Englund och Svensson avstyrker Finansinspektionens förslag till skärpt amorteringskrav

Här sammanfattas ett remissvar av Peter Englund, Nationalekonomiska institutionen, Uppsala universitet, och Lars E.O. Svensson, Nationalekonomiska institutionen, Handelshögskolan i Stockholm, på Finansinspektionens förslag till stärkt amorteringskrav för hushåll med höga skuldkvoter:

Vi, Peter Englund och Lars E.O. Svensson, avstyrker Finansinspektionens förslag till skärpt amorteringskrav för hushåll med höga skuldkvoter. Finansinspektionens motivering för sitt förslag är att högt skuldsatta hushåll skulle kunna komma att minska sin konsumtion kraftigt om räntorna stiger eller vid ett inkomstbortfall och att detta i sin tur skulle kunna förstärka en konjunkturnedgång. Denna motivering håller inte vid en närmare granskning.  [Read more…]

Penningpolitik och full sysselsättning utan att åsidosätta inflationsmålet

Målen för penningpolitiken har blivit en aktuell fråga. Riksdagen har tillsatt en kommitté med uppdrag att göra en översyn av det penningpolitiska ramverket och Riksbankslagen, inklusive penningpolitikens mål och medel. Full sysselsättning är det främsta målet för den ekonomiska politiken i Sverige. Hur kan penningpolitiken bidra till detta och samtidigt uppfylla inflationsmålet? Jo, genom att bland annat se inflationsmålet som ett mer långsiktigt mål, i meningen att inflationen ska hållas på målet i genomsnitt under en längre period, t.ex. fem år. [Read more…]

Vi avstyrker Riksbankens förslag om målvariabel och variationsband

Detta är ett remissvar av Peter Englund och Lars E.O. Svensson, Handelshögskolan i Stockholm, på Riksbankens förslag om målvariabel och variationsband.        English

Riksbankens förslag om byte av målvariabel och introduktion av ett variationsband avstyrks. Det finns inte något akut behov av dessa förändringar nu och det är olämpligt att föregripa den parlamentariska kommitté som gör en översyn av det penningpolitiska ramverket som bl.a. innefattar valet av målvariabel och eventuellt variationsband. Förslaget om introduktion av ett variationsband avstyrks speciellt. Det fyller inte någon funktion och kan i praktiken skapa en betydande oklarhet om penningpolitikens mål, ge ett sämre ankare för inflationsförväntningarna samt försvåra såväl en utvärdering av måluppfyllelsen som ett ansvarsutkrävande av Riksbanken. 
[Read more…]

Frågor till Goodfriend och King, Kings svar, och min replik

Idag hade Finansutskottet en utfrågning om Goodfriend och Kings utvärdering av penningpolitiken. Jag fick ställa några frågor och King svarade. Jag fick inte tillfälle till replik på svaret vid utfrågningen. Mina frågor, Kings svar och min replik finns här.

Remissvar på Goodfriend och Kings utvärdering om Riksbankens penningpolitik 2010-2015

I mitt remissvar till Finansutskottet idag på Goodfriend och Kings utvärdering instämmer jag i utredarnas kritik att Riksbanksmajoriteten med en problematisk strategi fört en för stram penningpolitik efter 2011 och medvetet ha utnyttjat överoptimistiska inflationsprognoser för att motivera en högre ränta. Jag avvisar utredarnas påstående att majoritetens stora penningpolitiska åtstramning 2010-2011 skulle varit rimlig i ljuset av tillgänglig information och återhämtningen efter krisen. Jag avvisar också utredarnas påstående att minoriteten i det stora hela skulle ha godtagit åtstramningen, eftersom den vid varje möte röstade för en måttligt lägre ränta och räntebana. Minoritetens lägre ränta och räntebana vid varje penningpolitiskt möte följde en enkel och robust handlingsregel, som tydligt framkommer i protokoll och tal, och var bara det första steget, inte det enda steget, mot en väl avvägd penningpolitik.  [Read more…]

