Elhandel i bilder

I ett tidigare inlägg har elmarknaden analyserats med handelsteoretiska glasögon. Inlägget följdes upp med en text som undrade varför det verkar finnas ett motstånd mot frihandel med el, även bland traditionella frihandelsvänner. Analysen bygger på förenklingar och för att göra den ännu tydligare presenteras här huvuddragen med figurer av utbud och efterfrågan. Förhoppningsvis kan detta klargöra om det finns några avgörande punkter på vilka analysen brister. Inlägget visar dessutom att kablar och överkapacitet spelar likartade roller för elförförjningen, men de har väsensskilda fördelningsekonomiska konsekvenser.

[Read more…]

Elpriser, frihandel och industripolitik

I ett tidigare inlägg diskuterades elpriserna utifrån ett handelsteoretiskt perspektiv. Det är uppenbart att handelshinder är det enda som kan få svenska elpriser att avvika från omvärldens och sådana hinder uppstår när kablarna till kringliggande elsystem nått sitt kapacitetstak. För en given kabelkapacitet är det lika uppenbart att en större inhemsk produktion gör att elexporten oftare slår i taket, med lägre inhemska priser som följd. Mindre uppenbart är varför så många framstår som frihandelsmotståndare just på elområdet.

[Read more…]

Vad handelsteorin säger om elpriserna

Enligt grundläggande handelsteori kommer varupriserna att utjämnas mellan länder om det inte förekommer handelshinder eller andra friktioner. Detta beror på att producenterna hellre säljer på marknaden med högt pris vilket samtidigt minskar utbudet på lågprismarknaden och ökar det på högprismarknaden. Så kommer det att fortgå tills dess att priserna är utjämnade. Även om producenter av oklar anledning skulle sälja billigt på lågprismarknaden så skulle köparnas alternativkostnad för att nyttja varan motsvara priset som den betingar på högprismarknaden. De skulle därför tjäna på att dyrt sälja vidare varan som de fått köpa billigt. Att marknadsintegration leder till prisutjämning är lika trivialt som det ibland förefaller bortglömt.

[Read more…]

Värdet av politiska kopplingar

I en klassisk studie i American Economic Review visade Ray Fisman värdet för företag av att ha politiska kopplingar. Han gjorde detta genom att undersöka hur börskursen utvecklades bland indonesiska företag när det inkom rapporter om president Suhartos alltmer vacklande hälsa. Studien satte normen för en mängd likartade undersökningar där kursutvecklingen för företag med politiska kopplingar jämförs antingen med general- eller branschindex. Idag har vi fått underlag för en motsvarande svensk studie.

[Read more…]

Granskning utifrån resultat eller elevunderlag?

En nyligen publicerad rapport från Skolinspektionen granskar vad som i media kommit att kallas ”Sveriges 28 sämsta skolor”. Dessa högstadieskolor har valts ut för granskning utifrån deras svaga betygsresultat under åren 2010-2019. Urvalet väcker emellertid viss förundran. Elevunderlaget har en avgörande betydelse för en skolas resultat och bristande likvärdighet i skolornas betygssättning har diskuterats i åratal. Ett urval som hade tagit hänsyn till dessa båda faktorer hade lett till en granskning av helt andra skolor än de som nu hängs ut i media.

[Read more…]

Hur viktig kan skolan vara?

”Skolresultaten avgörs i klassrummet, inte i antagningsstatistiken”, lyder ett inte ovanligt uttalande i skoldebatten. Enligt detta synsätt drivs de betydande resultatskillnaderna mellan skolor framförallt av skillnader i ledarskap, organisation och pedagogik, inte av elevunderlaget. Samtidigt finns en parallell diskussion där det framförs att likvärdigheten i skolan är god då (bara) några procent av den totala spridningen i elevernas kunskapsresultat kan hänföras till vilken skola de går på. Dessa tillsynes motstridiga uppfattningar framförs ibland av en och samma debattör och en intressant fråga är hur stor del av elevernas resultat som skolan egentligen kan förklara.

[Read more…]

Webinarium om den ekonomiska Corona-krisen

I måndags hade Nationalekonomiska föreningen (ansök gärna om medlemskap) ett webinarium om hur de ekonomiska aspekterna av Corona-krisen kan hanteras. Den breda synen var att detta inte är rätt tid att hålla i plånboken. En av statens centrala uppgifter är att hantera breda chocker som drabbar hushåll och företag. Staten har en unik förmåga att sprida risker och maktmedel att se till att detta sker på ett effektivt och rättvist sätt. Samhällsekonomiska kostnader uppstår när arbetskraft och kapital inte kan arbeta som vanligt. Statliga utgifter som sprider dessa kostnader är därför bara omflyttningar i den samhällsekonomiska bokföringen. [Read more…]

När tillfället gör tjuven och tjuven tillfället

Ibland florerar uppgifter av typen ”bara 5 procent av variationen i brottslighet (eller annat fenomen) kan förklaras av vilken miljö någon vuxit upp”. Detta kan få miljön att framstå som en ganska oväsentlig förklaring till fenomenet i fråga; allt bestäms av individuella egenskaper och det är tämligen meningslöst att angripa brottsligheten genom att åtgärda sociala förhållanden. Detta är dock en förhastad slutsats, bland annat i ljuset av att interaktionen mellan individella och sociala faktorer kan vara viktiga. [Read more…]

Äpplen, päron och RUT

Med anledning av att Riksrevisionen och Handelns utredningsinstitut (HUI) släppt rapporter så har debatten kring RUT blossat upp. I ett intressant inlägg på DN Debatt gör professor Lars Hultkrantz ett försök att lyfta diskussionen från ett statsfinansiellt till ett samhällsekonomiskt perspektiv. Han kritiserar också, med visst fog, nationalekonomerna i debatten för att tappat det teoretiska perspektivet vid tolkningen av effektstudier kring RUT. Hultkrantz har poänger men det finns också problem med hans teoretiska analys.

[Read more…]

Varför finns det så konstiga skolor?

Även den som uppskattar konkurrens och privat utförande på skolans område ser nog skandalen kring Vetenskapsskolan som problematisk. Skolans VD har omhändertagits av Säpo, sannolikt beroende på radikalislamistiska kopplingar. Skolan är i sig en icke-konfessionell friskola driven i aktiebolagsform, men den verkar trots detta ha en salafistisk profil. Vetenskapsskolan må vara ett extremt fall, men också symptomatiskt för den modell för privat utförande som gäller i skolan. Det är en modell som inte nämnvärt skiljer på drift i egen regi av kommuner som är skyldiga att tillhandahålla skoltjänster och drift av privata aktörer som frivilligt befinner sig på marknaden. [Read more…]