Vad är fel med makrotillsynen? (Och vad visar coronakrisen?)

[Uppdatering 2020-06-22]
I en ny uppsats i Nordic Economic Policy Review med titeln “Macroprudential Policy and Household Debt: What is Wrong with Swedish Macroprudential Policy?” menar jag att mycket är rätt i den svenska makrotillsynen. Finansinspektionen har sett till att bankerna har stora kapitalbuffertar och god likviditet, och de klarar stränga stresstest. Men när det gäller risker förenade med hushållens skulder klarar inte makrotillsynen en nyttokostnadsanalys. Den stora kreditåtstramning som Finansinspektionen har åstadkommit – genom amorteringskraven men även på andra sätt – har ingen påvisbar samhällsnytta. Däremot har den stora samhälleliga och individuella kostnader. FI, liksom de internationella organisationer som regelbundet granskar Sverige, har i själva verket en bristfällig och missvisande tankeram för att bedöma makroekonomiska risker kopplade till hushållens skulder. Denna tankeram motsägs av forskningen. Därför har kreditåtstramningen genomdrivits på felaktiga grunder.

En bättre tankeram i enlighet med forskningen föreslås i uppsatsen.  Flera reformer krävs också för en bättre fungerande bolånemarknad, inklusive att avskaffa amorteringskraven. En grundläggande reform av själva makrotillsynen – inklusive en beslutsfattande kommitté och stärkt ansvarsutkrävande – kan minska risken för misstag i makrotillsynen. [Read more…]

Remissvar på förslaget till ny riksbankslag

I november 2019 blev den parlamentariskt sammansatta Riksbankskommittén klar med förslaget till ny riksbankslag (SOU 2019:46). Dessförinnan hade dock huvuddragen i en överenskommelse mellan partierna sammanfattats i en DN Debatt-artikel. Kommitténs förslag skickades på remiss till ett antal remissinstanser. Remissvaren publiceras här.

Handelshögskolans i Stockholm remissvar är skrivet av David Domeij, Tore Ellingsen och Lars E.O. Svensson. En sammanfattning publiceras i detta inlägg. Det fullständiga remissvaret finns här. [Read more…]

Finansinspektionens amorteringskrav saknar påvisbar samhällsnytta

Finansinspektionens amorteringskrav och övriga kreditåtstramning har stora individuella och samhälleliga kostnader, men ingen påvisbar samhällsnytta enligt forskningen. Det är ansvarslöst att driva igenom en åtstramning som inte klarar en nyttokostnadsanalys, skriver Robert Boije, Harry Flam, John Hassler och Lars EO Svensson på DN Debatt.

Slutsatsen att amorteringskraven införts på felaktiga grunder håller också efter SCB:s revidering av sparkvoten

Nu även med konsumtionskvoten!

I en rapport till Stockholms Handelskammare (sammanfattning här) har jag visat att Finansinspektionens amorteringskrav har införts på felaktiga grunder. FI har motiverat amorteringskraven med att hushållens höga skuldkvoter skulle medföra en ”förhöjd makroekonomisk risk” för ett större konsumtionsfall vid en lågkonjunktur och hänvisat till erfarenheter från Danmark och Storbritannien under krisen 2008–2009. Men forskningen har visat att det större konsumtionsfallet i dessa länder inte berodde på skuldkvoten utan på att hushållen före krisen ägnade sig åt en omfattande bolånefinansierad ohållbar överkonsumtion, något som fick ett abrupt slut under krisen och bidrog till en djupare lågkonjunktur. Överkonsumtionen medförde en mycket låg sparkvot före krisen och en stor ökning av sparkvoten under krisen i dessa länder. I Sverige har däremot sparkvoten före, under och efter krisen stigit till en historiskt hög nivå. Det innebär att konsumtionskvoten fallit till en historiskt låg nivå. Detta är inte förenligt med en omfattande bolånefinansierad överkonsumtion och därmed en förhöjd makroekonomisk risk här. Slutsatsen är att amorteringskraven har införts på felaktiga grunder.

