Betygens stabila ökning

Den första grundskoleklassen som fått betyg enligt ny betygsskala och nya betygskriterier gick i början av sommaren ut nian. Betygen har nu ställts samman och i en kommentar anser Skolverket det vara positivt att betygen är stabila trots ett nytt betygssystem. Två kommentarer till detta: eftersom betygen sätts enligt nya kriterier är det inte alls självklart att de borde ligga på samma nivå som förra året. Ett sådant resonemang för istället tankarna till ett relativt betygssystem. För det andra är det enda som kan sägas vara stabilt att betygen ökar, vilket framgår av figuren. [Read more…]

Nya milleniemål till 2030

År 2000 presenterade FN ett antal ambitiösa målsättningar för arbetet att bekämpa fattigdom i världen. Dessa så kallade milleniemål (Millenium Development Goals, MDGs) anger i åtta punkter vad man hoppas uppnå till 2015. Man kan säga mycket om denna typ av breda mål men de har utan tvekan skapat ett visst fokus på enkla mått att arbeta mot. Målet att halvera andelen absolut fattiga från 47 procent 1990 uppnåddes redan 2010 (då andelen var 22 procent) och inom områden som att sänka spädbarns dödlighet och bekämpa HIV/AIDS, malaria och andra sjukdomar har också stora framsteg gjorts. [Read more…]

Slopad PPM kan bli ytterligare ett slag mot dagens unga

Socialdemokraternas partiordförande Stefan Löfvén vill skrota premiepensionssystemet, PPM, och föra över pengarna till den allmänna inkomstpensionen för att minska risken för att “bromsen” slår till. Men ett sådant förslag skulle i praktiken innebära en kraftfull omfördelning mellan generationer. Likt avskaffandet av förmögenhetsskatten, den proportionella fastighetsskatten, de riktade sänkningarna av skatten på pensionsinkomster, gynnas den äldre generationen ännu en gång på bekostnad av dagens unga.

[Read more…]

Riksbanken har fel om skuldsättningen – högre ränta ökar skuldkvoten (inte minskar)

[English translation.]

Riksbanken har under de senaste åren fört en penningpolitik som lett till betydligt lägre inflation än inflationsmålet och onödigt hög arbetslöshet. Denna politik har under senare tid motiverats med att en lägre ränta skulle öka hushållens skuldkvot (skuld i förhållande till disponibel inkomst) och därmed risker förenade med denna skuldsättning. Men Riksbanken har hittills inte presenterat någon analys av hur penningpolitiken och räntan påverkar skuldsättningen. Den har bara tagit för givet att en högre ränta leder till en lägre skuldkvot än en lägre ränta.

Är det verkligen så att en högre styrränta leder till en lägre skuldkvot? Denna fråga har jag analyserat i en uppsats med titeln ” ’Leaning against the wind’ increases (not reduces) the household debt-to-GDP ratio”. Analysen visar att en högre ränta ger högre skuldkvot, inte lägre. Detta resultat förvånar kanske somliga, åtminstone lär det göra det på Riksbanken, där man uppenbarligen har gjort ett teckenfel i sina antaganden. Resultatet är dock ganska lätt att förstå när man tänker igenom hur skuldstock, BNP och inflation påverkas av en ränteförändring. [Read more…]

Det reala reformutrymmet

I en kommentar till regeringens skattepolitik kritiserar Lars Calmfors hur begreppet “reformutrymme” används. Poängen han gör är lika enkel som viktig: när ekonomin växer så ökar statens intäkter men även de faktiska kostnaderna för att bedriva offentlig verksamhet. Att hålla utgifterna konstanta, även i reala termer, innebär i praktiken besparingar eftersom bland annat reallöner tenderar att öka när ekonomin växer. Att detta har stor betydelse inom exempelvis skolans område illustreras i figuren nedan. [Read more…]

Flash! Barn är begränsat rationella!

Ett fenomen som slagit mig är att den åldersrekommendation som ofta anges för leksaker tenderar att vara för högt satt. Ta till exempel roboten Lego Creator 31007. Det åldersspann som anges på paketet är 7-12 år, trots att jag av egen erfarenhet vet att många fyraåringar både klarar av att bygga och har behållning av att leka med denna robot. En tänkbar anledning till denna åldersinflation är att leksakstillverkarna inte vill reta upp ängsliga föräldrar som kan klaga för att deras barn inte klarade av att bygga roboten trots att de uppnått den rekommenderade åldern eller för att roboten ser för aggressiv ut. [Read more…]

Varför amorterar vi allt mindre?

Bostadspriserna har stigit rejält de senaste 20 åren. Prisuppgången kan bland annat förklaras av ett nytt och (förhoppningsvis) bestående lägre ränteläge, avskaffad förmögenhets- och fastighetsskatt och litet byggande. En del av ökningen kan dock också hänga ihop med att svenskarna amorterar allt mindre. Enligt Finansinspektionen har andelen amorteringsfria lån ökat från 63 till 71 procent sedan 2007, men gissningsvis har denna utveckling pågått mycket längre än så. [Read more…]

Harry Flam: Riksbanken — en stat i staten?

Det här är ett gästinlägg av Harry Flam som är särskild utredare och professor i internationell ekonomi vid Institutet för internationell ekonomi, Stockholms universitet.

Storleken på Riksbankens valutareserv har varit en källa till motsättningar, bl.a. mellan finansdepartementet och Riksgälden å ena sidan och Riksbanken å den andra samt även inom riksbanksledningen. De senaste åren har banken förstärkt valutareserven med motsvarande 200 miljarder kronor, vilket kostar skattebetalarna ca en halv miljard kronor per år. Idag bestämmer Riksbanken självständigt valutareservens storlek. [Read more…]

Slarviga slag mot Slagen Dam

Det här är ett gästinlägg av Olle Folke, forskare i statsvetenskap vid Columbia University och Institutet för Näringslivsforskning (IFN), Petra Ornstein, doktorand i statistik vid Uppsala universitet och Johanna Rickne, forskare i nationalekonomi vid IFN. Uppdatering 2013-08-26: Bo Rothstein bemöter inlägget i kommentarstråden (länk).

Att bli utsatt för våld kan ge både fysiska och psykiska skador och att förebygga våld är en viktig samhällsfråga. De årliga telefonundersökningarna från Brottsförebyggande rådet har visat att den mest våldsutsatta gruppen i samhället är unga män som utsätts för våld av främlingar och på offentliga platser. Den näst mest våldsutsatta gruppen är unga kvinnor. De utsätts främst för våld i sitt eget hem och av nuvarande eller före detta partners. [Read more…]