Politikers och folks politiska filosofi

Nyligen fick jag svaren från en enkätundersökning som jag varit med att genomföra under hösten. En del av frågorna handlade om olika sakpolitiska förslag. Det som slog mig när jag tittade igenom svaren var hurpass stor samstämmigheten verkar vara mellan vad folk i allmänhet tycker och vad som förefaller vara den rådande uppfattningen bland rikspolitiker, debattörer och andra förståsigpåare i offentligheten. Två frågor stack dock ut i mina ögon: flyktinginvandring samt arvs- och fastighetskatt. Min enkätundersökning är gjord i ett annat syfte och är inte representativ, men lyckligtvis har statsvetare i Göteborg länge studerat politiska attityder bland både folk och riksdagsledamöter.  [Read more…]

Socialförsäkringstabun

Igår hade IIES och SNS besök av Magne Mogstad som har lyckats med konststycket att på bara några år meritera sig till professor på Chicago-universitetet. (Tittar man snabbt på hans CV förstår man direkt varför, men däremot är det svårare att begripa hur han lyckats på så kort tid.) På ett seminarium på SNS pratade Mogstad om sin forskning om det som jag här väljer att kalla förtidspension, men som benämns disability insurance på engelska och numera aktivitets- och sjukersättning på svenska. Mogstad har gjort flera studier med hjälp av norska registerdata och i sin presentation belyste han ett par kniviga avvägningar som jag alltför sällan tycker mig se diskuteras i den svenska politiska debatten. [Read more…]

Varför är SD ett högerparti?

Från fackligt och socialdemokratiskt håll har det uttryckts indignation över att SD inte ställt sig bakom en del politiska förslag som anses gynna arbetarklassens intressen, senast igår då SD röstade emot regeringens förslag om arbetsrättsliga krav vid upphandling. Jag tror att denna indignation handlar mer om en slags konsumentupplysning än genuin upprördhet. Fackliga företrädare och S-politiker är övertygade om att SD är ett högerparti, men misstänker att väljare som gått från S till SD är av annan uppfattning. Men kanske tycker SD-väljarna att SD står för en ekonomisk högerpolitik och faktiskt föredrar den politiken? [Read more…]

Försåtlig forskarfrihet

Den psykologiska disciplinen har genomgått en replikationskris efter att det visat sig att en hel del tidigare forskningsresultat inte låtit sig replikeras. Andrew Gelman har skrivit en lång och mycket läsvärd redogörelse för denna kris. En av Gelmans förklaringar till hur så många icke-replikerbara forskningsresultat uppkommit är det svåröversättliga begreppet ”garden of forking paths”. I analysen av data ställs forskaren inför en mängd val där det är frestande att göra valen efter att man har sneglat på resultatet, kanske för att man är på jakt efter statistiskt signifikanta resultat som vinner tidskriftsredaktörens gunst. Ställs man inför många sådana val kan slutresultatet bli ganska missvisande, och hade man gjort andra vägval kanske man hade kommit fram till ett helt annat resultat.  [Read more…]

Nobel-forskare friad från fuskanklagelser

Jag har tidigare skrivit om den anmälan om forskningsfusk som riktats mot fyra forskare verksamma vid Uppsala och Stockholms universitet. Då en av dessa, Eva Mörk, sitter i ekonomipriskommittén, valde SVT Nyheter att berätta om anmälan med rubriken ”Nobel-professor anklagas för forskningsfusk”. Eftersom misstanken om forskningsfusk är något av det värsta en forskare kan råka ut för, är det också viktigt att meddela när forskare frias från sådana anklagelser. [Read more…]

Egen härd är guld värd

En central nationalekonomisk tes är att privat äganderätt är avgörande för långsiktig ekonomisk tillväxt. Denna idé förknippas med till exempel Adam Smith och Douglass North, men går eventuellt att skönja redan i bibeln. Privat äganderätt kan stärka den enskildes incitament att investera långsiktigt eftersom man själv får skörda frukterna av investeringen. Men det är också tänkbart att fördelningen av privata äganderätter spelar roll. Till exempel kan självägande bönder ha starkare incitament att investera i arbetsbesparande teknologi än bönder som arrenderar mark. I den fjärde och sista avhandlingen från IIES som jag tänkte skriva om här på Ekonomistas, ger sig Shuhei Kitamura i kast med denna fråga genom att studera effekterna av en japansk landreform. [Read more…]

Utvandrarlandet Sverige

År 1867 utvandrade Charles och Emma Hederstedt från Sverige till Kansas i USA med sin då ettårige son Gabriel. Gabriel fick så småningom dottern Evelyn. Långt senare, när den stora depressionen inleds i USA år 1929, emigrerar smålänningen Albert Östling till USA. Denna Albert träffar Evelyn, och efter ett par år flyttar de till Sverige. De gifter sig sommaren 1939 precis innan andra världskriget bryter ut, och strax efter att tyskarna tågat in i Paris föder Evelyn den första av tre söner, min far. Vi är många svenskar som bär på berättelser om de svenskar som lämnade Sverige för USA, och en del av oss är så att säga resultatet av denna migration. Det åtminstone jag aldrig har reflekterat över är hur emigrationen påverkade de tre fjärdedelar av befolkningen som blev kvar i Sverige. Igår disputerade Mounir Karadja här på IIES och i två fascinerande kapitel i avhandlingen hjälper han och medförfattarna David Andersson och Erik Prawitz mig att fylla denna kunskapslucka. [Read more…]

Livsfarligt lokalt deltagande

Ett problem med utvecklingsbistånd är att det kan riskera att hamna i händerna på nationella eliter och leda till korruption. Därför ses det vanligtvis som positivt om befolkningen kan engageras direkt på lokal nivå, vilket mikrolån är ett av många exempel på. Lokalt deltagande anses dessutom ofta vara positivt ur ett demokratiskt perspektiv. Två kapitel i Miri Stryjans avhandling (som lades fram vid IIES i förra veckan) ställer dock den etablerade positiva synen på lokalt deltagande lite på ända. Allra tydligast är detta i Miris kapitel om folkmordet i Rwanda (samförfattat med Evelina Bonnier, Jonas Poulsen och Thorsten Rogall). [Read more…]

Matnyttig modern makro

Denna och nästa vecka är det ovanligt många disputationer på min arbetsplats IIES. Ett bra sätt att få en känsla för vad som är på gång inom disciplinen är att hålla sig uppdaterad om vad doktoranderna pysslar med, de tycks nämligen ha särskilt utvecklade känselspröt för detta. Därför tänkte jag bjuda på några korta sammanfattningar av avhandlingarna som läggs fram under dessa två veckor. [Read more…]

Segregation och bilbränder

För en vecka sedan visste jag nästan ingenting om bilbränder. De senaste tiden har dock bilbränder diskuteras livligt och jag har hört och läst så mycket förvirrande att jag känt mig nödgad att bilda mig en uppfattning på egen hand. Det är framförallt två saker som förbryllat mig. Det ena är huruvida antalet anlagda bilbränder ökat eller minskat över tid. Den andra frågan gäller sambandet mellan segregation och bilbränder. En kunskapslucka som återstår är hur man rent praktiskt tänder eld på en bil, men just det tänker jag inte ta reda på. [Read more…]