Den europeiska systemrisknämnden (ESRB) och Europakommissionen har hävdat att svenska bostäder varit övervärderade med hela 30–50 procent under 2021 och 2022. Denna slutsats påverkar de omdömen, rekommendationer och varningar som dessa internationella organisationer ger till regeringen och myndigheterna i Sverige. Men slutsatsen beror på att organisationerna använder sig av missvisande indikatorer på övervärdering som saknar vetenskapligt stöd. Genom att använda rättvisande indikatorer med vetenskapligt stöd har jag i en uppsats visat att svenska bostäder i stället varit betydligt undervärderade, med omkring 30 procent 2019. Trots högre boräntor var de fortfarande undervärderade med omkring 20 procent under andra kvartalet 2023. [Read more…]
Nödvändig läsning om penningpolitiken i senaste Ekonomisk Debatt
För att bringa klarhet i den ofta förvirrade debatten om penningpolitiken finns det två utmärkta inlägg i senaste Ekonomisk Debatt som jag varmt vill rekommendera:
Mikael Apel och Per Jansson, “Penningpolitik i forskningen och den allmänna debatten“. Det är stor skillnad mellan hur man ser på penningpolitiken i debatten i media och hur man ser på penningpolitiken i forskningen och den praktiska politiken, inklusive varför Riksbanken har den uppgift den har och t.o.m. vilken uppgiften är.
Jesper Hansson, “Vilket mål för penningpolitiken förordar Andersson och Jonung?” Jonung och Andersson önskar tydligen en omläggning av penningpolitiken för att göra kronan starkare utan att precisera hur detta ska ske och vad målet för penningpolitiken bör vara.
Varför pratar man bara om ”skuldberget” men inte om det mycket större ”tillgångsberget”, som växer snabbare än skuldberget?
I förra veckan varnades på nytt för hushållens skuldberg, t.ex. ”Hushållens skuldberg blir allt högre” i Ekot och ”Växande skuldberg har stor sprängkraft” i Dagens Industri. Men varför pratar ingen om tillgångsberget? Det är nästan sex gånger så stort som skuldberget och växer snabbare än skulderna. Varför pratar ingen om att skulderna minskar i förhållande till tillgångarna? Och att skulderna inte kan frikopplas från tillgångarna? [Read more…]
Amorteringskraven snedvrider och utestänger, även i Stockholms län
Trots att amorteringskraven saknar påvisbar samhällsnytta och medför stora individuella och sociala kostnader (se här, här och här) har Finansinspektion beslutat att det tillfälliga undantaget från amorteringskraven upphör efter den 31 augusti. Amorteringskraven har stora sociala och individuella kostnader i och med att de snedvrider bostadsmarknaden och skapar höga trösklar för inträde för bostadssökande, särskilt unga, som inte är ”rika”. (Med ”rik” menas här att ha hög inkomst, betydande förmögenhet eller rika föräldrar.) De som inte är rika utestängs från bostäder som de mycket väl skulle ha råd med. I ett tidigare inlägg visas detta för en genomsnittlig etta och 25–29-åringar i Stockholms kommun 2019. En invändning mot dessa beräkningar har varit att Stockholms kommun bara är en del av storstadsregionen och att beräkningar för hela regionen är mer representativa. I detta inlägg gör jag därför om beräkningarna med data för Stockholms län från Svensk mäklarstatistik och SCB. Snedvridnings- och utestängningseffekterna är stora även i länet. Visserligen är bostadspriserna i genomsnitt lägre i länet, men genomsnittsinkomsten är också lägre. [1] [Read more…]
Amorteringskraven snedvrider och utestänger: Uppdatering
Trots att amorteringskraven saknar påvisbar samhällsnytta och medför stora individuella och sociala kostnader (se här, här och här) har Finansinspektions generaldirektör Erik Thedéen meddelat på DN-debatt att det tillfälliga undantaget från amorteringskraven löper ut i augusti. Amorteringskraven har stora sociala och individuella kostnader, i och med att de snedvrider bostadsmarknaden och skapar höga trösklar för inträde för bostadssökande, särskilt unga, som varken har hög inkomst, betydande förmögenhet eller rika föräldrar. De utestängs från bostäder som de mycket väl skulle ha råd med. Detta visas här med nya beräkningar – uppdaterade från 2017 till 2019 med data från Svensk Mäklarstatistik och SCB – av boendebetalningar och minsta inkomst för att få lån med olika amorteringsalternativ för en genomsnittlig etta i Stockholm kommun 2019 (”Stockholmsettan”). Den minsta inkomsten jämförs med inkomstfördelningen för 25–29-åringar i Stockholms kommun under 2019. Dessa beräkningar har för 2017 betecknats som ”överdrivna” av Thedéen. [Hyresreglerad hyra och andrahandshyra i tabell 1 och bild 5 uppdaterade 2021-09-23.]
