Nationalekonomer som pandemibekämpare

En ljuspunkt dessa dagar är att se att så många olika aktörer i samhället gör vad de kan för att hjälpa till i kampen mot pandemin och för att mildra dess konsekvenser. Detta verkar i hög grad gälla även nationalekonomer. Paul Romer har till exempel argumenterat för masstestning, det har skrivits en rad intressanta artiklar på VoxEU, det har startats ett forskarseminarium online om ”pandemiekonomi”, norska nationalekonomer har bildat en COVID-19-grupp, och både SNS och Nationalekonomiska Föreningen ordnar webbinarier om COVID-19-krisen. Framtiden får utvisa hur mycket nationalekonomer har att bidra med, men det verkar i alla fall inte vara någon brist på god vilja.

Ett annat exempel är en snabbrapport som jag skrev förra veckan tillsammans med Tommy Andersson, Erik Grönqvist, Erik Lindqvist, Hannes Malmberg och Daniel Spiro. Ingen av oss besitter någon expertkunskap i hur man hanterar pandemier, men vi tänkte att det inte kan skada att lägga fram de idéer vi tillsammans kunde komma på i offentlighetens ljus. Vad kom vi då fram till? [Read more…]

Vägen ut ur COVID-19-krisen

Många av den senaste veckans inspel kring hur vi bäst ska hantera Corona-krisen påminner om det filosofiska ”trolley-problemet”; en spårvagn rusar mot en grupp människor som kommer dö om du inte ingriper och växlar spår till ett annat där bara en person står. Vad ska du göra? Hur du än gör så blir du ansvarig för död och avvägningarna handlar om hur man väger antalet personer mot aktivt handlande eller passivitet (och i varianter av problemet om man ska värdera vissa liv, säg yngre personer, högre än andra). [Read more…]

Utvidga corona-amorteringsfriheten till alla!

Detta är ett gästinlägg av Claes Bäckman, Assistant Professor vid Department of Economics and Business Economics, Aarhus Universitet.

Det är ett välkommet besked att Finansinspektionen meddelat att inkomstbortfall kopplat till coronaviruset är ett skäl till undantag från amorteringskravet. Men att tillfälligt ge undantag från amorteringskravet är inte tillräckligt. Istället bör amorteringskravet avskaffas för nuvarande bolån. Huruvida det ska återinföras för nya bolån så småningom bör diskuteras. [Read more…]

Värdering av coronavirusets dödsfall

Det här är ett gästinlägg av Mats Bergman, professor i nationalekonomi vid Södertörns högskola.

En specifik människas liv kan inte värderas i pengar, men för att vi ska kunna fatta rimliga policybeslut behöver vi ha en uppfattning om värdet av ett statistiskt liv. De vanliga metoder som brukar användas för att värdera statistiska liv kan bidra till beslutsunderlaget när våra politiker och andra beslutsfattare ska välja strategi för att bekämpa coronaviruset. Enkla överslagsberäkningar, baserade på de åldersspecifika dödlighetstal som rapporterats i litteraturen, visar att värdet av de levnadsår som viruset kan komma att ta kan uppgå till motsvarande en fjärdedel av BNP. Detta ger stöd för uppfattningen att väldigt drastiska åtgärder är motiverade. [Read more…]

Stoppa, bromsa eller fortsätta som förut?

Argumentet att vi måste ”platta till kurvan” har nu fått stor spridning. Det är bra för att skapa en förståelse för att åtgärder som vidtas inte bara handlar om den egna smittorisken, utan också om att sjukvårdssystemet inte klarar av alltför många sjuka samtidigt. Det som saknas när kurvorna presenteras i TV-rutan och sociala medier är skalan på tidsaxeln. Min gissning är att många tror att det handlar om veckor eller någon månad. I Kina och Sydkorea lyckades man ju nästintill stoppa smittspridningen helt under relativt kort tid (i alla fall för tillfället). [Read more…]

Borde Stockholmsbörsen stänga under Coronakrisen?

De senaste dagarna har börskurserna rasat över hela världen till följd av oro förknippad med de långtgående politiska åtgärder som flera länders regeringar har infört för att möta Coronavirusets effekter. Borde aktiebörserna stänga under en längre tid till dess att situationen har lugnat ned sig? Svaret är nej, och för detta talar både principiella och historiska skäl. [Read more…]

Coronaviruset har orsakat ett av historiens största börsras i Stockholm

Corona-viruset har skapat stora rubriker och extrema politiska åtgärder. Flera länder har stängt sina gränser helt eller delvis, och effekterna på näringslivet kommer att bli synbara inom kort. Världens börser har reagerat starkt, med kraftiga börsras. Hur stort är dagens börsnedgång i Stockholm i ett historiskt perspektiv? Det visar sig vara det enskilt största raset på en dag på över 30 år, och börsens indexras under mars 2020 är det fjärde största raset under en månad i hela börsens 120-åriga historia. [Read more…]

Är tillväxt bra för klimatet?

Följande är ett gästinlägg av Daniel Spiro, docent i nationalekonomi vid Uppsala universitet. Daniel har bland annat forskat och undervisat om resurs- och miljöfrågor. Inlägget är ganska långt och innehåller många länkar och utgör på så vis en bra start för den som vill hitta relevant bakomliggande forskning.

Lite då och då dyker påståendet upp att ekonomisk tillväxt är bra för miljön och klimatet. Ett exempel är Dagens Nyheters ledarsida, där Mattias Svensson för ett tag sen påstod att ”Tillväxt är en förutsättning för att rädda klimatet” och att minskning av utsläpp sker ”tack vare” att vi konsumerar mer i största allmänhet.[1] Frågan är om det stämmer; är konsumtionstillväxt bra för klimatet? [Read more…]

Därför bör Sverige delta i EU:s bankunion – nu!

En av EU:s stora utmaningar de närmaste åren är att utveckla regelverk och institutioner för finansmarknaden. Det finns flera skäl att göra detta. För det första måste risken för framtida finanskriser minskas. För det andra måste framtida finanskriser kunna hanteras mer effektivt än eurokrisen 2010-2012. För det tredje behöver den europeiska finansmarknaden bli mer gränsöverskridande. För det fjärde finns det en önskan att öka finansieringen i värdepappersmarknader på bekostnad av finansiering via bankers balansräkningar. De två senare målen är inspirerade av en jämförelse med den amerikanska finansmarknaden. Delstatsmarknaderna i USA är integrerade med varandra och banksektorn är avsevärt mindre i relation till BNP än vad fallet är i Europa. Det finns en önskan att röra sig i riktning mot den amerikanska finansmarknaden. Dock inte nödvändigtvis hela vägen. Detta är ett gästinlägg av Pehr Wissén, professor emeritus of practice på Swedish House of Finance. [Read more…]

När tillfället gör tjuven och tjuven tillfället

Ibland florerar uppgifter av typen ”bara 5 procent av variationen i brottslighet (eller annat fenomen) kan förklaras av vilken miljö någon vuxit upp”. Detta kan få miljön att framstå som en ganska oväsentlig förklaring till fenomenet i fråga; allt bestäms av individuella egenskaper och det är tämligen meningslöst att angripa brottsligheten genom att åtgärda sociala förhållanden. Detta är dock en förhastad slutsats, bland annat i ljuset av att interaktionen mellan individella och sociala faktorer kan vara viktiga. [Read more…]