Flera aktuella frågor i nya numret av Ekonomisk Debatt

Nationalekonomiska Föreningen är föreningen för nationalekonomer i Sverige. Dess syfte är att samla alla inom svensk nationalekonomi, både dom i akademin och dom i övriga samhället bland företagen, offentlig förvaltning och i stugorna. Husorganet heter Ekonomisk Debatt och den får alla medlemmar hemskickad åtta gånger per år. Det senaste numret är ovanligt rikt på inlägg i aktuella ämnen.

[Read more…]

Värdet av politiska kopplingar

I en klassisk studie i American Economic Review visade Ray Fisman värdet för företag av att ha politiska kopplingar. Han gjorde detta genom att undersöka hur börskursen utvecklades bland indonesiska företag när det inkom rapporter om president Suhartos alltmer vacklande hälsa. Studien satte normen för en mängd likartade undersökningar där kursutvecklingen för företag med politiska kopplingar jämförs antingen med general- eller branschindex. Idag har vi fått underlag för en motsvarande svensk studie.

[Read more…]

Assar Lindbeck-medaljen till Erik Lindqvist och Ekonomistas-Robert

Det finns vissa pris och pristagare som genom åren lyfts här på Ekonomistas. Riksbankens pris till Alfred Nobels minne förstås, och emellanåt John Bates Clark-medaljen, till USAs främste ekonom under 40. Frågan är om det finaste ändå inte är Assar Lindbeck-medaljen, ett pris som bara delas ut var annat år till ”en ekonom som i år fyller högst 45 år och som är svensk medborgare eller som stadigvarande bor i Sverige och som gjort ett betydande bidrag till ekonomiskt tänkande och ekonomisk kunskap”.   

[Read more…]

Granskning utifrån resultat eller elevunderlag?

En nyligen publicerad rapport från Skolinspektionen granskar vad som i media kommit att kallas ”Sveriges 28 sämsta skolor”. Dessa högstadieskolor har valts ut för granskning utifrån deras svaga betygsresultat under åren 2010-2019. Urvalet väcker emellertid viss förundran. Elevunderlaget har en avgörande betydelse för en skolas resultat och bristande likvärdighet i skolornas betygssättning har diskuterats i åratal. Ett urval som hade tagit hänsyn till dessa båda faktorer hade lett till en granskning av helt andra skolor än de som nu hängs ut i media.

[Read more…]

Framflyttad deadline för inskick till Nationella konferensen

Den 2-3 oktober 2020 planeras den Nationella konferensen i nationalekonomi äga rum på Handelshögskolan i Stockholm. På grund av oredan den senaste tiden har deadline för att skicka in uppsatser för bedömning för presentation på konferensen flyttats fram till 17 augusti 2020. [Read more…]

Hur viktig kan skolan vara?

“Skolresultaten avgörs i klassrummet, inte i antagningsstatistiken”, lyder ett inte ovanligt uttalande i skoldebatten. Enligt detta synsätt drivs de betydande resultatskillnaderna mellan skolor framförallt av skillnader i ledarskap, organisation och pedagogik, inte av elevunderlaget. Samtidigt finns en parallell diskussion där det framförs att likvärdigheten i skolan är god då (bara) några procent av den totala spridningen i elevernas kunskapsresultat kan hänföras till vilken skola de går på. Dessa tillsynes motstridiga uppfattningar framförs ibland av en och samma debattör och en intressant fråga är hur stor del av elevernas resultat som skolan egentligen kan förklara.

[Read more…]

Vad handlar årets ekonomipris om?

Följande gästinlägg är skrivet av Tessa Bold som är utvecklingsekonom vid IIES, Stockholm universitet. Hon forskar kring utbildning, hälsa, socialförsäkring, anammandet av nya teknologier och klimatförändringar bl.a. med hjälp av fältexperiment.

Årets nobelpris belönar tre forskare, Abhijit Banerjee (MIT), Esther Duflo (MIT) and Michael Kremer (Harvard) för deras experimentella ansats i arbetet med att lindra den globala fattigdomen. [Read more…]

Varför finns det så konstiga skolor?

Även den som uppskattar konkurrens och privat utförande på skolans område ser nog skandalen kring Vetenskapsskolan som problematisk. Skolans VD har omhändertagits av Säpo, sannolikt beroende på radikalislamistiska kopplingar. Skolan är i sig en icke-konfessionell friskola driven i aktiebolagsform, men den verkar trots detta ha en salafistisk profil. Vetenskapsskolan må vara ett extremt fall, men också symptomatiskt för den modell för privat utförande som gäller i skolan. Det är en modell som inte nämnvärt skiljer på drift i egen regi av kommuner som är skyldiga att tillhandahålla skoltjänster och drift av privata aktörer som frivilligt befinner sig på marknaden. [Read more…]

Befogade och obefogade statsbidrag

Efter att den ymniga floran av statsbidrag riktade till skolan under flera år ifrågasatts från diverse håll annonserades i dagarna ett nytt, denna gång avseende lärarassistenter. Regeringen och dess stödpartier avser att lägga 500 miljoner kronor per år för att få skolorna att anställa personal vars uppgift är att avlasta lärarna. Detta ger anledning att fundera lite kring när riktade bidrag kan vara befogade och inte.

[Read more…]

Det är facket, dumbom!

Sedan ungefär 1980 har lönerna för hög- respektive lågutbildade glidit isär i USA. Som framgår av diagrammet har utvecklingen varit ganska dramatisk: [Read more…]