Kapitalbeskattningens förutsättningar

Idag presenteras SNS Konjunkturrådsrapport 2018, Kapitalbeskattningens förutsättningar. Den är skriven av mig (ordförande) och docenterna i nationalekonomi Spencer Bastani, Linnéuniversitetet och Åsa Hansson, Lunds universitet. Rapporten kan laddas ned på SNS hemsida (eller på min hemsida) där det även finns annat materiel, och rapporten presenteras även i en artikel på DN Debatt. [Read more…]

”Skatteplanering får inte bli ett skällsord”

Leif Östling skriver på DN-debatt ett mycket välformulerat svar på de senaste dagarnas diskussioner om hans egen skatteplanering och de allmänna frågorna kring detta. Rubriken får mig att tänka på en snart 20 år gammal DN-debattartikel av den dåvarande Volovochefen Leif Johansson som uttryckte det som att det var ”[Volvos] plikt att skatteplanera”. [Read more…]

Östling är inte ensam

Just nu rullas ännu en läcka från ett skatteparadis upp i medierna, Paradise Papers. Svenskt Näringslivs ordförande Leif Östling har till exempel påkommits med att ha tillgångar i bolag registrerade i Luxemburg och  Malta. Östling är naturligtvis inte ensam. Men vem är det egentligen som försöker undvika skatter genom att placera pengar utomlands? [Read more…]

Den konstiga debatten om ISK

Regeringens meddelade om att den beskattningsbara schablonavkastningen på sk investeringssparkonton, ISK, ska höjas (med 0,25%-enheter) har väckt kritik. Men oavsett kritikens bärkraft så är det besynnerligt att så få uppmärksammar det faktum att ISK är en sparform som skapar oreda i svensk kapitalbeskattning och därför borde avskaffas helt. [Read more…]

Beskatta både byggnader och mark!

Sven-Olof Lodin föreslår i en ESO-rapport en boxmodell för kapitalbeskattningen (se även artikel på DN Debatt). Ett av huvudargumenten är att man slipper inlåsningseffekter, framförallt när det gäller fastigheter. Äger man en bostad som stigit i värde behöver man idag betala reavinstskatt när man flyttar, medan reavinstskatt inte utgår med boxmodell, utan i stället betalar man en årlig skatt på 1,2% av nettoförmögenheten i boxen. [Read more…]

Sjuka får knappt 39 procent i sjukersättning

Detta är ett gästinlägg av Micael Kallin, nationalekonom, journalist och fotograf.

Drygt 300.000 personer får sjukersättning, antingen som en inkomstrelaterad ersättning eller i form av en garantiersättning, motsvarande maximalt 2,4 prisbasbelopp för dem som har haft låga inkomster. Den inkomstrelaterade ersättningen ska enligt lagen ersätta upp till 64,7 procent av förlorad arbetsinkomst men ersätter betydligt mindre.  I december 2003 var hel inkomstrelaterad sjukersättning i genomsnitt 49 procent av arbetsmarknadens genomsnittslön. I december 2016 hade ersättningen sjunkit till knappt 39 procent. Förklaringen är att de med sjukersättning endast har kompenserats för inflationen genom att ersättningen räknats upp med prisbasbeloppet istället för att följa löneutvecklingen, trots att ersättningen ska vara inkomstrelaterad (prop. 2000:01/96). [Read more…]

Politikers och folks politiska filosofi

Nyligen fick jag svaren från en enkätundersökning som jag varit med att genomföra under hösten. En del av frågorna handlade om olika sakpolitiska förslag. Det som slog mig när jag tittade igenom svaren var hurpass stor samstämmigheten verkar vara mellan vad folk i allmänhet tycker och vad som förefaller vara den rådande uppfattningen bland rikspolitiker, debattörer och andra förståsigpåare i offentligheten. Två frågor stack dock ut i mina ögon: flyktinginvandring samt arvs- och fastighetskatt. Min enkätundersökning är gjord i ett annat syfte och är inte representativ, men lyckligtvis har statsvetare i Göteborg länge studerat politiska attityder bland både folk och riksdagsledamöter.  [Read more…]

Kreditreglering, ränteavdrag och skatt på småhus och bostadsrätter

Svenska bostadspriser är uppdrivna av lägre räntor, skattesubventioner, övergång till amorteringsfria lån, sänkt fastighetsskatt och avskaffad förmögenhetsskatt. (En aktuell förklaring av prisutvecklingen finns här.) När det gäller räntorna är det rimligt att tro att många låntagare sedan ett par år förväntar sig fortsatt låga räntor. Exempelvis steg bostadsrättspriserna i Stockholms innerstad med drygt 20 procent från november 2014 till september 2015 (Mäklarstatistik). Detta förklaras troligen mer av ändrade förväntningar än andra faktorer som också driver prisutvecklingen, som inkomster och inflyttning. Det är inte orationellt att förvänta sig fortsatt låga räntor.[1] (Se denna studie som kvantifierar olika faktorers inverkan på ränteutvecklingen de senaste 25 åren och innehåller prognoser.) [Read more…]

Nordic Economic Policy Review om välfärdsstatens framtid

Häromveckan publicerades ett nytt nummer av Nordic Economic Policy Review (NEPR) med temat ”Whither the Nordic Welfare Model?” Tidskriften initierades av de nordiska finansministrarna 2009 med målsättningen att ”göra aktuell ekonomisk-politisk forskning mer tillämplig för beslutsfattare och att främja en bredare diskussion om ekonomisk-politiska frågor i de nordiska länderna”. [Read more…]

Är det verkligen sant att ”vi arbetar mer än någonsin och mår dåligt”?

Vi arbetar mer än någonsin och mår dåligt. Så varför ska vi ens – när maskinerna kan sköta jobbet – bry oss?”. Så börjar en uppmärksammad intervju med Roland Paulsen i modemagasinet Bon som publicerades häromveckan. Den inledningen har två iögonfallande fel och antyder dessutom en tredje missuppfattning om vad ”arbete” betyder. [Read more…]