Ett nytt försvarslån krävs förmodligen för att täcka den militära upprustningen

När länder behöver göra särskilt stora investeringar som ska täcka både nutida och framtida behov finns skäl att dessa investeringar läggs vid sidan av den löpande statsbudgeten. Sverige står inför en period av upprustning av sitt militära och civila försvar efter decennier av eftersatt underhåll och låga investeringar. I detta inlägg används en enkel kapitaliseringsmodell för att beräkna storleken på investeringsbehovet, och resultatet visar att flera hundratals miljarder krävs för att återkapitalisera försvaret. Sådana belopp kan inte enkelt ordnas genom att höja den årliga försvarsbudgeten. Statlig upplåning är ett rimligare finansieringsalterantiv för en sådan massiv upprustning.

[Read more…]

Inkomstfördelningen 2021: En tidig analys av preliminära taxeringsdata

Hur förändrades hushållens inkomster och inkomstspridningen under 2021, Coronapandemins andra år? Svaret har ännu inte redovisats i SCBs officiella statistik på grund av de tidsfördröjningar som finns i inrapporteringen av vissa inkomstdata. Men i detta inlägg presenteras preliminära resultat från Skatteverkets register över samtliga svenskars deklarationer och löntagares kontrolluppgifter, vilka finns redan nu för hela 2021. De preliminära resultaten visar på fallande inkomster bland vissa låginkomsttagare och ökade inkomster i toppen, särskilt ökade reavinster, vilket sammantaget har resulterat i stigande inkomstskillnader både före och efter skatt under 2021.

[Read more…]

Globaliseringen återhämtar sig

Coronapandemins nedstängningar skadade alla länders ekonomier och störde viktiga handelskedjor runtom hela världen. Transportkostnaderna ökade och handeln i varor och komponenter minskade, vilket orsakade en utbudschock som har bidragit till den inflation vi ser idag. Men under det senaste året har läget förändrats. Vaccinet och de fallande inkomsterna har lett till att många länder nu har öppnat sina gränser för att återupprätta handeln, och detta har gett resultat. Fraktkostnaderna faller kraftigt samtidigt som handelsvolymerna ökar. Mycket talar för att det ökade utbudet kommer att trycka tillbaka inflationen och förbättra den ekonomiska konjunkturen.

[Read more…]

Därför bör inte enskilda utgiftsposter i statsbudgeten knytas till BNP

Den svenska statsbudgeten bestäms utifrån behov och resurser, med två undantag: försvaret och biståndet. Dessa poster har politikerna istället knutit till nivån på bruttonationalprodukten, BNP, vilket försvagar kopplingen till utgiftsområdenas behov samt skapar oönskad omfördelning inom budgeten. I detta inlägg diskuteras problemen med att knyta enskilda utgiftsposter till BNP.

[Read more…]

Konsumentpriser är inte detsamma som levnadsomkostnader

En stigande inflation har gett upphov till braskande rubriker om sänkta reallöner och en allt dyrare tillvaro. Men situationen är inte fullt så allvarlig som vissa vill göra gällande. Många av våra utgifter som rör vård, skola och omsorg har inte påverkats alls, och de totala levnadsomkostnadernas ökning är därför mindre än konsumentprisinflationens.

[Read more…]

Hur ska vi finansiera utbyggnaden av försvaret?

Alla är idag överens om att Sverige har försummat landets militära och civila beredskap. Enigheten är dock mindre om hur upprustningen ska finansieras. Detta inlägg diskuterar vilka olika metoder som regeringen kan använda sig av och vad vi kan lära av tidigare liknande hastiga försvarsutgiftsökningar.

[Read more…]

Marian Radetzki (1936-2022)

Nyligen kom beskedet att professorn i nationalekonomi Marian Radetzki har gått bort. Marian var en av Sveriges aktivaste nationalekonomer i flera decennier. Hans forskning kretsade kring råvaror och energipolitik, men hans engagemang sträckte sig även till andra frågor, exempelvis bistånd och utbildningspolitik. En viktig akademisk insats var uppbyggandet av en stark resursekonomisk forskarmiljö vid Luleå Tekniska Högskola.

[Read more…]

Hur stor bör egentligen statsskulden vara?

Sedan en tid debatteras det finanspolitiska ramverkets utformning. En viktig fråga i denna diskussion är hur stor statsskulden är och bör vara. Viss förvirring verkar dock råda om vilken offentlig skuld som egentligen bör diskuteras, om statens tillgångar ska beaktas, vilken typ av nationalinkomst som skulden bör relateras till, om det är skuldräntor och inte skuld som bör stå i fokus, samt vilka framtida skuldnivåer vi skulle kunna få ifall en ny finanskris inträffar. Detta inlägg diskuterar dessa frågor.

[Read more…]

Är pensionssystemet hotat? Myndigheternas remissvar på regeringens pensionstillägg oroar

I ett utspel har regeringspartiet Socialdemokraterna kommit överens med Vänsterpartiet och Miljöpartiet om att höja pensionerna. Höjningen ska utbetalas tre veckor före riksdagsvalet i september. Det svenska pensionssystemet har ansetts som ett av världens bästa på grund av sin frikoppling från statskassan och därigenom partipolitisk huggsexa. Men innebär Socialdemokraternas utspel att pensionssystemet som vi känner det är hotat? Detta inlägg diskuterar frågan och citerar två tunga myndigheter om pensionstillägg och pensionärernas allmänna ekonomiska situation.

[Read more…]

Nya rön om förmögenheternas historiska utveckling

Förmögenhetsfördelningens historiska utveckling har rönt stor uppmärksamhet på senaste tid. Nya rön i forskningen ger en delvis ny bild av den långsiktiga utvecklingen av länders aggregerade privata förmögenheter och deras fördelning bland hushållen. Förmögenheter har gått från att framför allt utgöras av de rikas lantegendomar och företag till den breda allmänhetens bostäder och pensionskapital. Denna förändring förklarar det förra seklets förmögenhetsutjämning och att förmögenhetskoncentrationen fortsatt vara historiskt låg trots de senaste decenniernas snabba ökning av den aggregerade förmögenheten.

[Read more…]