Men i samband med sin översyn av nationalräkenskaperna har SCB nyligen reviderat och sänkt hushållens sparkvoter. Håller slutsatsen med de reviderade sparkvoterna? Och vad är konsumtionskvoterna? [Read more…]

Replik på DN Debatt: Finansinspektionen drar fel slutsatser

Replik publicerad på DN Debatt idag:

Riskerna med hushållens skulder har överdrivits. Utländska erfarenheter beskrivs på ett missvisande sätt. Amorteringskraven har införts på felaktiga grunder. De drabbar nya bolånetagare utan hög inkomst eller förmögenhet, särskilt unga. De minskar också hushållens motståndskraft mot inkomststörningar. [Read more…]

Amorteringskraven: Felaktiga grunder och negativa effekter

Finansinspektionen har de senaste åren infört amorteringskrav och genomdrivit en övrig åtstramning på bolånemarknaden. Detta har skett på felaktiga grunder, har negativa välfärds- och fördelningseffekter och försämrar bolånemarknadens funktionssätt. Syftet har varit att öka bolånetagarnas motståndskraft och minska risken för djupare lågkonjunkturer, men i själva verket minskar amorteringskraven motståndskraften och snarast ökar risken för djupare lågkonjunkturer. Detta hävdar jag i en rapport till Stockholms Handelskammare som presenteras idag. [Read more…]

Finanspolitiska rådet: Oron för hushållens skuldsättning och de makroekonomiska riskerna förefaller överdriven

Finanspolitiska rådet har kommit med sin rapport 2019. En sak som förtjänar att uppmärksammas är att rådet har ändrat sin bedömning av riskerna med hushållens skulder. I rapporten 2018 skrev man att ”rådets uppfattning är att den ökade skuldsättningen innebär en ökad sårbarhet som kan förstärka problem relaterade till eventuella obalanser på bostadsmarknaden”. I årets rapport står det att ”rådet anser att oron för hushållens skuldsättning och de makroekonomiska riskerna förefaller överdriven”. Här är ett utdrag ur årets rapport om riskerna med hushållens skulder (sid. 17-18): [Read more…]

Sverige är inte Danmark – prisfall på 40% kan krävas för att amorteringskraven inte ska utestänga unga

Erfarenheterna från Danmark av att avskaffa amorteringskraven har okritiskt tolkats som att unga inte skulle utestängas av amorteringskraven i Sverige. I Danmark hade alla bolån amorteringskrav före 2003. Detta år infördes amorteringsfria lån, som snabbt blev mycket populära bland alla bolånetagare, särskilt bland unga, låginkomsttagare och pensionärer. Priserna steg och andelen unga och låginkomsttagare bland de som ägde sin bostad ökade inte. Men avskaffandet av amorteringskraven i Danmark säger förstås inget direkt om införandet av amorteringskraven i Sverige. I Danmark hade alla amorteringskrav, medan i Sverige har bara somliga amorteringskrav, nämligen nya bolånetagare som inte har hög inkomst eller stor förmögenhet och därför behöver låna mer. Dessa ekonomiskt svagare grupper i Sverige får nu låna mindre och många unga utestängs från att köpa en bostad. För att de inte skall utestängas kan bostadspriserna behöva falla nästan 40 %. [Read more…]

Bostadsprisförväntningar, prisfall och skärpt kreditgivning

Hushållens förväntningar om framtida bostadspriser är oproblematiska. Höstens prisvall på bostadsmarknaden kan i huvudsak förklaras med minskad bostadsefterfrågan på grund av Finansinspektionens amorteringskrav och bankernas betydligt skärpta kreditgivning med skuldkvotstak och hög kalkylränta vid kvar-att-leva-på-beräkningar. Nyproduktionen av bostäder kommer sannolikt att falla betydligt. Det är slutsatserna i en ny rapport av konsultföretaget Evidens[Read more…]

Penningpolitik och makrotillsyn: Olika och separata?

Svaret på frågan är ja, enligt en uppsats av mig som ska publiceras i Canadian Economic Journal. Penningpolitik och makrotillsyn är helt olika slags politik, med olika mål och olika verktyg. De bedrivs bäst separat, med olika beslutande myndigheter, som i Sverige, eller med olika beslutande kommittéer inom centralbanken, som i Storbritannien. Penningpolitiken ska inte ha finansiell stabilitet som mål, eftersom penningpolitik inte kan uppnå finansiell stabilitet. [Read more…]