Den offentliga makten utgår från folket

Vilka är politikerna som representerar oss i kommuner och riksdag? Svaret ges i en uppsats som är på väg att publiceras i Quarterly Journal of Economics och svaret kan säkerligen provocera en och annan politikerföraktande medborgare. Det visar sig nämligen att svenska kommun- och riksdagspolitiker under perioden 1982 till 2010 är mer kompetenta än befolkningsgenomsnittet, men att de samtidigt representerar allmänheten väl i termer av socioekonomisk bakgrund. [Read more…]

Tumregler för brottsstatistik

Amerikanska Fox News sände igår ett nästan 15 minuter långt inslag om svensk kriminalstatistik. I inslaget hävdades det upprepade gånger att antalet anmälda brott i Sverige ökade med 1,5 miljoner förra året. Den svenska journalist som intervjuades föreföll överrumplad av siffran och kunde inte riktigt bemöta i sak (utan framförde själv en del felaktigheter). Jag skulle blivit lika överrumplad själv, men med lite enkel huvudräkning kan vi alla lära oss att bemöta sådana påståenden nästa gång de dyker upp. [Read more…]

Svart och vitt om invandringens konsekvenser

I fjol släppte Jesper Strömbäck, professor i journalistik och politisk kommunikation som visat starkt patos i migrationsfrågor, boken Utan invandring stannar Sverige. Bokens uttryckliga syfte är att gå till botten med vad forskningen säger om hur Sverige påverkas av invandring och Strömbäck skriver explicit: ”Det handlar inte om mina egna åsikter och värderingar”. Den bild Strömbäck ger av invandringens konsekvenser är närmast rosenskimrande och kontrasten är skarp till nationalekonomen Tino Sanandajis bok Massutmaning — Ekonomisk politik mot utanförskap och antisocialt beteende som kom ut förra veckan. Sanandaji diskuterar också konsekvenserna av invandringen till Sverige, men bilden är betydligt mörkare än den som förmedlas av Strömbäcks bok. Sanandaji utger sig inte heller för att ge ett slutgiltigt svar eller det enda tänkbara perspektivet: ”Boken är helt enkelt min analys av den situation som vi i dag befinner oss i — varken mer eller mindre”. [Read more…]

Kan godhet förstöra en marknad?

Adam Smith påpekade som bekant att det inte är bagarens välvilja, utan omsorg om sig själv, som gör att vi får bröd på bordet. Detta utesluter dock inte att bagaren mycket väl också kan vara välvillig. Jag har alltid tänkt att lite välvilja och yrkesheder framförallt kan fungera som ett smörjmedel som kan få ekonomin att fungera bättre, till exempel genom att minska frestelsen att agera opportunistiskt eller utnyttja sin monopolställning. Men nu har jag stött på ett fall då lite välvilja tycks vara på väg att förstöra en marknad. [Read more…]

Politikers och folks politiska filosofi

Nyligen fick jag svaren från en enkätundersökning som jag varit med att genomföra under hösten. En del av frågorna handlade om olika sakpolitiska förslag. Det som slog mig när jag tittade igenom svaren var hurpass stor samstämmigheten verkar vara mellan vad folk i allmänhet tycker och vad som förefaller vara den rådande uppfattningen bland rikspolitiker, debattörer och andra förståsigpåare i offentligheten. Två frågor stack dock ut i mina ögon: flyktinginvandring samt arvs- och fastighetskatt. Min enkätundersökning är gjord i ett annat syfte och är inte representativ, men lyckligtvis har statsvetare i Göteborg länge studerat politiska attityder bland både folk och riksdagsledamöter.  [Read more…]

Socialförsäkringstabun

Igår hade IIES och SNS besök av Magne Mogstad som har lyckats med konststycket att på bara några år meritera sig till professor på Chicago-universitetet. (Tittar man snabbt på hans CV förstår man direkt varför, men däremot är det svårare att begripa hur han lyckats på så kort tid.) På ett seminarium på SNS pratade Mogstad om sin forskning om det som jag här väljer att kalla förtidspension, men som benämns disability insurance på engelska och numera aktivitets- och sjukersättning på svenska. Mogstad har gjort flera studier med hjälp av norska registerdata och i sin presentation belyste han ett par kniviga avvägningar som jag alltför sällan tycker mig se diskuteras i den svenska politiska debatten. [Read more…]

Varför är SD ett högerparti?

Från fackligt och socialdemokratiskt håll har det uttryckts indignation över att SD inte ställt sig bakom en del politiska förslag som anses gynna arbetarklassens intressen, senast igår då SD röstade emot regeringens förslag om arbetsrättsliga krav vid upphandling. Jag tror att denna indignation handlar mer om en slags konsumentupplysning än genuin upprördhet. Fackliga företrädare och S-politiker är övertygade om att SD är ett högerparti, men misstänker att väljare som gått från S till SD är av annan uppfattning. Men kanske tycker SD-väljarna att SD står för en ekonomisk högerpolitik och faktiskt föredrar den politiken? [Read more…]

Försåtlig forskarfrihet

Den psykologiska disciplinen har genomgått en replikationskris efter att det visat sig att en hel del tidigare forskningsresultat inte låtit sig replikeras. Andrew Gelman har skrivit en lång och mycket läsvärd redogörelse för denna kris. En av Gelmans förklaringar till hur så många icke-replikerbara forskningsresultat uppkommit är det svåröversättliga begreppet ”garden of forking paths”. I analysen av data ställs forskaren inför en mängd val där det är frestande att göra valen efter att man har sneglat på resultatet, kanske för att man är på jakt efter statistiskt signifikanta resultat som vinner tidskriftsredaktörens gunst. Ställs man inför många sådana val kan slutresultatet bli ganska missvisande, och hade man gjort andra vägval kanske man hade kommit fram till ett helt annat resultat.  [Read more…]

Nobel-forskare friad från fuskanklagelser

Jag har tidigare skrivit om den anmälan om forskningsfusk som riktats mot fyra forskare verksamma vid Uppsala och Stockholms universitet. Då en av dessa, Eva Mörk, sitter i ekonomipriskommittén, valde SVT Nyheter att berätta om anmälan med rubriken ”Nobel-professor anklagas för forskningsfusk”. Eftersom misstanken om forskningsfusk är något av det värsta en forskare kan råka ut för, är det också viktigt att meddela när forskare frias från sådana anklagelser. [Read more…]

Egen härd är guld värd

En central nationalekonomisk tes är att privat äganderätt är avgörande för långsiktig ekonomisk tillväxt. Denna idé förknippas med till exempel Adam Smith och Douglass North, men går eventuellt att skönja redan i bibeln. Privat äganderätt kan stärka den enskildes incitament att investera långsiktigt eftersom man själv får skörda frukterna av investeringen. Men det är också tänkbart att fördelningen av privata äganderätter spelar roll. Till exempel kan självägande bönder ha starkare incitament att investera i arbetsbesparande teknologi än bönder som arrenderar mark. I den fjärde och sista avhandlingen från IIES som jag tänkte skriva om här på Ekonomistas, ger sig Shuhei Kitamura i kast med denna fråga genom att studera effekterna av en japansk landreform. [Read more…]