Vad händer när Fed dansar ensam?

En fråga som många brottats med är hur det ska gå när Federal Reserve (och andra centralbanker) avvecklar sin okonventionella penningpolitik, i form av stödköp av stats- och bostadsobligationer. Graden av oro för vad detta kommer att innebära varierar mellan olika bedömare, men en uppsats som Morten Ravn nyligen presenterade här på institutionen ger upphov till viss oro. Frågan är dessutom om inte den fascinerande studien ger anledning att revidera penningpolitikens effekter i USA. [Read more…]

Skolverkets häpnadsväckande remissvar

Under helgen gick jag igenom en del remissvar på Skolkommissionens arbete. Mest uppseendeväckande är nog att Skolverket under den nye generaldirektören Peter Fredriksson avvisar i princip samtliga förslag som syftar till att minska den tilltagande sociala skolsegregationen. Bland remissinstanserna verkar Skolverket vara tämligen ensamt i denna kritik och Skolkommissionens förslag ligger ofta rätt nära de som föreslogs i Policyidéer för svensk skola. Det är därför läge att skärskåda verkets argumentation. [Read more…]

Fler studenter via bidrag eller anslag?

Regeringen meddelade nyligen att den avser höja bidragsdelen i studiemedlet med 300 kronor per månad. Även om det är trevligt för studenter att bidragsdelen höjs måste man ställa frågan om detta är bästa sättet att få fler att kunna studera, regeringens uttalade syfte med höjningen. En annan möjlighet är att till exempel öka anslagen till högskolans undervisning. Som vore det en tanke släppte David Deming (Harvard) och Chris Walters (Berkeley) i dagarna en studie (gratisversion) som tyder på att mer pengar till högskolan är att föredra framför höjda studiebidrag.

[Read more…]

Spelar verkligen skolsegregation ingen roll?

Diskussionen om skolsegregation tangerar ofta diskussionen om kamrateffekter. Detta är begripligt, men också beklagligt eftersom kamrateffekter är ett snävare begrepp än effekterna av skolsegregation. Skillnaderna mellan dessa begrepp kan belysas med utgångspunkt i en studie av sociologerna Maria Brandén, Gunn Birkelund och Ryszard Szulkin. Studien har uppmärksammats då forskarna påstår att resultaten visar att skolsegregation inte spelar någon roll för skolresultat. Jag vill hävda att denna tolkning inte stämmer, samtidigt som studien innehåller flera intressanta resultat.  [Read more…]

Är april- och novemberbarn lika långa?

Många har sannolikt precis som jag själv ställt sig frågan om de som är födda i november är lika långa som de som är födda i april. Ett sätt att få svar på denna fråga är att vända sig till den mönstringsdata som finns tillgänglig för nedladdning från Riksarkivet. Dessa data är naturligtvis avidentifierade, men med över två miljoner observationer går det ändå att undersöka intressanta frågor. [Read more…]

Den heliga närhetsprincipen

Att hitta rätt skola till sina barn ses idag som en av de absolut viktigaste föräldraplikterna. En del skolor är emellertid så populära att de inte kan ta emot alla som söker sig dit, vilket betyder att ett urval måste ske. Skolverkets och Skolinspektionens tolkning av rättsläget är att urvalet till kommunala skolor måste baseras på avståndet mellan elev och skola. Högre rättsinstanser är dock inte lika övertygade om att så är fallet. En översyn av regelverket kring elevurval både till kommunala och fristående skolor vore på sin plats. [Read more…]

Möt populism med opportunism

Efter det nationalsocialistiska maktövertagandet i Tyskland blev det snabbt omöjligt för judiska akademiker att fortsätta sin forskar- och lärargärning vid tyska universitet. Detta gjorde att många lämnade Tyskland och sökte sig till universitet i framförallt USA. I en serie studier har Fabian Waldinger vid LSE visat de negativa följderna av detta för det tyska universitetsväsendet och de positiva konsekvenserna för forskning och innovationer i USA (gratisversioner finns på Waldingers hemsida). I och med Brexit och Trumps valseger öppnas nu möjligheter för länder som Sverige att utnyttja Storbritanniens och USA:s minskade akademiska attraktionskraft. [Read more…]

Att fördela statsbidrag

Det förefaller råda stor enighet om lärarförsörjningen till skolor med stora socioekonomiska och språkliga utmaningar bör förbättras. Att satsa på högre löner för lärare på dessa skolor förs ofta fram som förslag, även om det går att ifrågasätta hur effektivt detta verktyg är. Det är därför aningen anmärkningsvärt att regeringen och (eller?) Skolverket verkar ha glömt bort denna fråga när de med hjälp av det så kallade lärarlönelyftet bestämt sig för att komplettera lärarnas löner med extra statliga pengar. [Read more…]

Vinster men inga investeringar

Arbetskraftens andel av de totala inkomsterna verkar ha fallit trendmässigt sen tidigt 1980-tal, en tidpunkt då denna andel var historiskt hög. Diskussionen kring detta fenomen har nu breddats till att även gälla kapitalinkomsternas och vinsternas andel, liksom de fallande investeringarna. Sammantaget finns en hel del forskningsresultat från främst den amerikanska ekonomin som väcker frågor om hur ekonomin egentligen fungerar. [Read more…]

Knapphetens ekonomi

För några år sedan uppstod akut brist på klädhängare utanför min sons underdimensionerade klassrum. Som jag skrivit om ledde detta till en kamp bland eleverna om att komma först till skolan vilket jag tyckte var ett ineffektivt sätt att hantera problemet. Min idé om att föreslå en klädhängarauktion röstades dock ner av familjerådet, men eleverna på Äppelviksskolan i Bromma visar att de kan ta saken i egna händer. [Read more…]