Så kan svensk ekonomijournalistik stärkas

Media är viktigt. Ekonomi är viktigt. Ekonomijournalistik borde därmed vara väldigt viktigt. I Sverige finns många hårt arbetande ekonomijournalister och reportrar, men trots det handlar bevakningen oftare om huspriser och investeringstips än djupare analyser av svensk ekonomi eller granskningar av samhällsekonomiska strukturer. Hur kan svensk ekonomijournalistik stärkas? I detta inlägg diskuterar jag några förslag på hur det skulle kunna ske. [Read more…]

Ökar verkligen förmögenhetskoncentrationen i Västvärlden?

Ojämlikheten i västvärlden diskuteras flitigt inom både politiken och den akademiska forskningen. Ett utfall som intresserar många är förmögenheternas fördelning, i synnerhet koncentrationen av rikedom i den yttersta toppen. Har denna koncentration ökat på senare år? Utspelen haglar tätt, även i Sverige, men vad säger egentligen den senaste forskningen? I detta inlägg återges några nya forskningsresultat om den rikaste procentens förmögenhetsandel i Danmark, Frankrike, Storbritannien och USA (serier för Sverige presenteras under hösten) och dess utveckling sedan 1970. [Read more…]

Några råd till ekonomijournalister som beskriver fördelningseffekter

När media bevakar frågor om den ekonomiska fördelningen och den politiska omfördelningen, oftast skattepolitiken, hörs ofta braskande rubriker om att ”De förlorar på budgeten” och ”Klyftorna ökar”. En del av denna bevakning är innehållsrik och viktig, men en påfallande stor del av den är det inte. I många fall blir bevakningen rentav ytlig och missvisande, vilket riskerar att slå tillbaka på media, och särskilt ekonomijournalistiken. I detta inlägg vill jag ge landets ekonomijournalister tre enkla råd att tänka på när de bevakar och rapporterar om den ekonomiska fördelningen och politikens effekter på denna. [Read more…]

ESO-rapport föreslår justerad inkomstbeskattning

Nyligen presenterades en ESO-rapport om den svenska inkomstbeskattningen. Bakom rapporten står två av Sveriges mest framträdande akademiska skatteekonomer, Spencer Bastani och Håkan Selin. I detta inlägg diskuteras några av rapportens slutsatser. [Read more…]

Kan språktester öka chansen att få ett jobb?

Hur viktiga är språkkunskaper för nyanländas möjlighet att lyckas i sitt nya hemland? Frågan har diskuterats sedan länge i många länder, och är nu även aktuell i Sverige i samband med januariöverenskommelsen. Kritik har kommit från vissa språkforskare, men vad säger den nationalekonomiska forskningen? Översikter av svenska förhållanden samt en nypublicerad studie av franska språktester pekar på att språkkunskap, och förmodligen yttre krav på detta såsom tester, mycket väl kan ha en positiv effekt på invandrares arbetsmarknadssituation. [Read more…]

Låt oss tala om kapitalbeskattning

Runtom i västvärlden diskuteras just nu hur kapital bör beskattas. I USA har ett par amerikanska presidentkandidater lanserat en förmögenhetsskatt, och ekonomforskarna hakar på debatten. I Sverige diskuteras också reformerade kapitalskatter. Men bör här skilja mellan olika typer av kapitalskatter eftersom deras för- och nackdelarna skiljer sig åt, vilket även stödet i opinionen. [Read more…]

Inflation och omfördelning: Hur stor är egentligen skatten på kapitalinkomster?

Inflationens inverkan på kapitalägandets fördelning och omfördelning har inte studerats mycket i den akademiska litteraturen. Den svenska kapitalinkomstskatten är som bekant 30% (i normalfallet) oavsett inkomstnivå. Många känner till att denna skattesats är betydligt lägre än marginalskatten på höga arbetsinkomster, som är upp till 70%. Men vad som sällan beaktas är att denna stora skillnad krymper om man tar hänsyn till inflationens effekter på kapitalbeskattningen. Sveriges inflation har på kort tid stigit från 0% till 2%, och detta har medfört en kraftig skattehöjning på reala kapitalinkomster: från 30% till 50% i fallet bankräntor. Frågan är om Sverige behöver en inflationsindexerad kapitalbeskattning. [Read more…]

Behöver Sverige en ny skattereform?

Talet om skattereform i Sverige har hörts allt oftare på senare tid. Men vad menas egentligen med ”skattereform”? Är det fråga om en genomgripande förändring eller handlar diskussionen snarare om marginella förändringar inom ramen för det befintliga systemet? I detta inlägg diskuteras olika svenska skatterna och deras eventuella förändringsbehov. Slutsatserna pekar mot att någon genomgripande reform knappast behövs, men däremot en rad justeringar. [Read more…]

Två kommande möten i Nationalekonomiska Föreningen

Med jämna mellanrum håller Nationalekonomiska Föreningen sammankomster där aktuella och viktiga samhällsfrågor diskuteras. De två kommande mötena är ovanligt intressanta. Det första mötet diskuterar frågan “Bör riksdagen få mer makt relativt regeringen?” av statsvetarna Johannes Lindvall och Jan Teorell, bl a utifrån SNS Demokratirapport 2017 som behandlade just denna fråga. Det andra mötet diskuterar frågan om “En ny skattereform” där några av landets ledande ekonomer samt företrädare för Skatteverket och finansdepartementet deltar. Både medlemmar och icke-medlemmar är välkomna till dessa möten!
[Read more…]

Nationell konferens i nationalekonomi 2020 på Handelshögskolan

Nu är det bestämt att Nationalekonomiska Föreningens nästa nationella konferens i nationalekonomi år 2020 ska äga rum på Handelshögskolan i Stockholm. Denna konferens hålls vartannat år och samlar alla Sveriges forskare i nationalekonomi samt presenterar mottagaren av Assar Lindbeck-medaljen. [Read more…]