I år fyller Sveriges Riksbank 350 år, vilket gör den till världens äldsta fortfarande aktiva centralbank. En ny antologi beskriver Riksbankens och elva andra centralbankers historia, vad dessa har gemensamt och vad som skiljer dem åt samt om vi kan lära av historien i hur en centralbank bör skötas. [Read more…]
Replik: Arbetsmarknadsekonomiska rådets analys av minimilönernas sysselsättningseffekter är välgrundad
2018-05-28 by 4 Comments
Detta gästinlägg av Lars Calmfors, Simon Ek, Ann-Sofie Kolm, Tuomas Pekkarinen och Per Skedinger vid nyligen nedlagda Arbetsmarknadesekomiska rådet är en replik på Niklas Blomqvists inlägg om minimilöners sysselsättningseffekter. Niklas Blomqvist ger sin slutreplik högst upp i kommentarsfältet.
I ett inlägg på Ekonomistas den 17 maj ifrågasätter Niklas Blomqvist Arbetsmarknadsekonomiska rådets beskrivning av forskningen om minimilönernas sysselsättningseffekter. Han menar även att vi inte har fog för vissa slutsatser som vi dragit från forskningen. Vi välkomnar att fler forskare än de som redan är aktiva på området engagerar sig i den viktiga frågan om minimilöner och håller också med Blomqvist på ett par punkter. Men enligt vår mening ger han inte någon rättvisande bild av vare sig den internationella eller den svenska forskningen, eftersom han utelämnar flera av de mest relevanta studierna. Vi har också invändningar mot Blomqvists kalkyl över de förväntade sysselsättningseffekterna av sänkta minimilöner. Vidare är hans diskussion om fördelningseffekter av sänkta minimilöner onödigt snäv – det finns alternativ till generellt sänkta minimilöner som innebär en bättre avvägning mellan sysselsättnings- och fördelningsmål. [Read more…]
Finanspolitiska rådets rapport 2018
2018-05-21 by 4 Comments
Det finanspolitiska rådets främsta uppgift är att granska regeringens finanspolitik och bedöma hur den förhåller sig till långsiktigt hållbara offentliga finanser, till det finanspolitiska ramverkets överskottsmål och budgettak samt till konjunkturen.
Rådet konstaterar i sin årliga rapport att de offentliga finanserna är i gott skick. Den offentliga finansiella bruttoskulden, som inkluderar statens, kommunernas och pensionssystemets skulder, ligger på ca 35 procent av BNP och fortsätter att falla. Om överskottsmålet hålls och personaltätheten i den offentliga sektorn inte ändras kommer den offentliga sektorns skuldkvot att falla till strax under 30 procent 2030 och ligga kvar där under överskådlig framtid. [Read more…]
Det är skillnad på inkomst och arbetsinkomst
2018-05-18 by 13 Comments
I DN har Krisoffer Örstadius sedan en tid tillbaka ett utmärkt initiativ inför valet på temat ”Fakta i frågan”. I dagens diskussion under rubriken ”Hur mycket inkomstskatt betalar vi?” saknas dock några viktiga aspekter som gör svaren ofullständiga och något missvisande.
Till att börja med handlar inte genomgången om inkomster utan om arbetsinkomster. Det är stor skillnad på dessa två begrepp, speciellt i toppen av fördelningen, vilket i sin tur påverkar just diskussionen om skatter. Artikeln börjar med följande påstående: ”Den svenska inkomstskatten är progressiv. Det betyder att höginkomsttagare betalar en större andel av sin inkomst i skatt än låginkomsttagare”. Det stämmer strikt sätt inte just för att det är skillnad på sammanlagda inkomster och arbetsinkomster. [Read more…]
Gästinlägg: Höga kostnader men osäkra vinster av sänkta ingångslöner
2018-05-17 by 11 Comments
I detta gästinlägg diskuterar Niklas Blomqvist, doktorand vid Nationalekonomiska institutionen vid Stockholms universitet den forskningen kring sysselsättningseffekterna av sänkta löner. Bland annat så ifrågasätts Arbetsmarknadspolitiska rådets (AER) slutsats att sänkta ingångslöner skulle ha betydande sysselsättningseffekter. [Read more…]
Deadline för uppsatser till den nationella konferensen
2018-05-09 by Leave a Comment
Årets nationella konferens i nationalekonomi äger rum den 4-5 oktober på Linnéuniversitetet i Växjö. Där samlas forskare och andra med intresse för nationalekonomi för att presentera och diskutera nya studier. Den 14 maj är deadline för att skicka in uppsatser för bedömning. [Read more…]
Vad styr familjers skolval?
2018-05-04 by 13 Comments
För att utröna vilka effekter skolval har är det naturligtvis centralt att känna till vilken typ av skolor familjer föredrar. Det finns i princip två sätt att få kunskap kring detta: man kan fråga familjer vilken typ av skolor de uppskattar och man kan observera vilka skolor familjer faktiskt väljer. Vilken metod man väljer kan ge väldigt olika svar, vilket manifesteras i en debattartikel av Almega och Friskolornas Riksförbund som hävdar att obligatoriskt skolval är ett sätt att minska den sociala skolsegregationen. [Read more…]
Har invandringens geografi gynnat SD?
2018-05-02 by 20 Comments
Sverige har de senaste 10-15 åren haft en större flykting- och anhöriginvandring än tidigare. Samtidigt har större arbetskraftsinvandring och EU-utvidgningen inneburit att utländsk arbetskraft blivit allt vanligare på svenska arbetsplatser. EU-utvidgningen har också medfört att tiggare från Rumänien och Bulgarien har blivit ett välbekant inslag i gatumiljön. Parallellt med denna ökade rörlighet har Sverigedemokraterna gått starkt framåt och parkerat på 15-20 procent i opinionsundersökningarna. Det är frestande att dra slutsatsen att Sverigedemokraternas framgång framförallt är en effekt av den ökade rörligheten, vilket jag gjort i ett tidigare inlägg. Men riktigt så enkelt är det inte. [Read more…]
Ekonomistas 
Senaste kommentarer