Könsskillnader, Peterson och normalfördelningen

Lite sen på bollen är det dags för en kommentar kring den debatt om könsskillnader och könsroller som blossade upp i samband med Jordan Petersons Sverigebesök för någon månad sedan. Peterson hänvisade då bland annat till en studie i Science som finner att könsskillnaderna i diverse preferenser tenderar att öka när länder blir rikare och mer jämställda. Studien har tidigare presenterats här på bloggen och resultaten är på intet sätt nya; redan 2010 diskuterade det norska populärvetenskapliga programmet Hjernevask en variant av fenomenet som kallas The Gender Equality Paradox. [Read more…]

Om könsskillnader i förhandlingssituationer

För ett tag sedan hade jag det tveksamma nöjet att rätta tentor. Jag tycker generellt sett om att undervisa men just examinationsbiten är sällan rolig. Den huvudsakliga anledningen till det är att studenter ofta har åsikter om ens rättning och vad som ska anses som ett riktigt svar, och om man inte trots allt kan tolka något lite mer till deras fördel, och så vidare. Nu senast noterade jag ett mönster som jag inte har noterat tidigare (men som mycket väl kan ha funnits där): av de cirka 30 studenter (av dryga 200) som hörde av sig och hade invändningar var nästan alla män, och de som insisterade mest och återkom även efter att jag svarat en första gång var uteslutande män. [Read more…]

Stackars småsyskon

Den som följer forskningen i gränslandet mellan psykologi, medicin, ekonomi, sociologi och kriminologi kan inte ha undgått att märka att genetiska förklaringsmodeller blivit allt vanligare. Rika datamaterial gör det möjligt att jämföra diverse utfall för syskon, tvillingar eller adoptivbarn och generellt tyder resultaten på att genetikens roll är stor. Ibland ifrågasätts till och med att det skulle spela någon roll i vilket social sammanhang och till och med i vilken familj man växer upp. De flesta föräldrar finner denna slutsats märklig och tämligen provocerande. Skulle det verkligen inte spela någon roll vad man som förälder gör med barnen under deras uppväxt? [Read more…]

Randomistas: Hur radikala forskare förändrar världen

Hur kan vi få kunskap om vad som fungerar och inte fungerar inom forskning, politik och vetenskap? En beprövad metod är genom randomiserade experiment. Ekonomistas har i flera år lyft fram ett flertal områden där experiment har gett viktig information om vår samtid, om vad som fungerar och inte fungerar inom politiken, och hur Sverige dessvärre halkat långt efter andra västländer i synen på och användandet av randomiserade experiment. En nyutkommen bok av nationalekonomen Andrew Leigh diskuterar randomiseringens betydelse för forskningens potential och ger exempel på hur den hjälpt oss att förstå vår samtid. [Read more…]

Kan godhet förstöra en marknad?

Adam Smith påpekade som bekant att det inte är bagarens välvilja, utan omsorg om sig själv, som gör att vi får bröd på bordet. Detta utesluter dock inte att bagaren mycket väl också kan vara välvillig. Jag har alltid tänkt att lite välvilja och yrkesheder framförallt kan fungera som ett smörjmedel som kan få ekonomin att fungera bättre, till exempel genom att minska frestelsen att agera opportunistiskt eller utnyttja sin monopolställning. Men nu har jag stött på ett fall då lite välvilja tycks vara på väg att förstöra en marknad. [Read more…]

Anna Dreber-Almenberg ny professor i nationalekonomi på Handels

I veckan utsågs Anna Dreber-Almenberg till professor i nationalekonomi på Handelshögskolan i Stockholm. Anna är en exceptionellt produktiv och kreativ ekonom som publicerat närmare 50 vetenskapliga artiklar (sedan 2008) inom en rad olika områden – allt ifrån om pris påverkar hur människor upplever att vin smakar (det gör det) till om pojkar är mer tävlingsinriktade än flickor (ja, kanske, men det är till stor del kulturellt betingat och inlärt) till hur stora problemen med publiceringsbias är (de är stora). [Read more…]

Är ekonomer pålitligare än psykologer?

I höstas publicerades resultaten från ett stort forskningsprojekt som gick ut på att replikera 100 experimentella psykologiska studier (se inlägg här). Resultaten var nedslående. Endast 36 procent av studierna kunde replikeras i bemärkelsen att signifikanta effekter på femprocentsnivån uppmättes. Idag publicerar Science resultaten från en replikering av 18 nationalekonomiska laboratorieexperiment. Flera av de deltagande forskarna har anknytning till Handelshögskolan i Stockholm: Anna Dreber, Eskil Forsell, Magnus Johannesson, Johan Almenberg, Adam Altmejd, Emma Heikensten och Siri Isaksson. [Read more…]

Ett gott nyttigt år

Jag firade nyligen nyår i en stuga i de i samband med skid-VM så omtalade ”fjällen” i närheten av Falun. Eftersom detta är betydligt mer glesbefolkade trakter än Stockholms innerstad, där jag vanligtvis firar nyår, tänkte jag att jag nog måste köpa lite egna fyrverkerier för att vi säkert skulle få njuta av några nyårsraketer. Fyrverkerier är ganska dyra att köpa, samtidigt som många fler än de som skjuter upp dem kan njuta av dem. Det finns alltså stora positiva externaliteter att skjuta upp fyrverkerier (och negativa för ljudkänsliga och hundägare, men låt oss lämna detta därhän). Höga kostnader för den enskilda och stora positiva externaliteter borde innebära att det skjuts upp för lite raketer på nyår. Det var detta resonemang som fick mig att lägga 300 kronor på 40 sekunders nöje. Mitt teoretiserande visade sig vara helt felaktigt. [Read more…]

Blir man korrupt av att läsa nationalekonomi?

Det här är ett gästinlägg av Olof Johansson-Stenman, professor i nationalekonomi vid Göteborgs universitet, och Erik Mohlin, forskare i nationalekonomi vid Lunds universitet.

Blir man korrupt av att läsa nationalekonomi? Statsvetaren Bo Rothstein tycks mena att forskningen skulle visa att så är fallet. I ett långt brev till Kungliga Vetenskapsakademin (KVA), samt i en relaterad artikel på DN Debatt (11/10, 2015), argumenterar han för att KVA därför tills vidare bör upphöra med att dela ut Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till minne av Alfred Nobel. Vi kommer här inte att diskutera detta eller andra prisers existens, eller diskutera hur nu utbildningen i nationalekonomi skulle förbättras av att ekonomipriset avskaffades, utan endast fokusera på den bakomliggande frågan: Finns det verkligen vetenskapligt stöd för att man blir mer korrupt av att studera nationalekonomi? [Read more…]

Tur, otur, val och ansvar: ny studie om rättvisepreferenser

När vill människor omfördela ekonomiska resuser mellan andra och när är ojämlikhet acceptabelt? Det är fokus i ”Luck, Choice and Responsibility – An Experimental Investigation of Fairness Views”, en ny studie som just publicerats i Journal of Public Economics av undertecknad, samt Bjørn-Atle Reme och Erik Sørensen (båda vid Norges Handelshögskola i Bergen). Vi studerar kontrollerbara och icke kontrollerbara risker och hur ojämlikhet som är resultatet av att en aktör haft otur hanteras. [Read more…]