Fullmatad rapport om flyktingars integration

Igår släpptes en ESO-rapport författad av Joakim Ruist som studerar integrationen av flyktingar på arbetsmarknaden. Anders Lindberg på Aftonbladet var snabb med att med full kraft misskreditera studien i en ledare med titeln ””Experter” luras om flyktingarna” där han bland annat bjöd på en konspiratorisk antydan att det påstådda lurendrejeriet skulle kunna hänga ihop med att ESO leds av f.d. moderata statssekreteraren Hans Lindblad. Men man ska inte låta sig förledas av detta lågvattenmärke i den offentliga debatten, för i Ruists rapport finns mycket matnyttigt. Rapporten är huvudsakligen deskriptiv och redovisar en mängd statistiska uppgifter om flyktingars integration på arbetsmarknaden som tidigare inte redovisats. I det här inlägget delar jag med mig av de fyra resultat jag tyckte var mest slående i rapporten. [Read more…]

Har invandringens geografi gynnat SD?

Sverige har de senaste 10-15 åren haft en större flykting- och anhöriginvandring än tidigare. Samtidigt har större arbetskraftsinvandring och EU-utvidgningen inneburit att utländsk arbetskraft blivit allt vanligare på svenska arbetsplatser. EU-utvidgningen har också medfört att tiggare från Rumänien och Bulgarien har blivit ett välbekant inslag i gatumiljön. Parallellt med denna ökade rörlighet har Sverigedemokraterna gått starkt framåt och parkerat på 15-20 procent i opinionsundersökningarna. Det är frestande att dra slutsatsen att Sverigedemokraternas framgång framförallt är en effekt av den ökade rörligheten, vilket jag gjort i ett tidigare inlägg. Men riktigt så enkelt är det inte. [Read more…]

Samhällsekonomiskt lönsamma cykelbanor

Eftersom egenintresset är korrumperande, är jag ibland överdrivet skeptisk till intressegrupper som gynnar mina egna intressen. En sådan är den ”gröna cykellobbyn” som verkar för bättre framkomlighet för cyklister, t.ex. genom att anlägga fler cykelbanor. När jag stötte på ett påstående i sociala medier om att en satsning på nya cykelbanor skulle ge en samhällsekonomisk nytta som var 22 gånger större än kostnaden var jag därför minst sagt skeptisk, i synnerhet med tanke med den låga avkastningen på många andra infrastrukturprojekt (som vi skrivit om tidigare). Men i det här fallet tyder mycket på att de förbättrade cykelbanor jag själv skulle ha stor nytta av faktiskt också kan vara samhällsekonomiskt lönsamma. [Read more…]

Sportlovsparadoxer

Sportlovet ger en del forskare en möjlighet att uppleva den så kallade verkligheten och att studera hur invanda teoretiska föreställningar stämmer överens med denna. Själv är jag dock ganska bra på att sänka den teoretiska garden och helt enkelt bete mig som folk gör mest. Det är först i efterhand jag slås av att mitt beteende ibland står helt i konflikt med vad jag undervisar mina studenter. Det här sportlovet hände detta inte mindre än tre gånger. [Read more…]

Oönskad vinnvandring

Motstånd mot invandring backas ofta upp med ekonomiska argument. I Sverige handlar de ekonomiska argumenten vanligen om att invandrare belastar de offentliga finanserna på grund av låg sysselsättning och låga snittinkomster. Detta argument underbyggs med studier som visar att det offentliga omfördelar från inrikes till utrikes födda. I andra länder med mindre offentliga åtaganden, såsom USA, dominerar i stället argument om att invandrare sänker löner och ”tar jobben” från den inhemska befolkningen. Resonemanget bakom detta argument är lätt att förstå: ett ökad utbud borde skapa konkurrens om jobber och innebära lönepress nedåt. De flesta studier pekar dock mot att sådana effekter är små. [Read more…]

Skall alla tvingas till hållbart pensionssparande?

En del av pensionsöverenskommelsen som meddelades förra veckan är att PPM-systemet ska reformeras. Förändringarna är på en del punkter i linje med vad årets ekonomipristagare Richard Thaler föreslagit, bland annat när det gäller att det ska finnas betydligt färre fonder att välja bland. Men en punkt där överenskommelsen tydligt avviker från hans rekommendationer är att alla fonder i det nya begränsade utbudet ska vara hållbara.  [Read more…]

Är miljöpolitik för rika?

Jag kanske är lite gammaldags, men jag tenderar att se politik i första hand som en kamp mellan olika materiella intressen. Det materiella egenintresset är tydligt i politikens höger-vänster-dimension, men otydligt i andra dimensioner. En sådan fråga är miljöfrågan. Representanter för miljörörelsen skulle gissningsvis svara ”miljön”, ”framtida generationer” eller ”fattiga människor eftersom de tenderas drabbas hårdare av miljöförstöring” om de ställdes inför frågan vilka intressen miljörörelsens politiska kamp tjänar. Men konkret miljöpolitik har vinnare och förlorare även här och nu. Vilka är egentligen dessa vinnare och förlorare? [Read more…]

Östling är inte ensam

Just nu rullas ännu en läcka från ett skatteparadis upp i medierna, Paradise Papers. Svenskt Näringslivs ordförande Leif Östling har till exempel påkommits med att ha tillgångar i bolag registrerade i Luxemburg och  Malta. Östling är naturligtvis inte ensam. Men vem är det egentligen som försöker undvika skatter genom att placera pengar utomlands? [Read more…]

Per om presidentvalskampanjen

Ett val som hamnat i fullständig medieskugga är valet till ny ordförande för den europeiska nationalekonomiska föreningen EEA. Detta år ställer min kollega Per Krusell upp som ”presidentkandidat” (eller snarare ”vice president”, ”president” blir man först efter ett år som ”vice president”). Blir Per vald skulle han bli den tredje svenska ordföranden för EEA — Assar Lindbeck var ordförande 1991 och Torsten Persson 2003. Jag fångade honom i korridoren och passade på att ställa några frågor om varför han ställer upp och varför EEA-medlemmar bör lägga sin röst på honom. [Read more…]

Lär av det norska undantaget!

I Sverige omfattas forskare vid högskolor och universitet sedan 1949 av det så kallade lärarundantaget. Lärarundantaget innebär att forskare har äganderätt till sina forskningsresultat. Till exempel har en forskare som på arbetstid forskar fram en patenterbar uppfinning rätt till alla intäkter från patentet. Denna lagstiftning är numera ganska unik för Sverige eftersom många europeiska länder under 2000-talet övergått till system som påminner om den amerikanska lagstiftningen där lärosätet behåller 2/3 och forskaren 1/3 av dylika intäkter.  [Read more…]