Därför bör inte enskilda utgiftsposter i statsbudgeten knytas till BNP

Den svenska statsbudgeten bestäms utifrån behov och resurser, med två undantag: försvaret och biståndet. Dessa poster har politikerna istället knutit till nivån på bruttonationalprodukten, BNP, vilket försvagar kopplingen till utgiftsområdenas behov samt skapar oönskad omfördelning inom budgeten. I detta inlägg diskuteras problemen med att knyta enskilda utgiftsposter till BNP.

[Read more…]

Konsumentpriser är inte detsamma som levnadsomkostnader

En stigande inflation har gett upphov till braskande rubriker om sänkta reallöner och en allt dyrare tillvaro. Men situationen är inte fullt så allvarlig som vissa vill göra gällande. Många av våra utgifter som rör vård, skola och omsorg har inte påverkats alls, och de totala levnadsomkostnadernas ökning är därför mindre än konsumentprisinflationens.

[Read more…]

Hur ska vi finansiera utbyggnaden av försvaret?

Alla är idag överens om att Sverige har försummat landets militära och civila beredskap. Enigheten är dock mindre om hur upprustningen ska finansieras. Detta inlägg diskuterar vilka olika metoder som regeringen kan använda sig av och vad vi kan lära av tidigare liknande hastiga försvarsutgiftsökningar.

[Read more…]

Marian Radetzki (1936-2022)

Nyligen kom beskedet att professorn i nationalekonomi Marian Radetzki har gått bort. Marian var en av Sveriges aktivaste nationalekonomer i flera decennier. Hans forskning kretsade kring råvaror och energipolitik, men hans engagemang sträckte sig även till andra frågor, exempelvis bistånd och utbildningspolitik. En viktig akademisk insats var uppbyggandet av en stark resursekonomisk forskarmiljö vid Luleå Tekniska Högskola.

[Read more…]

Hur stor bör egentligen statsskulden vara?

Sedan en tid debatteras det finanspolitiska ramverkets utformning. En viktig fråga i denna diskussion är hur stor statsskulden är och bör vara. Viss förvirring verkar dock råda om vilken offentlig skuld som egentligen bör diskuteras, om statens tillgångar ska beaktas, vilken typ av nationalinkomst som skulden bör relateras till, om det är skuldräntor och inte skuld som bör stå i fokus, samt vilka framtida skuldnivåer vi skulle kunna få ifall en ny finanskris inträffar. Detta inlägg diskuterar dessa frågor.

[Read more…]

Är pensionssystemet hotat? Myndigheternas remissvar på regeringens pensionstillägg oroar

I ett utspel har regeringspartiet Socialdemokraterna kommit överens med Vänsterpartiet och Miljöpartiet om att höja pensionerna. Höjningen ska utbetalas tre veckor före riksdagsvalet i september. Det svenska pensionssystemet har ansetts som ett av världens bästa på grund av sin frikoppling från statskassan och därigenom partipolitisk huggsexa. Men innebär Socialdemokraternas utspel att pensionssystemet som vi känner det är hotat? Detta inlägg diskuterar frågan och citerar två tunga myndigheter om pensionstillägg och pensionärernas allmänna ekonomiska situation.

[Read more…]

Nya rön om förmögenheternas historiska utveckling

Förmögenhetsfördelningens historiska utveckling har rönt stor uppmärksamhet på senaste tid. Nya rön i forskningen ger en delvis ny bild av den långsiktiga utvecklingen av länders aggregerade privata förmögenheter och deras fördelning bland hushållen. Förmögenheter har gått från att framför allt utgöras av de rikas lantegendomar och företag till den breda allmänhetens bostäder och pensionskapital. Denna förändring förklarar det förra seklets förmögenhetsutjämning och att förmögenhetskoncentrationen fortsatt vara historiskt låg trots de senaste decenniernas snabba ökning av den aggregerade förmögenheten.

[Read more…]

Hur stor var Coronapandemins effekt på ekonomin under 2020?

Den ekonomiska aktiviteten sjönk i Sverige under pandemiåret 2020. Men hur stor pandemins effekt var på nedgången är inte helt klart eftersom officiell statistik sällan rensar för trender och normala fluktuationer mellan och inom år. I en ny rapport (och underliggande forskningsstudie) har Nikolay Angelov, Skatteverket, och jag själv studerat pandemins effekt på privat sektor med hjälp av månatliga registerdata från Skatteverket. Våra resultat berör moms och företagens omsättning, punktskatter samt inkomstskatter och sjuklön.

[Read more…]

Har Coronapandemin ökat inkomstskillnaderna i Sverige?

Coronapandemin har haft en betydande inverkan på den svenska ekonomin. Men hur dess effekter har fördelats i befolkningen är mindre känt. I en ny rapport från Skatteverket undersöker Nikolay Angelov, forskare vid Skatteverkets analysenhet, och jag Coronapandemins effekter på inkomstfördelningen samt hur regeringens stödpaket har påverkat dessa utfall under pandemin. (Vi har även gett ut en utförligare forskningsstudie på samma tema.)

[Read more…]

Myter i fördelningsdebatten

Den mediala bilden av Sverige som ett land med stor och växande ekonomisk ojämlikhet är många gånger överdriven och ibland direkt felaktig. Om detta skriver jag och Anders Björklund, SU, på DN Debatt (7/6-21) som grundar sig på en ny rapport där vi går igenom och granskar ett antal påståenden i fördelningsdebatten. Vi finner att en del av felen beror på brister i den officiella statistiken, som alltså behöver ses över för att långsiktiga trender inte ska bli missvisande. Detta inlägg är en sammanfattning av vår rapport.

[Read more…]