Ekonomikanon #5: Industrilandskapet i Norrköping (Basindustrin)

I en serie inlägg går Ekonomistas igenom Sveriges ekonomiska kulturkanon som presenterades i regeringens kanonutredning. Industrilandskapet i Norrköping gestaltar hur industrin omformade Sverige – ett arv av arbetsliv, innovation och samhällsbygge. Vårt ekonomiska kulturarv är en del i kulturkanon (SOU 2025:92), vilket beskrevs i ett tidigare inlägg. Tio verk som fångar in vår samhällsekonomi och…

Läs vidare

Svenska hushålls skulder är inte för höga: Se på soliditet och likviditet, inte skuldkvoten

Svenska myndigheter och internationella organisationer hävdar ofta att de svenska hushållens skulder utgör ett hot mot finansiell och makroekonomisk stabilitet, med hänvisning till en hög skuldkvot (skulder i förhållande till inkomst). Men skuldkvoten är en dålig indikator för att förutsäga framtida kriser. I stället måste man se på aggregerade och individuella data om hushållens soliditet (skulder i förhållande till tillgångar) och likviditet (skuldbetalningar i förhållande till betalningsförmåga). Soliditeten och likviditeten för hela stocken av bolånetagare är dessutom av mycket större betydelse för stabiliteten än situationen i flödet av nya bolånetagarna. Eftersom soliditeten och likviditeten är god är svenska hushålls skulder…

Läs vidare

Slopa reavinstskatten? Nej – gör den rättvis istället

Nyligen föreslog Kristdemokraterna ett avskaffande av reavinstskatten på bostadsförsäljningar, med gradvis nedtrappning och ett slopande efter 16 års innehavstid. Detta är inget bra förslag och dess huvudmotivering om ökad rörlighet saknar starkt stöd i empirin. Men reavinstskatten behöver ändå effektiviseras genom att införa en justering för både inflation och förslitningskostnader. Reavinstskatten på bostäder är idag 22% och KD vill att den ska trappas ned med 2%-enheter per årligt innehav efter att bostaden har ägts i fem år. Efter 16 års innehavstid ska skatten slopas helt. Huvudmotiveringen är att skatten är en ”flyttskatt” och att reformen skulle öka omsättningen på bostadsmarknaden.…

Läs vidare

Ekonomikanon #4: Näringsfrihetsförordningen 1864 (Frihandelsinstitutioner)

I en serie inlägg går Ekonomistas igenom Sveriges ekonomiska kulturkanon som presenterades i regeringens kanonutredning. Näringsfrihetsreformen 1864, ekonomikanons fjärde verk, lade tillsammans med andra liberala lagändringar grunden för Sveriges entreprenörskap, industrialisering och välstånd. Vårt ekonomiska kulturarv är en del i kulturkanon (SOU 2025:92), vilket beskrevs i ett tidigare inlägg. Tio verk som fångar in vår samhällsekonomi och dess historiska sammanhang. Verken är dokument, urkunder eller platser att besöka som representerar bredare företeelser och utgör fönster för vidare utforskning. Ekonomikanons fjärde verk kretsar kring liberala ekonomiska reformer under 1800-talets som gav Sverige en modern och äganderättsskyddad ekonomisk bas. Till dessa hör…

Läs vidare