Hur har Clinton påverkats av e-postskandalen? Prediktionsmarknaderna går isär.

En fråga alla just nu diskuterar i samband med det amerikanska presidentvalet är hur mycket Hilary Clintons segerchanser påverkats av den senaste e-postskandalen. Meningarna bland experter och andra går, som vanligt, isär. I dessa situationer har jag alltid föredragit att titta på prediktionsmarknaderna, dvs de realtidsmarknader där handlare köper och säljer kontrakt vars värde är knutna till valutfallet den 8 november. Men denna gång ger inte marknaderna mycket till vägledning. I själva verket går de vitt isär gällande hur skandalen påverkat Clinton. [Read more…]

IB: En avsmalnande (?) gräddfil

Mitt inlägg om UHR:s konvertering av IB:s betygsskala har fått stor respons från vissa håll. Frågorna har varit många och inte minst har en alternativ konvertering efterlysts. Dessutom har jag fått en mängd intressant information och data tillskickad mig och tar härmed chansen att dela med mig av mina nyvunna kunskaper och insikter. [Read more…]

Antagningen till IB

Antagningen till svenska universitet och högskolor är som bekant centraliserad vilket har sina fördelar. Det har också sina problem och ett sådant är att man centralt måste avgöra hur meriter från olika gymnasieutbildningar ska jämföras. I dagarna har det uppmärksammats att Universitets- och högskolerådet vill justera upp betygsgränsen för studenter från IB-programmet (Internationell Baccalaureate). Frågan är hur rimlig den föreslagna justeringen är? [Read more…]

Högre utbildning i Europa: vad kan vi vänta i en ny, konkurrensutsatt era?

Detta är ett gästinlägg av Bo Becker, professor i finansiell ekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm.

Vad händer när europeiska universitet alltmer tvingas konkurrera om studenterna, och speciellt om de bästa studenterna? Nu har nationalekonomiprofessor Caroline Hoxby på Stanford analyserat detaljerade data över amerikansk högre utbildning, och här kan man hitta många slående skillnader med Europas system. Pekar Hoxbys lärdomar mot framtiden för Europas högre utbildning? [Read more…]

Betyg utan spärrar och hämningar

Första gången jag skrev om betygsinflationen i den svenska skolan var 2008 här på Ekonomistas. En DN debatt-artikel på temat publicerades 2009 och 2011 samförfattade jag en artikel om betygens godtycklighet i Axess. Frågan har tagits upp i ett otal rapporter, presentationer och blogginlägg (t ex här, här, här och här). Några åtgärder för att göra något åt de grundläggande problemen har emellertid inte vidtagits. När nu resultaten för niorna som gick ut våren 2016 har släppts är det bara att konstatera att betygen fortsätter uppåt, precis som vanligt. [Read more…]

Ekonomipriset 2016 till Holmström och Hart

Om det fanns en tradition av att ropa ”Äntligen!” när ekonomipriset annonserades skulle nog många anslutit sig till den kören när det blev klart att årets pris går till Bengt Holmström och Oliver Hart för deras bidrag inom kontraktsteori. Vissa skulle kanske ha velat se priset delas av fler (speciellt John Moore och Paul Milgrom har nämnts) men få har nog invändningar mot att just Holmström och Hart får priset.  [Read more…]

Paul Romer favorittippad

Paul Romer blev tradtionsenligt favoriten i årets omröstning på Ekonomistas med 15% av rösterna. Spekulationerna om att Romer skulle få priset späddes förmodligen på av att hans hemmauniversitet av misstag lade ut information på hemsidan om att han fått ekonomipriset (Romer kommenterar detta på sin blogg i ett inlägg med rubriken ”Nobel Noise”). På andra plats kom Daron Acemoglu (9%). På delad tredjeplats kom Joshua Angrist, Esther Duflo och William Nordhaus, tätt följda av den ende svensken på listan, Assar Lindbeck. Det fullständiga resultatet från omröstningen finns i det ursprungliga inlägget.

Vem får ekonomipriset 2016?

Nationalekonomer anklagas ofta för att vara usla prognosmakare. Det kan man ha olika uppfattning om, men däremot kan nog alla enas om att nationalekonomer är mycket dåliga på att förutsäga vem som ska få ekonomipriset. Den traditionsenliga omröstningen här på Ekonomistas har till exempel aldrig pekat ut rätt pristagare. Paul Romer har varit favorittippad i de flesta av våra omröstningar och Jonas fortsätter att tro på Paul Romer även i år, medan Jesper och Daniel fortsätter att hoppas på Tony Atkinson. Same procedure as last year, alltså. [Read more…]

Kreditreglering, ränteavdrag och skatt på småhus och bostadsrätter

Svenska bostadspriser är uppdrivna av lägre räntor, skattesubventioner, övergång till amorteringsfria lån, sänkt fastighetsskatt och avskaffad förmögenhetsskatt. (En aktuell förklaring av prisutvecklingen finns här.) När det gäller räntorna är det rimligt att tro att många låntagare sedan ett par år förväntar sig fortsatt låga räntor. Exempelvis steg bostadsrättspriserna i Stockholms innerstad med drygt 20 procent från november 2014 till september 2015 (Mäklarstatistik). Detta förklaras troligen mer av ändrade förväntningar än andra faktorer som också driver prisutvecklingen, som inkomster och inflyttning. Det är inte orationellt att förvänta sig fortsatt låga räntor.[1] (Se denna studie som kvantifierar olika faktorers inverkan på ränteutvecklingen de senaste 25 åren och innehåller prognoser.) [Read more…]

Nobel-forskare friad från fuskanklagelser

Jag har tidigare skrivit om den anmälan om forskningsfusk som riktats mot fyra forskare verksamma vid Uppsala och Stockholms universitet. Då en av dessa, Eva Mörk, sitter i ekonomipriskommittén, valde SVT Nyheter att berätta om anmälan med rubriken ”Nobel-professor anklagas för forskningsfusk”. Eftersom misstanken om forskningsfusk är något av det värsta en forskare kan råka ut för, är det också viktigt att meddela när forskare frias från sådana anklagelser. [Read more…]