Möt populism med opportunism

Efter det nationalsocialistiska maktövertagandet i Tyskland blev det snabbt omöjligt för judiska akademiker att fortsätta sin forskar- och lärargärning vid tyska universitet. Detta gjorde att många lämnade Tyskland och sökte sig till universitet i framförallt USA. I en serie studier har Fabian Waldinger vid LSE visat de negativa följderna av detta för det tyska universitetsväsendet och de positiva konsekvenserna för forskning och innovationer i USA (gratisversioner finns på Waldingers hemsida). I och med Brexit och Trumps valseger öppnas nu möjligheter för länder som Sverige att utnyttja Storbritanniens och USA:s minskade akademiska attraktionskraft. [Read more…]

Att fördela statsbidrag

Det förefaller råda stor enighet om lärarförsörjningen till skolor med stora socioekonomiska och språkliga utmaningar bör förbättras. Att satsa på högre löner för lärare på dessa skolor förs ofta fram som förslag, även om det går att ifrågasätta hur effektivt detta verktyg är. Det är därför aningen anmärkningsvärt att regeringen och (eller?) Skolverket verkar ha glömt bort denna fråga när de med hjälp av det så kallade lärarlönelyftet bestämt sig för att komplettera lärarnas löner med extra statliga pengar. [Read more…]

Vinster men inga investeringar

Arbetskraftens andel av de totala inkomsterna verkar ha fallit trendmässigt sen tidigt 1980-tal, en tidpunkt då denna andel var historiskt hög. Diskussionen kring detta fenomen har nu breddats till att även gälla kapitalinkomsternas och vinsternas andel, liksom de fallande investeringarna. Sammantaget finns en hel del forskningsresultat från främst den amerikanska ekonomin som väcker frågor om hur ekonomin egentligen fungerar. [Read more…]

Knapphetens ekonomi

För några år sedan uppstod akut brist på klädhängare utanför min sons underdimensionerade klassrum. Som jag skrivit om ledde detta till en kamp bland eleverna om att komma först till skolan vilket jag tyckte var ett ineffektivt sätt att hantera problemet. Min idé om att föreslå en klädhängarauktion röstades dock ner av familjerådet, men eleverna på Äppelviksskolan i Bromma visar att de kan ta saken i egna händer. [Read more…]

Metodstrid om friskolor i PISA

Det är inte ofta som skillnader mellan olika ekonometriska modellspecifikationer skapar rubriker i media men när PISA-undersökningen släpptes för några veckor sedan hände just detta. Orsaken var att OECD hävdade att svenska friskolor presterade sämre än kommunala skolor medan Skolverket kommit fram till att skillnaden mellan offentliga och privata huvudmän var liten och statistiskt osignifikant. Eftersom det är samma datamaterial som används kan det vara värt att klargöra vari skillnaden mellan OECD:s och Skolverkets analyser består. [Read more…]

Böcker till jul

Eftersom julen nu närmar sig och kanske någon då får tid över att läsa så är det läge att rekommendera några böcker för Ekonomistas läsekrets. Förslag på andra intressanta böcker uppskattas! [Read more…]

De viktiga nationella proven

År 2003 deltog Sverige för andra gången i PISA-undersökningen och resultaten var då fortfarande relativt goda, även om det fanns en del orostecken. 2003 var också året då resultaten från de nationella proven i årskurs 9 började samlas in från alla skolor. Skolverket uppmärksammade detta med en enkätundersökning om lärarnas syn på proven och nyligen har en jämförande undersökning släppts. Resultaten visar med slående tydlighet den centrala roll som de nationella proven idag spelar i skolans verksamhet. [Read more…]

IB: En avsmalnande (?) gräddfil

Mitt inlägg om UHR:s konvertering av IB:s betygsskala har fått stor respons från vissa håll. Frågorna har varit många och inte minst har en alternativ konvertering efterlysts. Dessutom har jag fått en mängd intressant information och data tillskickad mig och tar härmed chansen att dela med mig av mina nyvunna kunskaper och insikter. [Read more…]

Antagningen till IB

Antagningen till svenska universitet och högskolor är som bekant centraliserad vilket har sina fördelar. Det har också sina problem och ett sådant är att man centralt måste avgöra hur meriter från olika gymnasieutbildningar ska jämföras. I dagarna har det uppmärksammats att Universitets- och högskolerådet vill justera upp betygsgränsen för studenter från IB-programmet (Internationell Baccalaureate). Frågan är hur rimlig den föreslagna justeringen är? [Read more…]

Betyg utan spärrar och hämningar

Första gången jag skrev om betygsinflationen i den svenska skolan var 2008 här på Ekonomistas. En DN debatt-artikel på temat publicerades 2009 och 2011 samförfattade jag en artikel om betygens godtycklighet i Axess. Frågan har tagits upp i ett otal rapporter, presentationer och blogginlägg (t ex här, här, här och här). Några åtgärder för att göra något åt de grundläggande problemen har emellertid inte vidtagits. När nu resultaten för niorna som gick ut våren 2016 har släppts är det bara att konstatera att betygen fortsätter uppåt, precis som vanligt. [Read more…]