Vad styr familjers skolval?

För att utröna vilka effekter skolval har är det naturligtvis centralt att känna till vilken typ av skolor familjer föredrar. Det finns i princip två sätt att få kunskap kring detta: man kan fråga familjer vilken typ av skolor de uppskattar och man kan observera vilka skolor familjer faktiskt väljer. Vilken metod man väljer kan ge väldigt olika svar, vilket manifesteras i en debattartikel av Almega och Friskolornas Riksförbund som hävdar att obligatoriskt skolval är ett sätt att minska den sociala skolsegregationen. [Read more…]

Bör termen humankapital skrotas?

Häromdagen fick ett av mina barn beskedet att Skatteverket förväntade sig en inbetalning av några kronor i avkastningsskatt på en aktiefond. ”Men hur kan jag betala skatt, jag har ju inte arbetat!?”, löd det förvänade utropet. Att förklara varför även kapitalinkomster bör beskattas var ganska enkelt, men frågan pekade ändå på den fundamentala skillnaden mellan arbets- och kapitalinkomster: man måste arbeta för att få de förra, men inte de senare. [Read more…]

Skolverket fångar skolorna i ett dilemma

I vad som närmast blivit en återkommande ritual meddelade Skolverket häromdagen att det nationella provet — denna gång i svenska — läckt och spridits på sociala medier. Skolverkets respons är att råda rektorer som tror att proven spridits till deras elever att använda sig av de ersättningsprov som finns. Problemet med denna respons är att det är svårt att se vilka incitament rektorerna har att följa detta råd. [Read more…]

De fristående skolornas betygssättning

Skolverket släppte i veckan en rapport som berättar att elever från kommunala gymnasieskolor generellt presterar bättre än elever från fristående skolor under första året på högskolan. Då de kommunala gymnasisterna i snitt har lägre gymnasiebetyg är detta en indikation på att betygssättningen är generösare på fristående gymnasier. Resultatet är helt i linje med Björn Hinnerichs och min studie som finner att fristående gymnasier rättar de nationella proven generösare än kommunala. [Read more…]

Rör inte vår sommartid!

I både moderna och förmoderna samhällen uppvisar dygnsrytmen en tydlig säsongsvariation. I det förindustriella samhället anpassades arbetsdagarna av naturliga skäl till detta; enligt en källa var den medeltida arbetsdagen dubbelt så lång under sommaren som under vintern. I och med elektricitet och modernitet så styrs våra liv idag däremot av en klocktid som inte är säsongsanpassad. Detta är värt att ha i åtanke när röster nu höjs för ett avskaffande av de regelbundna växlingar mellan sommar- och vintertid som vi sedan 1980 haft nöjet att åtnjuta. [Read more…]

När vände det för polisen?

Det går knappt en dag utan att det går att läsa om rättsväsendets alla problem. Brottsutredningar verkar antingen läggas på hög eller läggas ner och uppklarningsgraden faller. På flera sätt påminner utvecklingen om den i svensk skola och även om det går att ha många synpunkter på skoldebatten så har den trots allt genererat en hel del kunskap. Det vore därför värdefullt med en motsvarande genomlysning av rättsväsendet. [Read more…]

Skoluniformen möter Kant

Skolinspektionen stoppade nyligen den klädkod som en friskola i Norrköping infört. Inspektionen underkände därmed skolans argumentation att klädkoden var frivillig eftersom det var fritt fram att välja en annan skola. Beslutet fick flera ledarskribenter att gå i taket, men är egentligen inte särskilt förvånande. Skollagen gäller lika nämligen för alla skolor, varför det är ointressant om skolan är fristående, kommunal eller hur den är vald. Detta gör att skollagen har tydliga drag av Kants kategoriska imperativ: Endast den regel som som kan upphöjas till allmän regel för samtliga skolor är tillåten. [Read more…]

Fortsatt betygskaos i gymnasiet

Kaos, i betydelsen oreda och förvirring, har länge präglat det svenska betygssystemet, inte minst på gymnasiet. Gymnasievalet handlar idag för många ungdomar om ett val mellan ”en bra skola eller en skola som ger höga betyg” och det mesta tyder på att de har rätt i sin krassa analys. Ett antal offentliga utredningar har tillsatts för att granska problemet, men inte mycket talar för att en likvärdig betygssättning är nära förestående. [Read more…]

Segregation är inte nivågruppering

I diskussionen om skolsegregation möter jag ibland uppfattningen att denna fungerar som en typ av ställföreträdande nivågruppering. Forskningen kring nivågruppering är förvisso inte entydig, men föreställningen att sådan kan vara till gagn för både starka och svaga elever är vanligt förekommande. Fördragsamheten med nivågruppering är därför rätt stor, oavsett vad skolans styrdokument säger. Ett enkelt statistiskt resonemang visar emellertid att social segregation knappast fungerar som ett substitut för nivågruppering. [Read more…]

Vad händer när Fed dansar ensam?

En fråga som många brottats med är hur det ska gå när Federal Reserve (och andra centralbanker) avvecklar sin okonventionella penningpolitik, i form av stödköp av stats- och bostadsobligationer. Graden av oro för vad detta kommer att innebära varierar mellan olika bedömare, men en uppsats som Morten Ravn nyligen presenterade här på institutionen ger upphov till viss oro. Frågan är dessutom om inte den fascinerande studien ger anledning att revidera penningpolitikens effekter i USA. [Read more…]