Krusell och Smith: Därför köper vi inte Pikettys prognos

Det här är ett gästinlägg av Per Krusell, professor i nationalekonomi vid Institutet för internationell ekonomi på Stockholms universitet, och Tony Smith, professor i nationalekonomi vid Yale.

Vi har under de senaste veckorna funderat en hel del på de centrala delarna i Pikettys nu världsberömda bok Capital in the 21st Century. Vi har deltagit i bokcirklar och diskuterat boken med våra kollegor i timtal. Mestadels har alla inblandade helt enkelt gjort stora ansträngningar för att tolka materialet i boken, något som inte är alldeles lätt, dels pga bokens längd och dels eftersom mycket av den bakomliggande analysen finns i andra publikationer. I detta korta blogginlägg vill vi kort sammanfatta den syn vi kommit fram till, och sen vill vi länka till ett dokument som i detalj argumenterar för den synen. [Read more…]

Skärp den demokratiska kontrollen av Riksbanken

[English translation]

Penningpolitiken har misslyckats. Riksbankens agerande har lett till för låg inflation och för hög arbetslöshet. Politiken brister på grund av att Riksbankschefen fått för stor makt och Riksdagens uppföljning och kontroll inte fungerar. För att avhjälpa bristerna bör den demokratiska kontrollen av Riksbanken skärpas, Riksbanksfullmäktiges utnämningspolitik förbättras, och ansvarsfördelningen mellan penningpolitiken och makrotillsynen klargöras.

Artikel på DN Debatt, ”Skärp den demokratiska kontrollen av Riksbanken”, mot bakgrund av en utförligare artikel i Ekonomisk debatt nr 4, ”Riksbanken, måluppfyllelsen och den demokratiska kontrollen”. [Read more…]

Om Pikettys dataserier och kritiken från Financial Times

Thomas Piketty och hans nya bok Capital in the 21 Century har rönt enorm uppmärksamhet i hela världen (och kommenterats av oss bl a här, här). Boken har huvudsakligen fått beröm men en del skeptiska kommentarer har också hörts. I helgen publicerade Financial Times en kritisk granskning av bokens fördelningsstatistik och hävdade att man funnit flera indikationer på felaktigheter och att dessa rentav kan ändra vissa av bokens centrala slutsatser. Eftersom Jesper Roine och jag själv ligger bakom de svenska serier som Piketty använder och dessutom själva nyligen har skrivit en längre uppsats om västvärldens långsiktiga ojämlikhetstrender tänkte jag att frågan bör kommenteras här på bloggen. Dels handlar det om datamaterialets beskaffenhet (stämmer Pikettys serier?) och dels handlar det om i vilken mån FT:s kritik ändrar förutsättningarna för bokens slutsatser. [Read more…]

Klokt om biståndsutvärdering

För ett drygt år sedan avvecklades SADEV (se tidigare inlägg om detta här och här). Kort därefter inrättades Expertgruppen för biståndsanalys (EBA) som under förra hösten kom igång på allvar med sitt arbete. Även om flera frågor fortfarande måste besvaras kring vem som ska göra vad så har detta resulterat i att kunskapsnivån kring biståndsutvärdering nu höjs genom seminarier och rapporter. [Read more…]

Skuldkvoten är ett olämpligt riskmått – det finns mycket bättre

English translation.

Riksbanken fokuserar ensidigt på skuldkvoten, dvs. hushållens skulder i förhållande till disponibel inkomst, som ett mått på eventuella risker med hushållens skuldsättning. Ett exempel på detta är Riksbankens senaste undersökning av skulderna, som diskuteras i detta inlägg. Men skuldkvoten är vid närmare granskning ett olämpligt riskmått. Det finns mycket bättre mått. De ger dessutom en helt annan bild av riskerna med hushållens skuldsättning.  [Read more…]

Dyrköpt ekonomisk politik

Margaret Thatcher hade kanske tagit lite väl starkt intryck av grundläggande läroböcker i nationalekonomi när hon 1990 ersatte den kommunala fastighetsskatten med en kommunal klumpsummeskatt.  Reformen blev synnerligen impopulär och många vägrade helt enkelt att betala skatten. I en färsk uppsats skriven av min kollega Torsten Persson (tillsammans med Tim Besley och Anders Jensen vid LSE) visas att Thatchers klumpsummeskatt även tycks ha underminerat skattemoralen långt efter att den avskaffades 1992. Diagrammet nedan visar andelen som skattefuskar för de kommuner där många smet från klumpsummeskatten (röda linjen) respektive där få gjorde det (blå linjen) under perioden 1990-1992. Där klumpsummeskatten ledde till mycket skattefusk 1990-1992 fortsatte skattefuskandet att vara på en högre nivå många år efter avskaffandet. [Read more…]

Provrösta i EU-valet!

Det finns en stor forskningslitteratur om hur olika valsystem kan resultera i olika utfall även om ingenting ändrats i befolkningens preferenser. En specifik aspekt som det dock inte forskats särskilt mycket på, och som i högsta grad är aktuell givet det nära förestående EU-parlamentsvalet, är hur graden av personröstande påverkar utfallet och röstningsbeteendet. [Read more…]

Påminnelse: Nationell konferens i nationalekonomi 25-26 september i Umeå

Som tidigare meddelats äger den nationella konferensen i nationalekonomi rum i Umeå 25-26 september 2014. Konferensens huvudarrangör är Nationalekonomiska föreningen och konferensen syftar till att skapa ett rum för nationalekonomer, och andra intresserade av ämnet, att regelbundet mötas. Deadline för call for papers för alla som vill presentera på konferensen att skicka in sin uppsats för bedömning är den 15 maj — alltså imorgon! Alla övriga deltagare kan anmäla sig på konferensens hemsida fram till den 30 juni. [Read more…]

Hur progressiva är de svenska skatterna?

De direkta skatternas omfördelande effekt är en viktig del av skattesystemets progressivitet. En ny studie från det europeiska forskningsprojektet EUROMOD, vars främsta syfte är att skapa jämförbara analyser av skatte- och bidragssystemen i Europas länder, visar att de svenska inkomst, fastighets- och förmögenhetsskatternas och även vissa socialförsäkringsavgifters progressivitet har sjunkit förhållandevis mycket i jämförelse med andra EU-länder sedan 1990-talet. Förklaringarna är flera, men sannolikt spelar både ökade kapitalinkomster och minskad kapitalbeskattning en viktig roll. Men analysen är samtidigt partiell då den missar flera väsentliga delar av den totala omfördelningen i välfärdsstaten. [Read more…]

Riksbankens nya undersökning av skulderna – missvisande slutsatser, eller medveten desinformation?

English translation.

Riksbanken har i en ny ekonomisk kommentar om hushållens skulder, presenterad med presskonferens och tal av direktionsledamoten Cecilia Skingsley, kommit med till synes dramatiska slutsatser och en till synes stor nyhet, som dessutom fått stort genomslag i media:

  • Skuldproblemet skulle vara mer omfattande och utbrett än vad som varit känt.
  • Hushållen skulle överlag vara högt skuldsatta om man ser till deras inkomster – framför allt låg- och medelinkomsttagare.

Slutsatserna tål dock inte en närmare granskning. Media och allmänhet har av allt att döma blivit vilseledda.  [Read more…]