Bör rörlig ränta förbjudas?

Detta är ett gästinlägg av Mats Persson, professor i nationalekonomi vid Institutet för internationell ekonomi på Stockholms universitet.

Enligt uppgift i tidningarna utreder Finansinspektionen huruvida rörlig ränta bör förbjudas på bostadslån. Tanken är att eftersom den rörliga räntan kan stiga, och därigenom orsaka obehagliga överraskningar för personer som köpt bostad utan att ha råd med framtida räntehöjningar, ska alla tvingas låna till fast ränta. [Read more…]

Lånekarusell a cappella

Musikkvartetten DEO:s beskrivning av en bubbla på bostadsmarknaden är begåvad, slagkraftig och rolig: Bostadsbristen är svår och det finns inga hyreslägenheter att få. Enda utvägen för en obemedlad ung man är att ta ett lån och köpa en bostadsrätt. Banken lånar mer än gärna ut pengar som de lånar upp billigt. Priserna drivs upp och alla är glada. Så långt stämmer beskrivningen ganska väl med verkligheten. [Read more…]

Två åtgärder för ökad konkurrens på byggmarknaden

Något måste göras för att stärka konkurrensen på byggmarknaden. Från början av 1950-talet till mitten av 1990-talet var kostnaden för att bygga bostäder mer eller mindre konstant i reala termer,  därefter har den fördubblats. Diagrammet nedan visar att byggkostnadsindex steg från 100  till 225 mellan 1998 och 2014 (det senaste året i SCB:s statistik). Under samma tid steg konsumentprisindex med  22 procent. Det betyder att byggkostnaderna realt ökade med ca 4,3 procent per år. Frågan är om någon näringsgren kan uppvisa samma kostnadsutveckling.

[Read more…]

Kreditreglering, ränteavdrag och skatt på småhus och bostadsrätter

Svenska bostadspriser är uppdrivna av lägre räntor, skattesubventioner, övergång till amorteringsfria lån, sänkt fastighetsskatt och avskaffad förmögenhetsskatt. (En aktuell förklaring av prisutvecklingen finns här.) När det gäller räntorna är det rimligt att tro att många låntagare sedan ett par år förväntar sig fortsatt låga räntor. Exempelvis steg bostadsrättspriserna i Stockholms innerstad med drygt 20 procent från november 2014 till september 2015 (Mäklarstatistik). Detta förklaras troligen mer av ändrade förväntningar än andra faktorer som också driver prisutvecklingen, som inkomster och inflyttning. Det är inte orationellt att förvänta sig fortsatt låga räntor.[1] (Se denna studie som kvantifierar olika faktorers inverkan på ränteutvecklingen de senaste 25 åren och innehåller prognoser.) [Read more…]

Några argument för att behålla ränteavdraget

I förra veckan diskuterades återigen ränteavdraget livligt och främst vänsterpartiet gick ut med krav på att genast börja trappa ner det. I vanlig ordning handlar argumenten om att ett avskaffande vore bra för att dämpa uppgången på bostadspriser och dessutom har ett avskaffande en gynnsam fördelningsprofil eftersom den största delen går till de som benämndes de ”välbärgade” eller ”rika” hushållen. [Read more…]

Har vi en bostadsbubbla?

I det nyss utkomna numret av Ekonomisk Debatt finns en artikel av mig med ovanstående rubrik. Artikeln innehåller en översikt av ekonomisk teori om prisbubblor och de tidigare undersökningar som gjorts om förekomsten av en prisbubbla på den svenska bostadsmarknaden. Dessutom finns en mera aktuell undersökning av mig själv. Den jämför hyror i nyproduktion och brukarkostnader i bostadsrätt i Stockholmsområdet sedan millenieskiftet.

[Read more…]

Bilder av en sjuk bostadsmarknad

Margot Wallström har väckt en del uppmärksamhet för att hon skaffat sig ett (tillfälligt) hyreskontrakt i Stockholms innerstad i sedvanlig ordning, det vill säga genom att utnyttja vänskap och kontakter. Detta har fått en del att dra slutsatsen att det är dags för regeringen att tillhandahålla bostäder åt statsråd, precis som riksdagsledamöter har möjlighet att få en bostad. F.d. statsrådet Margareta Winberg (S) frågar sig till exempel på sin offentliga Facebook-sida sig hur vi egentligen ”värderar ett statsråd”. Svaret på den frågan är 127 000 kronor i månaden, vilket borde var mer än tillräckligt för att skaffa sig en bostad på en fungerande bostadsmarknad på egen hand. [Read more…]

Bör prisökningen på bostäder stoppas?

Riksbanken, OECD, IMF och senast Konjunkturinstitutet varnar för att utvecklingen av bostadspriserna i Sverige är ohållbar och kommer att sluta med att bubblan spricker. De tre senaste åren har priset på bostadrätter i storstäderna ökat med ca 14 procent per år. Samtidigt har disponibelinkomsten per capita ökat med ca 4,5 procent per år. Så kan det naturligtvis inte fortsätta, men kommer det att sluta med en krasch? Bör prisökningen därför stoppas?

[Read more…]

Är bostadscurling en folksport?

Det här är ett gästinlägg av Per Krusell, professor i nationalekonomi vid Institutet för internationell ekonomi på Stockholms universitet.

Jag har tidigare skrivit om sport här på Ekonomistas (fotboll) och här kommer ytterligare en sportanalys, nämligen om curling. Curling är en fascinerande idrott. En idrott som faktiskt många svenskar följer regelbundet, speciellt under OS då Sverige ju brukar misslyckas i de flesta andra sporter. Men för mig har curlingen nyligen fått en ny betydelse, då jag börjat fundera på dess potentiellt viktiga roll för vår ekonomi. [Read more…]

Lyckas fattiga barn som får flytta till rikare områden bättre i livet?

Hur stor roll spelar det för människors ekonomiska situation var de bor och var de växer upp? Det stora experimentet ”Moving to Opportunity” (MTO) som genomfördes i USA på 1990-talet syftade till att undersöka just det. Genom att ge vissa, slumpmässigt utvalda, fattiga familjer möjlighet att flytta till subventionerat boende i rikare stadsdelar undersöktes konsekvenserna av att en fattig familj istället för andra fattiga får rikare familjer omkring sig. Resultat från experimentet, som dokumenteras i ett nytt working paper av Raj Chetty, Nathaniel Hendren och Larry Katz visar att barnen i de familjer som flyttade bort från fattigdomen klarar sig bättre i livet än de som bodde kvar. [Read more…]