av en och samma debattör och en intressant fråga är hur stor del av elevernas resultat som skolan egentligen kan förklara.

[Read more…]

Vad handlar årets ekonomipris om?

Följande gästinlägg är skrivet av Tessa Bold som är utvecklingsekonom vid IIES, Stockholm universitet. Hon forskar kring utbildning, hälsa, socialförsäkring, anammandet av nya teknologier och klimatförändringar bl.a. med hjälp av fältexperiment.

Årets nobelpris belönar tre forskare, Abhijit Banerjee (MIT), Esther Duflo (MIT) and Michael Kremer (Harvard) för deras experimentella ansats i arbetet med att lindra den globala fattigdomen. [Read more…]

Varför finns det så konstiga skolor?

Även den som uppskattar konkurrens och privat utförande på skolans område ser nog skandalen kring Vetenskapsskolan som problematisk. Skolans VD har omhändertagits av Säpo, sannolikt beroende på radikalislamistiska kopplingar. Skolan är i sig en icke-konfessionell friskola driven i aktiebolagsform, men den verkar trots detta ha en salafistisk profil. Vetenskapsskolan må vara ett extremt fall, men också symptomatiskt för den modell för privat utförande som gäller i skolan. Det är en modell som inte nämnvärt skiljer på drift i egen regi av kommuner som är skyldiga att tillhandahålla skoltjänster och drift av privata aktörer som frivilligt befinner sig på marknaden. [Read more…]

Befogade och obefogade statsbidrag

Efter att den ymniga floran av statsbidrag riktade till skolan under flera år ifrågasatts från diverse håll annonserades i dagarna ett nytt, denna gång avseende lärarassistenter. Regeringen och dess stödpartier avser att lägga 500 miljoner kronor per år för att få skolorna att anställa personal vars uppgift är att avlasta lärarna. Detta ger anledning att fundera lite kring när riktade bidrag kan vara befogade och inte.

[Read more…]

Det är facket, dumbom!

Sedan ungefär 1980 har lönerna för hög- respektive lågutbildade glidit isär i USA. Som framgår av diagrammet har utvecklingen varit ganska dramatisk: [Read more…]

Trakasserier och diskriminering bland nationalekonomer

De senaste åren har jämställdheten inom nationalekonomin uppmärksammats på ett sällan skådat sätt. En bidragande anledning är uppsatsen av Alice Wu (numera doktorand på Harvard) som dokumenterade utbredd sexism, rasism och homofobi på det anonyma nätforumet Economics Job Market Rumors. En annan studie som fått stor uppmärksamhet är Heather Sarsons studie (under utgivning i Journal of Political Economy) om medförfattarskap som visade att kvinnliga nationalekonomer missgynnas mer än män av att ha medförfattat artiklar. Anklagelserna om sexuella trakasserier som riktats mot Harvard-ekonomen Roland Fryer har också väckt starka reaktioner. Den amerikanska nationalekonomiföreningen AEA har reagerat genom att tillsätta en särskild kommitté, det har formulerats en ny policy mot trakasserier och diskriminering och utvecklats ett nytt nätforum kallat EconSpark. I höstas genomfördes en enkät till nuvarande och före detta AEA-medlemmar. I måndags släpptes de första resultaten från denna enkät. [Read more…]

Två kommande möten i Nationalekonomiska Föreningen

Med jämna mellanrum håller Nationalekonomiska Föreningen sammankomster där aktuella och viktiga samhällsfrågor diskuteras. De två kommande mötena är ovanligt intressanta. Det första mötet diskuterar frågan “Bör riksdagen få mer makt relativt regeringen?” av statsvetarna Johannes Lindvall och Jan Teorell, bl a utifrån SNS Demokratirapport 2017 som behandlade just denna fråga. Det andra mötet diskuterar frågan om “En ny skattereform” där några av landets ledande ekonomer samt företrädare för Skatteverket och finansdepartementet deltar. Både medlemmar och icke-medlemmar är välkomna till dessa möten!
[Read more…]

Onyanserad kritik av Handelshögskolan

Det har förmodligen undgått få att företagsekonomen Mikael Holmqvist författat en tegelsten om Handelshögskolan i Stockholm. Till stora delar är boken en redogörelse för hur skolan styrs, finansieras och hur utbildningen och studentkårens verksamhet bedrivs. Boken är därmed på sätt och vis en berättelse om framgångssagan Handelshögskolan, men framförallt driver Holmqvist en rad kritiska teser. Som nationalekonom är boken extra intressant då nationalekonomi spelar en förvånansvärt stor roll i Holmqvists beskrivning av Handelshögskolan.  [Read more…]

Att mäta skolframgång

Hur ska man avgöra hur bra en skola egentligen är? Ett naivt svar är att det bara är att se hur skolorna presterar, men efter lite eftertanke inser de flesta att skolor har olika förutsättningar. Att bedöma en skola vars samtliga elever är studiebegåvade, studiemotiverade och har starkt föräldrastöd efter samma mall som en skola vars elever kännetecknas av motsatsen är både missvisande och orättvist. Ett vanligt sätt att hantera denna problematik är att undersöka vilket mervärde en skola ger. Även om detta är konceptuellt enkelt så finns det stora problem med sådana mätningar. [Read more…]