Att mäta skolframgång

Hur ska man avgöra hur bra en skola egentligen är? Ett naivt svar är att det bara är att se hur skolorna presterar, men efter lite eftertanke inser de flesta att skolor har olika förutsättningar. Att bedöma en skola vars samtliga elever är studiebegåvade, studiemotiverade och har starkt föräldrastöd efter samma mall som en skola vars elever kännetecknas av motsatsen är både missvisande och orättvist. Ett vanligt sätt att hantera denna problematik är att undersöka vilket mervärde en skola ger. Även om detta är konceptuellt enkelt så finns det stora problem med sådana mätningar. [Read more…]

Könsskillnader, Peterson och normalfördelningen

Lite sen på bollen är det dags för en kommentar kring den debatt om könsskillnader och könsroller som blossade upp i samband med Jordan Petersons Sverigebesök för någon månad sedan. Peterson hänvisade då bland annat till en studie i Science som finner att könsskillnaderna i diverse preferenser tenderar att öka när länder blir rikare och mer jämställda. Studien har tidigare presenterats här på bloggen och resultaten är på intet sätt nya; redan 2010 diskuterade det norska populärvetenskapliga programmet Hjernevask en variant av fenomenet som kallas The Gender Equality Paradox. [Read more…]

Stackars småsyskon

Den som följer forskningen i gränslandet mellan psykologi, medicin, ekonomi, sociologi och kriminologi kan inte ha undgått att märka att genetiska förklaringsmodeller blivit allt vanligare. Rika datamaterial gör det möjligt att jämföra diverse utfall för syskon, tvillingar eller adoptivbarn och generellt tyder resultaten på att genetikens roll är stor. Ibland ifrågasätts till och med att det skulle spela någon roll i vilket social sammanhang och till och med i vilken familj man växer upp. De flesta föräldrar finner denna slutsats märklig och tämligen provocerande. Skulle det verkligen inte spela någon roll vad man som förälder gör med barnen under deras uppväxt? [Read more…]

Vad händer när vi ärver?

Vad händer egentligen när man ärver? Det korta svaret är att man slår klackarna i taket och konsumerar upp arvet på några år. Det långa svaret är mer komplicerat och nyanserat vilket visas i en 128 sidor lång studie (inklusive appendix) av Arash Nekoei och David Seim på Stockholms universitet.

[Read more…]

Vad styr familjers skolval?

För att utröna vilka effekter skolval har är det naturligtvis centralt att känna till vilken typ av skolor familjer föredrar. Det finns i princip två sätt att få kunskap kring detta: man kan fråga familjer vilken typ av skolor de uppskattar och man kan observera vilka skolor familjer faktiskt väljer. Vilken metod man väljer kan ge väldigt olika svar, vilket manifesteras i en debattartikel av Almega och Friskolornas Riksförbund som hävdar att obligatoriskt skolval är ett sätt att minska den sociala skolsegregationen. [Read more…]

Bör termen humankapital skrotas?

Häromdagen fick ett av mina barn beskedet att Skatteverket förväntade sig en inbetalning av några kronor i avkastningsskatt på en aktiefond. ”Men hur kan jag betala skatt, jag har ju inte arbetat!?”, löd det förvänade utropet. Att förklara varför även kapitalinkomster bör beskattas var ganska enkelt, men frågan pekade ändå på den fundamentala skillnaden mellan arbets- och kapitalinkomster: man måste arbeta för att få de förra, men inte de senare. [Read more…]

Skolverket fångar skolorna i ett dilemma

I vad som närmast blivit en återkommande ritual meddelade Skolverket häromdagen att det nationella provet — denna gång i svenska — läckt och spridits på sociala medier. Skolverkets respons är att råda rektorer som tror att proven spridits till deras elever att använda sig av de ersättningsprov som finns. Problemet med denna respons är att det är svårt att se vilka incitament rektorerna har att följa detta råd. [Read more…]

De fristående skolornas betygssättning

Skolverket släppte i veckan en rapport som berättar att elever från kommunala gymnasieskolor generellt presterar bättre än elever från fristående skolor under första året på högskolan. Då de kommunala gymnasisterna i snitt har lägre gymnasiebetyg är detta en indikation på att betygssättningen är generösare på fristående gymnasier. Resultatet är helt i linje med Björn Hinnerichs och min studie som finner att fristående gymnasier rättar de nationella proven generösare än kommunala. [Read more…]

Rör inte vår sommartid!

I både moderna och förmoderna samhällen uppvisar dygnsrytmen en tydlig säsongsvariation. I det förindustriella samhället anpassades arbetsdagarna av naturliga skäl till detta; enligt en källa var den medeltida arbetsdagen dubbelt så lång under sommaren som under vintern. I och med elektricitet och modernitet så styrs våra liv idag däremot av en klocktid som inte är säsongsanpassad. Detta är värt att ha i åtanke när röster nu höjs för ett avskaffande av de regelbundna växlingar mellan sommar- och vintertid som vi sedan 1980 haft nöjet att åtnjuta. [Read more…]

När vände det för polisen?

Det går knappt en dag utan att det går att läsa om rättsväsendets alla problem. Brottsutredningar verkar antingen läggas på hög eller läggas ner och uppklarningsgraden faller. På flera sätt påminner utvecklingen om den i svensk skola och även om det går att ha många synpunkter på skoldebatten så har den trots allt genererat en hel del kunskap. Det vore därför värdefullt med en motsvarande genomlysning av rättsväsendet. [Read more…]