Detta är ett gästinlägg av Emil Bustos, forskare vid IFN.

Människor och företag har sett värdet av sina inkomster minska som en följd av såväl hög inflation som förändrade relativpriser efter Rysslands invasion av Ukraina. För att möta denna chock har politiker både infört och lovat olika ekonomiska stöd. Detta är i sig inget problem, men stöden börjar nu nå sådana proportioner att det kan uppstå negativa effekter. För det första är breda stöd både dyra och sällan träffsäkra; för det andra snedvrider de prismekanismen; och för det tredje skapar en förväntan om framtida stödpaket.

Den svenska statsbudgeten bestäms utifrån behov och resurser, med två undantag: försvaret och biståndet. Dessa poster har politikerna istället knutit till nivån på bruttonationalprodukten, BNP, vilket försvagar kopplingen till utgiftsområdenas behov samt skapar oönskad omfördelning inom budgeten. I detta inlägg diskuteras problemen med att knyta enskilda utgiftsposter till BNP.

I ett utspel har regeringspartiet Socialdemokraterna kommit överens med Vänsterpartiet och Miljöpartiet om att höja pensionerna. Höjningen ska utbetalas tre veckor före riksdagsvalet i september. Det svenska pensionssystemet har ansetts som ett av världens bästa på grund av sin frikoppling från statskassan och därigenom partipolitisk huggsexa. Men innebär Socialdemokraternas utspel att pensionssystemet som vi känner det är hotat? Detta inlägg diskuterar frågan och citerar två tunga myndigheter om pensionstillägg och pensionärernas allmänna ekonomiska situation.