Nationalekonomer dyker sällan upp i skönlitterära verk. För ett tag sedan damp dock en roman med flera nationalekonomer i persongalleriet ned i min brevlåda. Boken är skriven av Göran Albinsson Bruhner som är disputerad nationalekonom och som bland varit VD för SNS och jobbat på Svenska Dagbladet under många år. På 1950 och 1960-talet arbetade han på Institutet för Näringslivsforskning och man kan misstänka att det är därifrån han hämtat inspiration till det påhittade Institutet för Samhällsstudier (IFS) som bokens huvudpersoner jobbar på. IFS är ett idealiserat tvärvetenskapligt forskningsinstitut som samlar drivna medarbetare som vigt sina liv åt sanningssökandet. Det är visserligen en idealiserad bild av ett forskningsinstitut, men jag kan ändå sakna passionen hos IFS medarbetare. I dagens universitetsvärld tycks ofta fina publikationer komma i första hand och sanningen i andra hand (även om de två ofta sammanfaller). [Read more…]
Lars E. O. Svenssons framtid i direktionen
I april löper mandatperioden ut för Lars E. O. Svensson och Barbro Wickman-Parak i Riksbankens direktion. Lars Svensson har ganska tydligt signalerat att han vill få förnyat mandat, men det har även kommit signaler från fullmäktige, som utser direktionsledamöterna, att man hellre ser ledamöter som ansluter sig till majoritetens linje.
Frågan är principiellt viktig. Riksbankslagen från 1999 föregicks av flera utredningar. Den offentliga utredningen Riksbanken och prisstabiliteten (SOU 1993:20, ledd av [Read more…]
Digitaliserade skatter II: SOU
Statens offentliga utredningar, SOU, är grundpelaren i det svenska utredningsväsendet. Sedan starten 1922 har flera tusen SOU givits ut, men de flesta av dessa har dessvärre fallit i glömska där de stått gömda i något dammigt biblioteksmagasin. Men detta gäller snart inte längre! Kungliga Biblioteket arbetar just nu med att skanna in samtliga SOU i digitalt format och göra denna digitala skatt fritt tillgänglig för alla. Detta kommer att underlätta studier av det svenska samhället och dess framväxt och sannolikt ge uppslag till många historiska jämförande analyser. [Read more…]
Ekonomistas 5 år!
När vi för fem år sedan drog igång Ekonomistas var det med blandade och rätt diffusa ambitioner. Vi tyckte det vore värdefullt med en plattform där vi kunde föra ut nationalekonomiska resonemang och forskningsresultat inför en bredare publik. Bloggformatet tedde sig attraktivt då det inbjuder till en öppen diskussion där man som skribent inte alltid måste ta ställning. Formatet lämpar sig för öppna resonemang kring olika samhällsfenomen, liknande de som vi nationalekonomer för sinsemellan under luncher och fikaraster. Ytterligare en målsättning var att bli en samlingspunkt för svensk nationalekonomi på nätet. [Read more…]
Varför är kameran billig men minneskortet dyrt?
För ett tag sedan åt jag lunch med en entreprenör och råkade nämna hur fint det är med alla prisjämförelsesajter på nätet som gör att man kan tjäna ganska stora slantar (till exempel när man köper Lego-julklappar). Entreprenörens spontana reaktion var dock den omvända: “Usch då, det där är ju fruktansvärt!” Hans ryggmärgsreflex utlöstes förstås av att det är svårt att tjäna pengar genom att sälja homogena varor till priskänsliga konsumenter där transparensen är nästintill total. Nätföretagen förhåller sig dock naturligtvis inte passiva till den mördande konkurrensen, utan försöker parera den på olika sätt (jag har tidigare skrivit om forskningen om detta). [Read more…]
Vad är det för fel på valutakrig?
Det här är ett gästinlägg av Mats Persson, professor i nationalekonomi vid Institutet för internationell ekonomi på Stockholms universitet.
Just nu är tidningarna fulla av larmrapporter om det stundande “valutakriget”. Men vad innebär valutakriget egentligen – och är det verkligen så farligt?
En massa länder har lågkonjunktur och vill sänka sina räntor. Därigenom skulle de kunna stimulera sina ekonomier på två sätt: dels blir det billigare att låna i landet [Read more…]
Nytt nummer: Ekonomisk Debatt nr 1 2013
Idag kommer ett nytt nummer av Ekonomisk Debatt ut, med kortversioner av utvalda uppsatser presenterade vid den nationella konferensen i nationalekonomi i höstas. Frågor som behandlas är: Varför driver facket låglönepolitik? Hur reagerar väljare på skatteförändringar? Rör det sig i (förmögenhets-)toppen? Hur påverkades ekonomiska utfall i Sverige av den spanska sjukan? Hur har pensionsreformen påverkat äldre arbetstagare? Hur stora är transaktionskostnaderna vid offentlig upphandling?
I ledarartikeln diskuterar Niclas Berggren behovet av en skattereform, och i foruminlägg diskuteras 3:12-reglerna, amorteringskrav på bolån och pedagogiska metoder i den nationalekonomiska utbildningen.
Varför har balansen mellan kapital och löner förändrats?
I torsdags (14 februari) sändes Dokument inifråns ”Lönesänkarna” i SVT. Programmet handlade om de ökade inkomstskillnaderna och framförallt fokuserades på relationen mellan kapital och löner sedan 1980-talet. På det hela taget var programmet bra och gav en faktamässigt riktig bild av utvecklingen (även om det förstås finns en rad problem med definitioner och alternativa sätt på vilka man kan se på utvecklingen, vilket också flera som kommenterat programmet tagit fasta på. Av dessa är konstateranden som att det faktiskt inte har skett någon “lönesänkning” eftersom reallönerna ökat stadigt i Sverige förstås viktiga även om man hoppas att de flesta kan skilja på andelar och nivåer). I mitt tycke hade dock programmet ett djupare problem. Framförallt saknade jag frågan “Varför har detta skett?” [Read more…]
Ekonomistas 
Senaste kommentarer