Vad har egentligen hänt med globala inkomstskillnader?

Fokus i diskussioner om inkomstfördelning brukar vara på vad som hänt inom enskilda länder. I denna bemärkelse kan det knappast ha undgått någon att inkomstskillnaderna de senaste decennierna ökat i de flesta OECD länder. Många har dock poängterat att det parallellt med denna utveckling faktiskt är så att inkomstskillnaderna globalt sett har minskat, medan andra har menat att även globala skillnader har ökat (se tidigare kommentarer om detta här och här). Varför är det (tydligen) så svårt att konstatera hur det är, och vad vet vi egentligen om denna utveckling?  [Read more…]

Hur ser betygsinflation ut?

Att betyg som inte är kopplade till externa utvärderingar eller standardiserade som de gamla relativa betygen tenderar att stiga är välkänt. Eftersom betygen knappast stiger i samma takt överallt är det ett likvärdighetsproblem, men även om betygen stiger lika mycket överallt kan det skapa problem. Anledningen är att allt fler elever ”slår i taket” när betygen hela tiden stiger.
[Read more…]

Experiment om humankapital

Utbildningsforskaren John Hattie fick ett stort genomslag för sin metastudie om vad som funkar och inte funkar när det gäller att förbättra elevers skolresultat. Hattie har dock fått hård kritik, bland annat då han blandar resultat från studier utan att ta hänsyn till deras forskningsmetod. Den som letar efter forskningssammanställningar om utbildningsforskning har emellertid nu fått ett nytt ymnighetshorn att ösa ur. I en massiv översikt (gratisversion) går Roland Fryer igenom 196 randomiserade fältexperiment och försöker dra slutsatser.
[Read more…]

Dags att höja kraven på statistiska resultat?

Alla forskare som vill dra slutsatser från sina kvantitativa forskningsresultat måste först försäkra sig om att resultaten är statistiskt säkerställda. Det finns lyckligtvis regler, och tumregler, som anger vad som krävs för att resultat ska anses säkra. Men i takt med att datamängder vuxit, det som ibland kallas “big data”, och att dagens datorer möjliggör omfattande analyser för att hitta bästa förklaringsmodellen kan vissa av de gamla tumreglerna ha blivit förlegade. Det kan vara dags att forskare, och forskningens användare, höjer kraven på vad som ska anses statistiskt säkerställda resultat. [Read more…]

Remissvar på Goodfriend och Kings utvärdering om Riksbankens penningpolitik 2010-2015

I mitt remissvar till Finansutskottet idag på Goodfriend och Kings utvärdering instämmer jag i utredarnas kritik att Riksbanksmajoriteten med en problematisk strategi fört en för stram penningpolitik efter 2011 och medvetet ha utnyttjat överoptimistiska inflationsprognoser för att motivera en högre ränta. Jag avvisar utredarnas påstående att majoritetens stora penningpolitiska åtstramning 2010-2011 skulle varit rimlig i ljuset av tillgänglig information och återhämtningen efter krisen. Jag avvisar också utredarnas påstående att minoriteten i det stora hela skulle ha godtagit åtstramningen, eftersom den vid varje möte röstade för en måttligt lägre ränta och räntebana. Minoritetens lägre ränta och räntebana vid varje penningpolitiskt möte följde en enkel och robust handlingsregel, som tydligt framkommer i protokoll och tal, och var bara det första steget, inte det enda steget, mot en väl avvägd penningpolitik.  [Read more…]

Splittrar pappamånader familjer?

Vid årsskiftet infördes en tredje så kallad ”pappamånad”. Huvudsyftet var enligt regeringens proposition ett mer jämställt uttag av föräldraledigheten, vilket förväntas leda till en mer jämställd fördelning av hemarbetet och stärka kvinnors ställning på arbetsmarknaden. I propositionen anges också att ”barnets tillgång till fler än en förälder” förväntas öka. En indikation på att alla dessa mål kanske inte kommer att uppnås ges i en ny studie av bland andra Uppsala-ekonomen Arizo Karimi. [Read more…]

Vart tar doktoranderna vägen?

Häromdagen läste jag i tidningen att socialsekreterare ”försvinner” i en del kommuner. Likaså har det under senare tid skrivits en hel del artiklar om massavhopp från polisen. Det senaste mystiska försvinnandet dök upp på DN Debatt igår där det påstods att allt färre personer börjar doktorera i Sverige. Lyckligtvis är det ganska få människor i Sverige som bokstavligen försvinner, så frågan är vart alla dessa människor tar vägen? Gissningsvis är svaret på den frågan att de tar andra jobb och andra jobb är det relativt gott om nu när vi är på väg in i en högkonjunktur. I goda tider har helt enkelt socialsekreterare, poliser och doktorander lättare att få jobb på annat håll. Det är inte den enda förklaringen förstås, men jag tror det kan vara en bidragande orsak som tenderar att glömmas bort i debatten. [Read more…]

Prediktionsmarknadernas senaste: Trump tappar mark

Som Ekonomistas skrivit om flera gånger pågår en kontinuerlig handel i värdepapper vars priser kan tolkas som sannolikheten att ett specifikt utfall inträffar. En särskilt intressant marknad är den som är kopplad till det amerikanska primärvalet där det händer mycket just nu. De senaste priserna visar på stora förändringar på den republikanska sidan medan hos demokraterna pekar allting åt ett håll. [Read more…]

Flyktingkrisen – lösningen på penningpolitikens rävsax?

Detta är ett gästinlägg av Göran Hjelm som är ek dr i nationalekonomi och forskningschef vid Konjunkturinstitutet (@GoranHjelm).

För att undvika att fastna i för låg inflation har sedan finanskrisens utbrott 2008 en rad ovanliga penningpolitiska åtgärder vidtagits i många länder. I flera länder har dessa åtgärder inte räckt för att få en positiv spiral med högre inflationsförväntningar och högre inflation. Utvecklingen har därmed likheter med teorin om ”låginflationsfällor”.[1] [Read more…]

Fattigdom, välfärd och migration

LO:s chefsekonom 2000-2008, Dan Andersson, gav nyligen ut boken Tak för fattigdom. Den här boken är likt många andra texter av Andersson jag läst ett myller av ekonomisk-politiska idéer där inspiration hämtas från allt från Daron Acemoglus senaste forskning till statliga utredningar som alla utom Anderson själv glömt för längesen. Det är inte alltid helt lätt att följa vad det egentligen är Andersson vill ha sagt — boken är lite som ett smörgåsbord där nästan alla kan hitta sådant de gillar och sådant de avkyr. Teoretiskt och empiriskt väl belagda påståenden blandas med mer kontroversiella påståenden (t.ex. om ojämlikhet och hälsa). Om Andersson hade fokuserat på färre idéer och utvecklat dessa tydligare tror jag att han skulle kunna ha betydligt större inflytande på det ekonomiska tänkandet på den svenska vänsterflanken. [Read more…]