Är stöd till torkdrabbade bönder en form av industristöd?

Denna sommar har Sverige haft värmebölja och torka, och de politiska partierna kappas nu om att föreslå statliga stödpaket riktade till lantbrukare som drabbats. Men denna stödpolitik är inte problemfri. Vissa förslag försämrar miljön, t ex sänkt miljöskatt på diesel för lantbrukare. Den stora frågan är dock om krisen är tillräckligt allvarlig för att motivera varför statliga medel alls ska användas till att hjälpa privata näringar som fått problem med lönsamheten. [Read more…]

Randomistas: Hur radikala forskare förändrar världen

Hur kan vi få kunskap om vad som fungerar och inte fungerar inom forskning, politik och vetenskap? En beprövad metod är genom randomiserade experiment. Ekonomistas har i flera år lyft fram ett flertal områden där experiment har gett viktig information om vår samtid, om vad som fungerar och inte fungerar inom politiken, och hur Sverige dessvärre halkat långt efter andra västländer i synen på och användandet av randomiserade experiment. En nyutkommen bok av nationalekonomen Andrew Leigh diskuterar randomiseringens betydelse för forskningens potential och ger exempel på hur den hjälpt oss att förstå vår samtid. [Read more…]

Pensioner, skatter och valår: en farlig kombination!

Ett tydligt tecken på att det är valår i Sverige är att politikerna börjar prata om pensioners beskattning. Detta var fallet 2010 och 2014, och redan har flera partier gjort utspel. Men trots att pensionsbeskattningen är en viktig finanspolitisk fråga med både arbetsmarknads- och fördelningsmässiga kopplingar, verkar de politiska utspelen främst handla om valfläsk och att vinna röster i höstens val. Om inte debatten kan bli mer sansad finns en risk att den långsiktiga stabiliteten i hela ekonomin blir lidande. [Read more…]

Riksbanken firar 350 år: Kan vi lära av historien?

I år fyller Sveriges Riksbank 350 år, vilket gör den till världens äldsta fortfarande aktiva centralbank. En ny antologi beskriver Riksbankens och elva andra centralbankers historia, vad dessa har gemensamt och vad som skiljer dem åt samt om vi kan lära av historien i hur en centralbank bör skötas. [Read more…]

Deadline för uppsatser till den nationella konferensen

Årets nationella konferens i nationalekonomi äger rum den 4-5 oktober på Linnéuniversitetet i Växjö. Där samlas forskare och andra med intresse för nationalekonomi för att presentera och diskutera nya studier. Den 14 maj är deadline för att skicka in uppsatser för bedömning. [Read more…]

Nytt nummer av Ekonomisk Debatt!

Idag släpps det nya numret av Nationalekonomiska Föreningens tidskrift, Ekonomisk Debatt. Numret innehåller flera artiklar om bland annat turordningsreglernas effekt på arbetsmarknaden och affärsänglars framgångar. [Read more…]

Sjätte nationella konferensen i nationalekonomi i höst

Sveriges nationalekonomer träffas vartannat år på en nationell konferens för att utbyta idéer och forskningsresultat samt för att utöka det sociala nätverket. I oktober i höst äger det sjätte mötet rum på Linnéuniversitet i Växjö. Arrangör är Nationalekonomiska föreningen och en lokal arrangörskommitté. [Read more…]

Hur länge kommer vi att ha en bolagsskatt?

I år sänkte USA sin bolagsskatt från 40 till 21 procent. Både Frankrike och Storbritannien har tidigare flaggat för sänkningar av sina bolagsskatter, delvis till följd av andra länders sänkningar. Är detta en accelerering av den sedan länge pågående trenden mot sjunkande bolagsskattesatser? Innebär skattekonkurrensen slutet för rika länders bolagsbeskattning? Frågorna är tyvärr fler än svaren, och alla kurvor pekar inte nedåt när det gäller bolagsskattens utveckling. [Read more…]

Kapitalbeskattningens förutsättningar

Idag presenteras SNS Konjunkturrådsrapport 2018, Kapitalbeskattningens förutsättningar. Den är skriven av mig (ordförande) och docenterna i nationalekonomi Spencer Bastani, Linnéuniversitetet och Åsa Hansson, Lunds universitet. Rapporten kan laddas ned på SNS hemsida (eller på min hemsida) där det även finns annat materiel, och rapporten presenteras även i en artikel på DN Debatt. [Read more…]

Myten om den orörliga bostadsmarknaden

Läget på den svensk bostadsmarknaden är just nu omdiskuterat. Allt oftare hörs att svensk bostadsmarknad är i obalans och trögrörlig, och att en viktig orsak till detta är reavinstskatten. Men stämmer dessa påståenden? En närmare titt på forskning och data antyder att bilden inte är så enkel. Den generella rörligheten är hög och flyttkostnaderna generellt låga i Sverige jämfört med andra länder. Sambandet mellan rörlighet och reavinstskatt är minst sagt oklart.

[Read more…]