Jag har tidigare skrivit om den anmälan om forskningsfusk som riktats mot fyra forskare verksamma vid Uppsala och Stockholms universitet. Då en av dessa, Eva Mörk, sitter i ekonomipriskommittén, valde SVT Nyheter att berätta om anmälan med rubriken “Nobel-professor anklagas för forskningsfusk”. Eftersom misstanken om forskningsfusk är något av det värsta en forskare kan råka ut för, är det också viktigt att meddela när forskare frias från sådana anklagelser.
Uppsala och Stockholms universitet vände sig efter anmälan till Centrala Etikprövningsnämnden, och Expertgruppen för oredlighet i forskning nu har meddelat sin bedömning. Etikprövningsnämnden bedömer att forskarna inte på någon punkt gjort sig skyldiga till vetenskaplig oredlighet. Etikprövningsnämnden har inhämtat ett expertutlåtande från makroekonomen Morten O. Ravn vid UCL, som konstaterar att det inte finns belägg för att forskarna har gjort sig skyldiga till vetenskaplig oredlighet. Ravn påpekar avslutningsvis att det är beklagligt att detta har lett till en anmälan om forskningsfusk och inte kunnat lösas på annat vis.
Personligen delar jag Ravns bedömning. Detta borde kunna ha lösts inom ramarna för det sedvanliga vetenskapliga samtalet med repliker och uppföljande artiklar. Det var också det som skedde innan anmälan om forskningsfusk inkom, till exempel genom en replik som nu är under utgivning i Scandinavian Journal of Economics.
Ekonomistas 
Jag inser direkt efter jag lade ut detta att Stockholm och Uppsala universitet också måste ta beslut innan forskarna är formellt befriade från anklagelser. Jag vet inte om så skett ännu, men gissningvis kommer de att följa CEPN:s bedömning.