Riksbanken orsakar ”debt deflation”

English translation

En farlig sak när det gäller skulder är vad Irving Fisher (1933) kallade ”debt deflation”. Det brukar beskrivas som att deflation medför att det reala värdet på nominella skulder växer. Belåningsgraden och skuldkvoten ökar också eftersom den nominella skulden ligger fast medan nominella värdet av tillgångarna och nominell disponibel inkomst faller. Detta kan skada ekonomin genom att det kan leda till konkurser, ”deleveraging” (sparande för att minska skulderna) och ”fire sales” (snabb försäljning) av tillgångar med åtföljande prisfall.

Men det viktiga i idén om ”debt deflation” är inte i och för sig att det blir deflation, dvs. negativ inflation. Det viktiga är att prisnivån blir lägre än förväntat. Det medför att reala skulder, belåningsgrad och skuldkvot blir högre än förväntat och planerat. Alla har nog inte insett att detta är något som Riksbanken har orsakat genom att åsidosätta prisstabilitetsmålet och under lång tid bedriva en politik som ger en inflation betydligt lägre än målet. Riksbanken har därigenom orsakat att hushållens reala skulder, belåningsgrad och skuldkvot blivit betydligt högre än om inflationen hållits på målet. [Read more…]

Läsvärt vecka 39, 2013

1. Vilken framstående nationalekonom tycker likadant som du?

2. Är fast anställda professorer sämre lärare? Gedigen vetenskapsjournalistik från The Atlantic.

3. Po Tidholms artikel om den svenska gruvboomen väcker frågan om Sverige hade haft någon oljefond att förvalta. Om vi nu hade haft någon olja. [Read more…]

Drömmen om den neutrala politiken

De modeller vi nationalekonomer använder för att analysera verkligheten har sina märkligheter. En sådan är att de bygger på att det finns en makt som effektivt och neutralt möjliggör ekonomiska transaktioner samtidigt som denna makt är frikopplad från samhället och dessutom inte behöver några skatteintäkter. Detta ska naturligtvis ses som en teoretisk abstraktion och inte som en beskrivning av vare sig faktiska eller önskvärda statsbildningar. Även om de flesta håller med om detta så är synen att den offentliga makten bäst förhåller sig neutral mellan olika branschintressen stark. Jag vill dock påstå att en sådan neutral stat är en omöjlighet. [Read more…]

Fokus på prestation snarare än fördomar

Hur kan anställningsbeslut fattas utan att förutfattade meningar om personer, baserat på till exempel deras kön, spelar in? Hur ser man till att besluten baseras på faktisk prestation snarare än på fördomar? Ett sätt är självklart att att avkoda ansökningar, dvs inte ge information om kön (om forskning kring detta har Ekonomistas skrivit tidigare). Men ofta är det inte möjligt eller ens önskvärt. Iris Bohnet, Alexandra van Geen och Max Bazerman har testat en liten men kraftfull intervention som verkar göra susen även om information om kön inte kan döljas: utvärdering av kandidater i grupp istället för enskilt.  [Read more…]

Hungriga vargar jagar bäst, eller?

Sendhil Mullainathan har det senaste decenniet kommit med en rad intressanta bidrag inom området beteendeekonomi. Han har tidigare skrivit en utmärkt bok om offentligekonomi i ljuset av hans och andras forskning om hur människor faktiskt fattar beslut (som Robert tipsat om) och nyligen publicerades ”Scarcity: Why Having Too Little Means So Much, skriven tillsammans med psykologen Eldar Shafir. Det är en fascinerande bok som tar sig an ett för ekonomer mycket central ämne nämligen knappa resurser. Det görs dock inte ur den vanliga ekonom-vinkeln ”hur-optimera-givet-sin-budgetrestriktion” utan genom att med en rad exempel illustrera hur känslan av knapphet inom olika områden påverkar människor som beslutsfattare. [Read more…]

Mellan vilka står egentligen dagens klasskamp?

Analyser av samhällsklasser tillhör de mest centrala och traditionstyngda inom samhällsvetenskapen. Men i takt med samhällsomvandlingen ändras synen på vilka klasserna är idag. Den kanske vanligaste normen för analyser av svenska samhällsklasser, SCB:s socioekonomiska indelning (SEI), är föråldrad och om inget görs riskerar klassanalyser att bli förlegade och innehållslösa. [Read more…]

Skuldhysteri III: Skulder mest hos de rika? Vad säger disaggregerade data om hushållens balansräkningar?

I ett tidigare inlägg har jag påmint om att när det gäller eventuella risker med hushållens skuldsättning duger det inte att bara titta på skulderna. Man måste se på hushållens hela balansräkningar av tillgångar och skulder för att bedöma eventuella risker. Tidigare har jag rapporterat aggregerade data om hushållens balansräkning, vilka visar att det genomsnittliga hushållet har en stark balansräkning. Men hur ser balansräkningen ut för hushåll i olika inkomstgrupper? Är det genomsnittliga hushållets balansräkning missledande? Disaggregerade data visar att såväl skulder som tillgångar är koncentrerade hos hushållen med högst inkomster. Balansräkningarna för de olika inkomstgrupperna ser dock minst lika starka ut som balansräkningen för genomsnittliga hushåll.  [Read more…]

Betyg utan förankring

Det är uppenbart att betygens koppling till den faktiska kunskapsutvecklingen i den svenska skolan är svag: betygen stiger medan kunskapsnivån enligt internationella jämförelser faller. Ett relaterat problem är att betygssättningen skiljer sig betydligt från skola till skola, vilket har uppmärksammats i flera rapporter från Skolverket (tex här och här). Hur stora skillnaderna i betygsättning är kan emellertid vara svårt att få ett grepp om. Det kan därför vara värdefullt att sätta siffror på hur stor spridningen mellan olika skolor egentligen är. [Read more…]

Glastaket på Fed är på väg att spräckas

Ben Bernanke slutar som ordförande för Federal Reserve och en efterträdare ska utses. Fram till för några dagar sedan fanns två huvudkandidater: Larry Summers (professor vid Harvard) och Janet Yellen (professor emeritus vid Berkeley och för tillfället vice ordförande för Federal Reserve). Nu har Summers dragit tillbaka sin kandidatur och det verkar därför troligt att det blir Yellen som tar över posten som världens mäktigaste centralbankschef.

Om detta säger jag (dock utan Gert Fylkings sarkasm): Äntligen! [Read more…]

Ekonomistas om Economista

I dagarna utkommer boken Economista skriven av den välkända bloggaren Isabella ”Blondinbella” Löwengrip och civilekonomen och journalisten Pingis Hadenius. För att ytterligare spä på namnlikheten med Ekonomistas lanserar Löwengrip och Hadenius i samma veva även webbsidan economista.se, podcasten En economistas podcast och En economistas bloggVad är då skillnaden mellan en economista och en ekonomista?

Bokens devis är ”Från shopaholic till saveaholic” och boken är lite som Sparbankens gamla serie Spara och Slösa i modern tappning. Boken vänder sig främst till unga tjejer och målsättningen är att få fler unga kvinnor att intressera sig för ekonomi. I stora drag handlar det om att ta kontrollen över sin ekonomi och hushålla på ett medvetet sätt med sina pengar. Allt från spartips, bostadsköp, löneförhandlingar, försäkringar till att köpa kläder och välja partner avhandlas i boken. Ganska torra fakta blandas med mer uppfriskande avsnitt och författarnas personliga reflektioner. [Read more…]