Muskulösa män och migranter i åsiktskorridoren

Alla samhällen behöver förmodligen någon slags åsiktskorridor i bemärkelsen att det finns en del åsikter som tas för givna och inte ifrågasätts. Om vi till exempel ska diskutera huruvida det är stöld att äga vid varje affärstransaktion blir vardagen ganska besvärlig. En fara med åsiktskorridoren är dock att man lätt blir hemmablind när vissa åsikter sällan är föremål för diskussion. Om det dessutom uppstår tabun kring vissa frågor blir denna risk än större. Häromdagen kom jag till exempel på mig själv att undra varför dödsstraff anses vara så fel här i Sverige, men jag kunde inte dra mig till minnes vilket det principiella argumentet mot dödstraff egentligen var eftersom det nog var ett decennium sedan jag hörde en debatt för och mot dödsstraff. I det här inlägget tänkt jag ta detta som ursäkt för att framföra två ståndpunkter som jag tror ligger en bit utanför åsiktskorridoren — inte för att torgföra dessa åsikter, utan för att se om jag kan provocera fram bra motargument. [Read more…]

Dags att svära forskared?

Nyligen har två trista historier i svensk nationalekonomi fått viss uppmärksamhet. Det ena fallet rör en grupp nationalekonomer som anmälts för forskningsfusk. I det andra fallet har ingen anmälan riktats, men det har varit mycket diskussioner (och väldigt mycket skitsnack!) i nätforum om en kommande artikel i American Economic Review (vilken jag tidigare skrivit om) där nära relaterad epidemiologisk forskning först citerades efter att artikeln accepterats för publicering. (Tidskriftsredaktörerna har beslutat att en uppdaterad version med en särskild not ska publiceras.) [Read more…]

Gener och utbildningslängd

Förra veckan publicerades en studie i tidskriften Nature som visar att 74 specifika gener kan förklara en halv procent av variationen i utbildningslängd (i utvecklade länder i väst). Två av de drivande bakom studien är de svenska nationalekonomerna David Cesarini (NYU samt knuten till IFN) och Magnus Johannesson (Handels). Karin Bojs skrev i helgen en krönika om studien i Dagens Nyheter och drog följande slutsats: ”Våra gener har vi alltså på gott och ont, och av den nya studien lär vi oss hur lite de faktiskt säger om våra studieresultat.” Bojs har rätt i att utbildningslängd framförallt förklaras av miljöfaktorer, men generna har sammantaget mycket större betydelse än vad dessa 74 identifierade gener ger sken av. [Read more…]

Nationella konferensen närmar sig

Deadline för den nationella konferensen i nationalekonomi 2016 närmar sig med stormsteg och senast nu på fredag, den 13:e maj, måste deltagande forskare skicka in bidrag till konferensen. Utöver forskningsseminarier kommer priscermonin för fjolårets mottagare av Assar Lindbeck-medaljen, Oskar Nordström-Skans, att hållas i samband med konferensen. Det kommer också att bli en paneldiskussion på temat klimat med John Hassler, Olof Johansson-Stenman, Astrid Kander och Thomas Sterner. Konferensen hölls senast 2014 i Umeå, vilken åtminstone jag tyckte var en väldigt lyckad tillställning. Närmare information om call for papers finns på konferensens hemsida.

Nationalekonom upptäcker Humboldt

Jag blev nyligen tipsad om ljudbokstjänsten Amazon Audible (en svensk motsvarighet är Storytel), vilken har gjort min pendlingstid till jobbet oerhört mycket trivsammare. Det här inlägget är en slags kortrecension av fem böcker jag tagit mig igenom de senaste månaderna. Egentligen skrev jag detta som ett slags minnesanteckningar för egen del, men jag publicerar det här utifall någon Ekonomistas-läsare är intresserad. [Read more…]

Splittrar pappamånader familjer?

