Smartare svenska män vill ha mindre omfördelning

2014-10-30 by 58 Comments

I uppsatsen ”Cognitive Ability and the Demand for Redistribution” som publicerades i fredags undersöker jag, tillsammans med David Seim om det finns ett samband mellan människors intellligens och deras åsikter om omfördelning av ekonomiska resuser. Vi använder svenska data och studerar enbart män (eftersom vi använder oss av mönstrings-data för kognitiv kapacitet). Bland svenska män finner vi att de som har högre kognitiv kapacitet vill ha mindre omfördelning än andra.

En stor mängd forskning har visat att människor som har högre kognitiv kapacitet oftare blir ledare (såväl i politiken som i näringslivet). Dessutom är de som är intelligentare mer benägna att rösta i allmänna val. Det innebär att de med högre kognitiv kapacitet kan förväntas ha ett större inflytande över vilken politik som förs i ett land. Om det finns systematiska skillnader mellan vilka åsikter människor med högre och lägre kognitiv kapacitet har kan det leda till att den förda politiken ser annorlunda ut än om människor med högre och lägre kognitiv kapacitet hade varit representerade på samma sätt. [Read more…]

Filed Under: Beteendeekonomi, Politik

Doyle har fel om Riksbanken

2014-10-28 by 11 Comments

Peter Doyle var tidigare anställd vid IMF och under några år chef för den delegation som årligen besökte Sverige för IMF:s s.k. Article-IV-rapport om Sverige. I måndagens Dagen Industri har han en debattartikel som försvarar Riksbankens räntehöjningar 2010.  I sin debattartikel tycks dock Peter Doyle ha fel om det mesta.  [Read more…]

Filed Under: Finansiell stabilitet, Makro, Penningpolitik

Nya rön om USAs ökande förmögenhetsklyftor

2014-10-27 by 4 Comments

Varför ökar inte förmögenhetsojämlikheten i USA trots att landets inkomstskillnader ökat kraftigt de senaste decennierna? Den frågan har stötts och blötts bland forskare och politiker under flera år utan att någon landat i konkreta svar. Men en ny studie av fransmännen Emmanuel Saez och Gabriel Zucman hävdar att lösningen är lika enkel som intuitiv: förmögenhetsojämlikheten i USA har ökat de senaste decennierna, och orsakerna ligger framför allt i ökade toppinkomster samt högre sparande bland de redan rika. Metoden som Saez och Zucman använder är dock inte oproblematisk, och säkerligen är inte sista ordet sagt i denna viktiga fråga. [Read more…]

Filed Under: Välfärd Tagged With: ,

Ledde sänkningen av fastighetsskatten till högre huspriser?

2014-10-14 by 16 Comments
En förklaringsfaktor som ofta nämns för att förklara uppgången i fastighetspriserna under senare år är sänkningen av fastighetsskatten. Fastighetsskatten sänktes 1 januari 2008 från 1 till 0,75 procent av taxeringsvärdet och ett indexerat tak på 6 000 kronor infördes. Detta innebar att skatten för alla hus med ett taxeringsvärde upp till 800 000 kronor fick marginellt sänkt skatt, medan sänkningen blev betydligt större för fastigheter med högre taxeringsvärde. Figuren nedan visar att den årliga skattsänkningen för hus med ett taxeringsvärde på 800 000 var 2000 kronor, medan skatten sänktes betydligt mer för dyrare hus. Till exempel sänktes den årliga skatten med 34 000 kronor för ett hus på Sandhamn i Stockholms skärgård med ett taxeringsvärde på 4 miljoner.

[Read more…]

Filed Under: Bostadspolitik

Ekonomipriset 2014 till Jean Tirole

2014-10-13 by 1 Comment

Som nyligen meddelades har 2014 års Ekonomipris tilldelats professor Jean Tirole vid IDEI, Toulouse School of Economics. Han har arbetat med flera av ekonomins centralaste problemområden med särskilt fokus på frågor kring marknadskonkurrens och reglering, ägarstyrning och finansiering av företag. Tirole är dessutom en centralgestalt i europeisk nationalekonomi och sedan många år verksam i Frankrike. Vi på Ekonomistas tycker att Jean Tirole är en mycket värdig mottagare av Ekonomipriset 2014 och gratulerar honom! [Read more…]