Är verkligen hushållens skulder för höga?
(Uppdaterad 2021-02-09) Enligt en intervju i lördagens SvD vill nya finansmarknadsministern, Åsa Lindhagen, gärna se lägre skulder för hushållen. Men är verkligen hushållens skulder för höga? Vad ska de jämföras med? Hur kan man avgöra om de är för höga eller inte? Vad säger data? [Read more…]
Ska verkligen amorteringskraven komma tillbaka trots att de saknar påvisbar samhällsnytta?
I mars och april förra året släppte Finansinspektionen tillfälligt på amorteringskraven för bolånetagare. Bankerna fick möjlighet att ge alla bolånetagare undantag från amorteringskrav med hänvisning till spridningen av coronaviruset och dess effekter. På så sätt ville Finansinspektionen ”ge bolånetagarna ökat handlingsutrymme i en osäker tid.” I en DN-intervju förra veckan meddelade dock FI:s generaldirektör Erik Thedéen att amorteringskraven för bolånetagare med stor sannolikhet kommer tillbaka den 31 augusti i år. Men amorteringskraven saknar påvisbar samhällsnytta och har stora individuella och samhälleliga kostnader. Därför bör de inte komma tillbaka. Thedéen kritiserar också i svepande ordalag de noggranna beräkningar av amorteringskravens konsekvenser som tidigare redovisats. I en DN-intervju idag tillbakavisar jag Thedéens kritik. Här diskuteras dessa frågor något utförligare än i intervjun. [Read more…]
Vad är fel med makrotillsynen? (Och vad visar coronakrisen?)
[Uppdatering 2020-06-22]
I en ny uppsats i Nordic Economic Policy Review med titeln “Macroprudential Policy and Household Debt: What is Wrong with Swedish Macroprudential Policy?” menar jag att mycket är rätt i den svenska makrotillsynen. Finansinspektionen har sett till att bankerna har stora kapitalbuffertar och god likviditet, och de klarar stränga stresstest. Men när det gäller risker förenade med hushållens skulder klarar inte makrotillsynen en nyttokostnadsanalys. Den stora kreditåtstramning som Finansinspektionen har åstadkommit – genom amorteringskraven men även på andra sätt – har ingen påvisbar samhällsnytta. Däremot har den stora samhälleliga och individuella kostnader. FI, liksom de internationella organisationer som regelbundet granskar Sverige, har i själva verket en bristfällig och missvisande tankeram för att bedöma makroekonomiska risker kopplade till hushållens skulder. Denna tankeram motsägs av forskningen. Därför har kreditåtstramningen genomdrivits på felaktiga grunder.
En bättre tankeram i enlighet med forskningen föreslås i uppsatsen. Flera reformer krävs också för en bättre fungerande bolånemarknad, inklusive att avskaffa amorteringskraven. En grundläggande reform av själva makrotillsynen – inklusive en beslutsfattande kommitté och stärkt ansvarsutkrävande – kan minska risken för misstag i makrotillsynen. [Read more…]
Remissvar på förslaget till ny riksbankslag
I november 2019 blev den parlamentariskt sammansatta Riksbankskommittén klar med förslaget till ny riksbankslag (SOU 2019:46). Dessförinnan hade dock huvuddragen i en överenskommelse mellan partierna sammanfattats i en DN Debatt-artikel. Kommitténs förslag skickades på remiss till ett antal remissinstanser. Remissvaren publiceras här.
Handelshögskolans i Stockholm remissvar är skrivet av David Domeij, Tore Ellingsen och Lars E.O. Svensson. En sammanfattning publiceras i detta inlägg. Det fullständiga remissvaret finns här. [Read more…]
Finansinspektionens amorteringskrav saknar påvisbar samhällsnytta
Finansinspektionens amorteringskrav och övriga kreditåtstramning har stora individuella och samhälleliga kostnader, men ingen påvisbar samhällsnytta enligt forskningen. Det är ansvarslöst att driva igenom en åtstramning som inte klarar en nyttokostnadsanalys, skriver Robert Boije, Harry Flam, John Hassler och Lars EO Svensson på DN Debatt.
Ekonomistas 
Senaste kommentarer