Betald föräldraledighet kan motiveras på många sätt: barnen kan få mer tid med sina föräldrar vilket kan vara dem till gagn; kvinnors förankring på arbetsmarknaden kan stärkas när det blir billigare att kombinera föräldraskap med arbete; barnafödandet kan öka. Föräldrapengen är dock inte gratis och den påverkar även inkomstfördelningen. I en ambitiös studie (gratisversion) går de norska forskarna Katrin Loken, Magne Mogstad och Kjell Salvanes tillsammans med amerikanen Gordon Dahl systematiskt igenom effekterna av den allt generösare norska föräldrapengen. Resultaten är både intressanta och provokativa. [Read more…]
Fördomarna du inte ens erkänner för dig själv – så här mäter du dem!
När jag häromveckan loggade in på facebook möttes jag av ett hav av kommentarer som handlade om att Sverigedemokraternas Jimmie Åkesson, för fjärde året i rad, som enda partiledare inte blivit inbjuden till Nobelfesten. Det fick mig att fundera på det här med fördomar och obekväma åsikter. Och på att om Åkesson och Sverigedemokraterna ska ha cred för någonting (vilket naturligtvis är tveksamt) så skulle det väl vara att de inte försöker förtiga sina ointelligenta, inskränkta och politiskt inkorrekta åsikter. Även om det innebär att de inte får gå på fest med kungen. [Read more…]
Allt större bredd inom nationalekonomisk forskning
En inte alltför sällan hörd uppfattning är att nationalekonomisk analys framför allt inriktas på makroekonomiska spörsmål gällande räntor, inflation, BNP-tillväxt och skatter. Och visst, dessa tillhör sannerligen ämnets allra innersta kärna. Men kärnan innehåller även andra saker, något som står klart för var och en som går högre universitetskurser i ämnet eller läser forskningsinstitutionernas projektbeskrivningar. Och idag blev detta än tydligare när Institutet för Näringslivsforskning (IFN) presenterade sitt femte forskningsprogram, Institutionernas ekonomi, vilket förutom institutionell analys i bred bemärkelse lägger fokus på frågor om “moral, normer och sociala attityder”. [Read more…]
Läsvärt om Riksbanken
Här är länkar till några läsvärda artiklar, inlägg och tal nyligen om Riksbanken och dess penningpolitik: [Read more…]
Är en utbyggd tunnelbana i Stockholm motiverad?
Detta är ett gästinlägg av Jan-Eric Nilsson, professor i transportekonomi vid Statens Väg- och Transportforskningsinstitut. Hans forskning berör många aspekter på den offentliga sektorns ekonomi med särskilt fokus på resande, transporter och infrastruktur.
Den 11 november meddelade regeringen på DN debatt att man kommit överens med berörda kommuner om förutsättningarna för, och genomförande och finansiering av ett utbyggt tunnelbanenät i Stockholmsområdet. Beskedet har genomgående fått ett välvilligt mottagande, inte minst tack vare de genomgående varma känslor som innevånarna hyser för ett smidigt och väl fungerande färdmedel. [Read more…]
Är könskvotering till bolagsstyrelser en EU-fråga?
Min kollega Mats Persson tittade nyss förbi och meddelade att EU-parlamentet nu har röstat igenom en lag om könskvotering i bolagsstyrelser och ställde frågan varför detta är ett beslut som ska fattas på EU-nivå? Oavsett vad man anser om själva sakfrågan borde väl varje medlemsland självt få besluta om en sådan sak? EU ska ju fatta beslut om gränsöverskridande verksamheter men andelen kvinnor i bolagsstyrelser kan väl inte vara någon gränsöverskridande fråga? Eller är den det? [Read more…]
Högre hyror i allmänhetens tjänst
Många människor verkar ha svårt att förstå hur ett högre pris på en befintlig, begränsad och underprissatt resurs (t.ex. parkeringsplatser, hyresbostäder eller motorleder i rusningstrafik) kan leda till ett bättre utfall. Detta fick jag erfara för ett par år sedan när jag motionerade till årsstämman i min bostadsrättsförening om att vi borde höja hyrorna på de parkeringsplatser föreningen äger — parkeringsplatser som kostar en tredjedel av vad boendeparkering på gatan kostar och som det är lång kö till.
Konsumentprisindex i Sverige och Kanada är inte så lika
Det här är ett gästinlägg av Stefan Palmqvist, PhD, som är senior rådgivare vid Riksbankens penningpolitiska avdelning och ledamot i SCBs nämnd för konsumentprisindex.
I en serie inlägg har Lars E.O. Svensson kritiserat Riksbankens penningpolitik. En del av kritiken handlar om att KPI-inflationen har varit ungefär 1,4 procent i genomsnitt sedan 1995, vilket naturligtvis är lägre än inflationsmålet på 2 procent. Inflationsmåttet KPIF (KPI med fast boränta) har ökat med 1,8 procent i genomsnitt under samma period, vilket betyder att lägre boräntor har pressat ner KPI med i genomsnitt 0,4 procentenheter under perioden (se mer om detta här). Den nedåtgående trenden i räntorna är dock ett globalt fenomen och Svensson har ibland jämfört den svenska inflationsutvecklingen med den kanadensiska (se framför allt här och här). Kanadas KPI är konstruerat på ett liknande sätt som i Sverige, med en boendeskostnadskomponent som liksom den svenska påverkas av bolåneräntorna. Trots detta har Bank of Canada lyckats nå sitt inflationsmål nästan exakt sedan 1995. [Read more…]
Nationalstatens makt och möjlighet att beskatta: Vad säger forskningen?
Bland statens centrala funktioner återfinns makten att beskatta medborgarna. Skatteintäkterna finansierar den offentliga sektorns verksamhet och utgör även en central del omfördelningspolitiken. Men trots att staten äger juridisk makt att beskatta sätter en mängd ekonomiska och samhälleliga fenomen gränser för statens möjlighet att beskatta. En ny rapport, Makten över skatten – optimal beskattning med ett globalt perspektiv, skriven av nationalekonomen vid Uppsala universitet, Spencer Bastani, beskriver den senaste skatteforskningen och dess utsagor gällande nationalstatens makt och möjlighet att beskatta. [Read more…]
Penningpolitiken i Sverige jämfört med den i euroområdet, Storbritannien och USA
English translation, med figurer och text uppdaterade 2015-05-02.
Är penningpolitiken i Sverige expansiv (stimulerar ekonomin och inflationen) eller kontraktiv (bromsar ekonomin och inflationen)? Riksbanken hävdar att den är expansiv, eftersom styrräntan, nu på 1 procent, är historiskt låg. Men en historisk jämförelse är knappast relevant, eftersom vi sedan 90-talet har haft en global trend mot lägre räntor. En jämförelse med penningpolitiken i euroområdet, Storbritannien och USA är mer relevant.
[Read more…]
Senaste kommentarer