Klimatmålet och reduktionsplikten

Regeringen har annonserat att reduktionsplikten för bensin och diesel kommer att sänkas till 6 procent vid årsskiftet. Avsikten är att kompensera ägarna av fossildrivna bilar för höga drivmedelspriser. En del hävdar att detta gör det omöjligt för Sverige att nå sitt utsläppsmål till 2030. Om Sverige lägger om sin klimatpolitik bör det dock vara möjligt att nå målet och dessutom öka BNP och kompensera ägarna av fossildrivna bilar för högre drivmedelspriser.

[Read more…]

Eurosamarbetet har problem med inflationen

Skillnaderna i inflationstakt mellan euroländerna har aldrig varit större än nu. Samtidigt har länderna en och samma styrränta. Länderna med högst inflation skulle behöva en betydligt mer restriktiv penningpolitik. Låga realräntor stimulerar lånebaserad konsumtion och investeringar som eldar på inflationen ytterligare och försämrar ländernas konkurrenskraft.

[Read more…]

Vad krävs av en riksbankschef?

Den nuvarande riksbankschefens mandat utlöper den 31 december 2022. I en debattartikel i Dagens Industri diskuterar Gabriel Urwitz, tidigare adjungerad professor vid Handelshögskolan i Stockholm, och Staffan Viotti, tidigare rådgivare i Riksbanken och Finansinspektionen, vilka krav som ska ställas på en ny riksbankschef. De betonar chefskompetens och menar att ingen av de övriga ledamöterna av Riksbankens direktion har sådan i tillräcklig grad. I en replik anser Carl B. Hamilton att de viktigaste egenskaperna är auktoritet och integritet för att kunna hävda Riksbankens oberoende. Och i ekots lördagsintervju tycks Stefan Ingves, nuvarande riksbankschef, ställa sig till förfogande, vilket innebär att han kan komma att inneha posten i 23 år.

[Read more…]

Gökunge i den nationella planen för vägar och järnvägar

Trafikverket presenterade den 30 november sitt förslag till nationell plan för väg- och järnvägsinfrastrukturen för perioden 2022-2033. I den redogör Trafikverket på 233 sidor för vidmakthållande (drift, underhåll och reinvesteringar) av befintliga statliga vägar och järnvägar samt investeringar i nya. Den nationella planen utgör nedslående läsning för en nationalekonom.

[Read more…]

Billigare med inhyrda läkare än anställda?

Det råder brist på läkare och sjuksköterskor. För att råda bot på bristen måste regionerna använda inhyrd personal till höga kostnader, förra året för 5,4 miljarder kronor. Regionerna ser de höga kostnaderna som ett problem och har på olika sätt och i många år försökt att stoppa inhyrningen av sjukvårdspersonal. Frågan är om de inte skjuter sig själva i foten.

[Read more…]

Riksbanken utnyttjar coronakrisen

Detta är ett inlägg av Peter Englund och Per Krusell, som var sakkunniga i Riksbankskommittén, samt Harry Flam, som var utredare av Riksbankens balansräkning och finansiella oberoende.

Riksbankens direktion missförstår helt syftet med förslaget till ny riksbankslag. Det framgår tydligt av direktionens remissvar på Riksbankskommitténs lagförslag som sammanfattas på DN-debatt och av riksbankschefens uttalanden i en intervju i DN. Lagförslaget syftar till att befästa Riksbankens oberoende, inte att inskränka det som riksbankschefen misstänker. Dessutom tycks direktionen anse att den är bättre skickad att göra bedömningar om vilka prioriteringar som är bäst för Sverige i en kris än regering och riksdag. [Read more…]

Vem ska bestämma om valutareserven: Riksbanken eller riksdagen?

Riksbankskommittén vill ge Riksbanken stora befogenheter när det gäller valutareserven som inskränker riksdagens beslutanderätt över statens finanser och kan påverka Sveriges möjligheter att låna i utländsk valuta för andra behov. Detta är ur demokratisk synpunkt ett mycket tvivelaktigt förslag, i synnerhet som det inte går att utkräva ansvar för Riksbankens beslut. Riksdagen har visserligen inskränkt sin beslutsmakt genom att ge Riksbanken rätt att besluta om penningpolitiken, men det motiveras med att man därigenom undviker att penningpolitiken annars skulle styras av kortsiktiga politiska hänsyn och inte av vad som är bäst över tid (det s.k. tidsinkonsistensproblemet). Det finns däremot inga skäl till att ge Riksbanken ett betydande oberoende när det gäller valutareservens storlek.

[Read more…]

Koldioxidtullar i EU: problematiska men motiverade

[Detta inlägg är ursprungligen publicerat i SIEPS serie Perspektiv]

Klimatförändringarna är en ödesfråga för mänskligheten. Den nya ordföranden för EU-kommissionen, Ursula von der Leyen, markerar frågans vikt genom att som första punkt i sina politiska riktlinjer utlova en europeisk grön giv – A European Green Deal. Där ingår koldioxidtullar, det vill säga skatter på varor som importeras till EU i förhållande till deras koldioxidavtryck. Det innebär till exempel att en leksak som importeras till EU skulle beskattas inte bara för den koldioxid som släpps ut vid tillverkningen, utan även vid transporten och framställningen av den plast eller andra råmaterial som leksaken är gjord av.

[Read more…]

KD bör dra i nödbromsen!

Höghastighetståg i Sverige har visat sig vara robust samhällsekonomiskt olönsamma, enligt Trafikverkets beräkningar. Varje investerad krona beräknas ge sammanlagt 25 öre i intäkter och samhällsnytta. Det beror på att tidsvinsterna är små och resandeunder­laget litet, samt på att klimat- och arbetsmarknadseffekter är mycket måttliga i förhållande till investeringskostnaden. Detta skriver Maria Börjesson, Harry Flam, John Hassler, Lars Hultkrantz, Per Kågesson och Jan-Eric Nilsson på DN-debatt och uppmanar KD att dra i nödbromsen.

Om Kristdemokraterna på allvar vill ta ansvar för framtidens infrastruktur och klimat måste de säga nej till nya stambanor för höghastighetståg. Nyttorna med höghastighetståg är för små, kostnaderna för höga och undanträngningsrisken för stor. Det är dags att dra i nödbromsen!

[Read more…]

Det är facket, dumbom!

Sedan ungefär 1980 har lönerna för hög- respektive lågutbildade glidit isär i USA. Som framgår av diagrammet har utvecklingen varit ganska dramatisk: [Read more…]