Vid årsskiftet infördes en tredje så kallad ”pappamånad”. Huvudsyftet var enligt regeringens proposition ett mer jämställt uttag av föräldraledigheten, vilket förväntas leda till en mer jämställd fördelning av hemarbetet och stärka kvinnors ställning på arbetsmarknaden. I propositionen anges också att ”barnets tillgång till fler än en förälder” förväntas öka. En indikation på att alla dessa mål kanske inte kommer att uppnås ges i en ny studie av bland andra Uppsala-ekonomen Arizo Karimi. [Read more…]

Vart tar doktoranderna vägen?

Häromdagen läste jag i tidningen att socialsekreterare ”försvinner” i en del kommuner. Likaså har det under senare tid skrivits en hel del artiklar om massavhopp från polisen. Det senaste mystiska försvinnandet dök upp på DN Debatt igår där det påstods att allt färre personer börjar doktorera i Sverige. Lyckligtvis är det ganska få människor i Sverige som bokstavligen försvinner, så frågan är vart alla dessa människor tar vägen? Gissningsvis är svaret på den frågan att de tar andra jobb och andra jobb är det relativt gott om nu när vi är på väg in i en högkonjunktur. I goda tider har helt enkelt socialsekreterare, poliser och doktorander lättare att få jobb på annat håll. Det är inte den enda förklaringen förstås, men jag tror det kan vara en bidragande orsak som tenderar att glömmas bort i debatten. [Read more…]

Fattigdom, välfärd och migration

LO:s chefsekonom 2000-2008, Dan Andersson, gav nyligen ut boken Tak för fattigdom. Den här boken är likt många andra texter av Andersson jag läst ett myller av ekonomisk-politiska idéer där inspiration hämtas från allt från Daron Acemoglus senaste forskning till statliga utredningar som alla utom Anderson själv glömt för längesen. Det är inte alltid helt lätt att följa vad det egentligen är Andersson vill ha sagt — boken är lite som ett smörgåsbord där nästan alla kan hitta sådant de gillar och sådant de avkyr. Teoretiskt och empiriskt väl belagda påståenden blandas med mer kontroversiella påståenden (t.ex. om ojämlikhet och hälsa). Om Andersson hade fokuserat på färre idéer och utvecklat dessa tydligare tror jag att han skulle kunna ha betydligt större inflytande på det ekonomiska tänkandet på den svenska vänsterflanken. [Read more…]

Spelar massmediers vinkling någon roll?

Under hösten har jag ondgjort mig över rapporteringen i den morgontidning jag prenumererar på. Jag tycker helt enkelt inte att den på ett bra sätt har bevakat och förklarat skeendena under den migrationspolitiskt intensiva hösten. (För den som vill fördjupa sig i detta skrev Björn Östbring ett läsvärt inlägg om rapporteringen i början av hösten.) Jag har avstått från att diskutera den i mina ögon ensidiga rapporteringen eftersom sådana debatter lätt spårar ur, utan jag har i stället sökt information via andra kanaler, t.ex. den konkurrerande morgontidningen och utländska media, men också direkt från Migrationsverket, SCB och BRÅ.  Men ibland har jag inte kunna hålla mig utan beklagat mig för min kollega David Strömberg som sitter i kontoret bredvid. Han är en av Sveriges främsta, men kanske mest medieskygga, medieforskare. Han brukar svara mig att media kanske ger en vinklad bild, men att jag inte borde hetsa upp mig eftersom det förmodligen ändå inte spelar någon större roll i ett samhälle med flera fria, konkurrerande medier.  [Read more…]

Är ekonomer pålitligare än psykologer?

I höstas publicerades resultaten från ett stort forskningsprojekt som gick ut på att replikera 100 experimentella psykologiska studier (se inlägg här). Resultaten var nedslående. Endast 36 procent av studierna kunde replikeras i bemärkelsen att signifikanta effekter på femprocentsnivån uppmättes. Idag publicerar Science resultaten från en replikering av 18 nationalekonomiska laboratorieexperiment. Flera av de deltagande forskarna har anknytning till Handelshögskolan i Stockholm: Anna Dreber, Eskil Forsell, Magnus Johannesson, Johan Almenberg, Adam Altmejd, Emma Heikensten och Siri Isaksson. [Read more…]

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 8 236 andra följare