Ojämlikheten i Sverige — hur ser den ut?

Det nya numret av Ekonomisk Debatt har temat Ekonomisk ojämlikhet i Sverige och världen. I artiklarna tar tolv forskare upp frågor rörande global ojämlikhet, svenskt ojämlikhet i inkomster och förmögenheter, hälsa, familjebakgrundens betydelse samt situationen för barn till utlandsfödda föräldrar. Detta inlägg återger huvudbudskapet av min egen artikel som går igenom den allmänna bilden av den svenska inkomst- och förmögenhetsfördelningen. [Read more…]

Framflyttad deadline för inskick till Nationella konferensen

Den 2-3 oktober 2020 planeras den Nationella konferensen i nationalekonomi äga rum på Handelshögskolan i Stockholm. På grund av oredan den senaste tiden har deadline för att skicka in uppsatser för bedömning för presentation på konferensen flyttats fram till 17 augusti 2020. [Read more…]

Borde Stockholmsbörsen stänga under Coronakrisen?

De senaste dagarna har börskurserna rasat över hela världen till följd av oro förknippad med de långtgående politiska åtgärder som flera länders regeringar har infört för att möta Coronavirusets effekter. Borde aktiebörserna stänga under en längre tid till dess att situationen har lugnat ned sig? Svaret är nej, och för detta talar både principiella och historiska skäl. [Read more…]

Coronaviruset har orsakat ett av historiens största börsras i Stockholm

Corona-viruset har skapat stora rubriker och extrema politiska åtgärder. Flera länder har stängt sina gränser helt eller delvis, och effekterna på näringslivet kommer att bli synbara inom kort. Världens börser har reagerat starkt, med kraftiga börsras. Hur stort är dagens börsnedgång i Stockholm i ett historiskt perspektiv? Det visar sig vara det enskilt största raset på en dag på över 30 år, och börsens indexras under mars 2020 är det fjärde största raset under en månad i hela börsens 120-åriga historia. [Read more…]

OECDs nya modell för bolagsskatten sänker Sveriges skatteintäkter med miljarder

Sveriges regering står inför en sannolik budgetsmäll om OECDs föreslagna bolagsskattereform införs. I flera år har många stora länder irriterat sig över att handel med varor och tjänster, inte sällan digitalt, sker i deras länder medan bolagsvinster hamnar i andra, ofta små, exporterande länder. Nu har OECD föreslagit en ny modell för bolagsbeskattning som flyttar skatteintäkterna till de länder där handeln sker. Sverige har protesterat, men det hjälper knappast. Om reformen genomförs kommer den att leda till att en betydande del av Sveriges bolagsskatteintäkter försvinner utomlands. Idag är bolagsskatten drygt 140 mdr kr, och bedömningar talar om tapp på mellan 15 och 70 miljader, vilket är mycket stora belopp. Regeringen får gärna berätta hur de tänker agera ifall ett sådant statsfinansiellt bakslag inträffar. [Read more…]

Så kan svensk ekonomijournalistik stärkas

Media är viktigt. Ekonomi är viktigt. Ekonomijournalistik borde därmed vara väldigt viktigt. I Sverige finns många hårt arbetande ekonomijournalister och reportrar, men trots det handlar bevakningen oftare om huspriser och investeringstips än djupare analyser av svensk ekonomi eller granskningar av samhällsekonomiska strukturer. Hur kan svensk ekonomijournalistik stärkas? I detta inlägg diskuterar jag några förslag på hur det skulle kunna ske. [Read more…]

Ökar verkligen förmögenhetskoncentrationen i Västvärlden?

Ojämlikheten i västvärlden diskuteras flitigt inom både politiken och den akademiska forskningen. Ett utfall som intresserar många är förmögenheternas fördelning, i synnerhet koncentrationen av rikedom i den yttersta toppen. Har denna koncentration ökat på senare år? Utspelen haglar tätt, även i Sverige, men vad säger egentligen den senaste forskningen? I detta inlägg återges några nya forskningsresultat om den rikaste procentens förmögenhetsandel i Danmark, Frankrike, Storbritannien och USA (serier för Sverige presenteras under hösten) och dess utveckling sedan 1970. [Read more…]

Några råd till ekonomijournalister som beskriver fördelningseffekter

När media bevakar frågor om den ekonomiska fördelningen och den politiska omfördelningen, oftast skattepolitiken, hörs ofta braskande rubriker om att ”De förlorar på budgeten” och ”Klyftorna ökar”. En del av denna bevakning är innehållsrik och viktig, men en påfallande stor del av den är det inte. I många fall blir bevakningen rentav ytlig och missvisande, vilket riskerar att slå tillbaka på media, och särskilt ekonomijournalistiken. I detta inlägg vill jag ge landets ekonomijournalister tre enkla råd att tänka på när de bevakar och rapporterar om den ekonomiska fördelningen och politikens effekter på denna. [Read more…]

ESO-rapport föreslår justerad inkomstbeskattning

Nyligen presenterades en ESO-rapport om den svenska inkomstbeskattningen. Bakom rapporten står två av Sveriges mest framträdande akademiska skatteekonomer, Spencer Bastani och Håkan Selin. I detta inlägg diskuteras några av rapportens slutsatser. [Read more…]

Kan språktester öka chansen att få ett jobb?

Hur viktiga är språkkunskaper för nyanländas möjlighet att lyckas i sitt nya hemland? Frågan har diskuterats sedan länge i många länder, och är nu även aktuell i Sverige i samband med januariöverenskommelsen. Kritik har kommit från vissa språkforskare, men vad säger den nationalekonomiska forskningen? Översikter av svenska förhållanden samt en nypublicerad studie av franska språktester pekar på att språkkunskap, och förmodligen yttre krav på detta såsom tester, mycket väl kan ha en positiv effekt på invandrares arbetsmarknadssituation. [Read more…]