Goodfriend och King ger en felaktig bild av minoritetens penningpolitiska ställningstaganden

I sin utvärdering av Riksbanken penningpolitik gör Marvin Goodfriend och Mervyn King en stor sak av att minoriteten i direktionen (Karolina Ekholm och jag) skulle ha röstat för reporäntor bara 0.25 procentenheter lägre än majoritetens. De använder denna omständighet till att försöka hävda att räntehöjningarna 2010-2011 ”godtogs i det stora hela” av alla i direktionen. Men de missar att korrekt redogöra för hur expansiv penningpolitik minoriteten röstade på. Rätt mätt, nämligen som genomsnittet över räntebanans tre år, var minoritetens penningpolitik betydligt mer expansiv. (För att inte tala om att den vara bara var första steget av flera steg nödvändiga för att nå en bättre penningpolitik.) Detta utreds närmare här.

Två allvarliga fel i Goodfriend och Kings utvärdering av Riksbankens penningpolitik

Marvin Goodfriend och Mervyn King presenterade sin utvärdering av Riksbankens penningpolitik 2010-2015 den 19 januari. De kommer med en del allvarlig och motiverad kritik mot Riksbankens penningpolitik, men de börjar olyckligtvis med två allvarliga fel. Dessa diskuteras här.

Tillägg 24 januari: Sedan detta skrevs har Paul Krugman hittat en bra illustration till felet att blanda ihop förändringstakt och nivå, ett av de fel Goodfriend och King gör sig skyldiga till. Beträffande detta fel har dessutom Simon James Cox påmint om ett mycket relevant citat från Mervyn King:

It’s levels, stupid. It’s not growth rates, it’s levels that matters here. That’s what matters in terms of thinking about the downward pressure on inflation in the medium term. And after a deep recession you would normally expect a period of robust growth in order to use up that margin of space capacity.

Helikopterpengar

I jultider kan det vara naturligt att påminna om att bland okonventionella policyalternativ för att stimulera ekonomin och undvika deflation finns vad som brukar kallas ”helikopterpengar” eller ”helikoptersläpp”. Uttrycket kommer från en pedagogisk liknelse som Milton Friedman använde, enligt vilken centralbanken trycker pengar som skänks till medborgarna genom att släppas från helikoptrar. Detta alternativ har diskuterats en hel del internationellt men såvitt jag vet knappast i Sverige (ett undantag finns här). Vad många kanske inte tänker på är att alternativet inte är ren penningpolitik utan istället en kombination av finanspolitik och penningpolitik.  [Read more…]

“Mycket expansiv penningpolitik” – okunnighet eller desinformation?

[English]

En märklig sak är Riksbankens upprepade påståenden, för att inte säga tjat, om hur expansiv Riksbankens penningpolitik skulle vara. ”En mycket expansiv penningpolitik” står det i Penningpolitisk uppföljning december 2014 och sa riksbankschefen Stefan Ingves på den efterföljande presskonferensen. Men enligt vilket kriterium skulle penningpolitiken vara expansiv? Enligt objektiva kriterier, inklusive jämförelser med andra länder, är Riksbankens penningpolitik nämligen inte alls expansiv utan av allt att döma tämligen kontraktiv. Man kan fråga sig om Riksbankens upprepade påståenden beror på okunnighet eller är ett exempel på desinformation.  [Read more…]

Ny rapport: Lägg om penningpolitiken

Riksbankens mandat bör förtydligas, sysselsättningen ges större vikt, den demokratiska kontrollen av Riksbanken skärpas och koordineringen av penningpolitiken och makrotillsynen förbättras. Det skriver jag i den nya underlagsrapporten Penningpolitik och full sysselsättning för LOs projekt Full sysselsättning och solidarisk lönepolitik.  [Read more…]