Filed Under: Kuriosa Tagged With: ,

Ekonomipriset enligt Ekonomistas läsare

2014-10-12 by 3 Comments

Enligt Ekonomistas läsare kommer 2014 års ekonomipris gå till Joshua Angrist, David Card och Guido Imbens för utvecklandet av ekonometriska verktyg för kausalanalys (19 procent av rösterna). Nästan lika många (18 procent) trodde dock att Philippe Aghion, Peter Howitt och Paul Romer får priset för att de utvecklat endogen tillväxtteori. På tredjeplats (13 procent) kom William Nordhaus och Martin Weizman för insatser inom miljöekonomi. Antal röster för övriga föreslagna kandidater återfinns i ursprungsinlägget. Klockan ett imorgon (måndag 13/10) får vi veta vem priset faktiskt går till.

Utöver de av oss föreslagna namnen hade ett par stycken föreslagit Thomas Piketty och Jean Tirole som pristagare. De andra egna förslagen från läsarna var Emmanuel Saez, Peter Taylor, Leo Jonker, Andreu Mas-Colell, Alan Kreuger, William Baumol, Michael Woodford, Elhanan Helpman, Daron Acemoglu, Jagdish Bhagwati, Bradford de Long och Larry Summers.

Filed Under: Utbildning och forskning

Den globala inkomstfördelningens utveckling

2014-10-10 by 7 Comments

Ibland ser man illustrationer som innehåller stoff till många diskussioner. En sådan presenterades häromveckan på en konferens som jag var med och arrangerade där Branko Milanovic, en av världens främsta experter på globalinkomstfördelning, var en av huvudtalarna. Den visar hur realinkomstutvecklingen sedan slutet av 1980-talet sett ut i olika delar av en tänkt global inkomstfördelning. Tankeexperimentet är att betrakta världen som en plats där det inte finns individuella länder utan vi alla bor i ett och samma land och sedan ställa sig sedan frågan: Hur har realinkomsterna utvecklats de senaste decennierna för olika inkomstgrupper? Resultatet visas i bilden nedan: [Read more…]

Filed Under: Internationellt, Makro, Välfärd

Vem reagerar på information om relativ inkomst?

2014-10-09 by 9 Comments

Förra veckan skrev jag om min, David Seims och Mounir Karadjas studie ”Richer (and Holier) Than Thou?” som visar att en majoritet av svenskarna tror att de är fattigare, jämfört med andra svenskar, än vad de faktiskt är. När vi informerade de som svarat på vår enkät om deras verkliga position rörde de sig åt höger i sina politiska åsikter. I detta inlägg diskuteras studien vidare och vi tittar på vilka grupper som särskilt påverkades av informationen (för ytterligare detaljer om studien, se förra veckans inlägg). [Read more…]

Filed Under: Beteendeekonomi, Offentlig sektor, Politik, Skatter

Vem får ekonomipriset 2014?

2014-10-08 by 14 Comments

Nu på måndag den 13:e oktober meddelas vem som får ekonomipriset 2014, men redan nu kan du traditionsenligt rösta vem du tror kommer få priset. Vi har ställt samman en lista med tänkbara ekonomipriser, men det går naturligtvis bra att lägga egna förslag till listan. Motivera gärna egna förslag i kommentarstråden. Omröstningen avslutas på fredag kväll och resultatet från omröstningen presenteras under helgen.

[Read more…]

Filed Under: Utbildning och forskning

Hur ska vi tänka kring en skattereform för 2010-talet?

2014-10-07 by 8 Comments

I somras tillbringade jag några strandtimmar åt att läsa antologin En skattereform för 2000-talet – elva röster om hur Sverige får ett bättre skattesystem (Mats Bergstrand, red., Juridisk reportagebyrå, 2013). Bokens elva kapitel är skrivna av välkända personer som alla har bred erfarenhet av det svenska skattesystemet. Läsningen erbjöd ett antal välkomna översikter, intressanta resonemang och flera insikter. Men inget är så bra att det inte kan bli bättre, och även i detta fall fanns vissa problematiska inlägg och framför allt en övergripande obalans gällande behandlingen av skatters effektivitet och fördelning. [Read more…]

Filed Under: Makro, Skatter
Next Page»