Dyrt att stoppa stafettläkare och -sköterskor

Vi förstår av medierna att det råder brist på läkare och sjuksköterskor. Eller rättare sagt: det råder brist på läkare och sjuksköterskor som vill arbeta till den lön och med de arbetsvillkor som erbjuds på många sjukhusavdelningar och många håll i primärvården. Hade marknaden för sjukvårdspersonal varit en vanlig marknad hade bristen inte uppstått eller så hade den försvunnit, helt enkelt genom att man erbjudit tillräckligt höga löner och goda arbetsvillkor i övrigt.

[Read more…]

Lånekarusell a cappella

Musikkvartetten DEO:s beskrivning av en bubbla på bostadsmarknaden är begåvad, slagkraftig och rolig: Bostadsbristen är svår och det finns inga hyreslägenheter att få. Enda utvägen för en obemedlad ung man är att ta ett lån och köpa en bostadsrätt. Banken lånar mer än gärna ut pengar som de lånar upp billigt. Priserna drivs upp och alla är glada. Så långt stämmer beskrivningen ganska väl med verkligheten. [Read more…]

Aktiv fondförvaltning ger ingenting för avgifterna

Finansinspektionens motsvarighet i Storbritannien, Financial Conduct Authority, har nyligen publicerat en rapport om den brittiska fondmarknaden. Där beskrivs marknadens struktur, hur väl konkurrensen fungerar och vad förvaltarna presterar. Slutsatserna är knappast förvånande men likväl nedslående:  i genomsnitt en tredjedel av avkastningen äts upp av avgifter och transaktionskostnader, avgifterna spelar ingen roll i konkurrensen om kunderna och hög historisk avkastning är ingen garanti för framtida hög avkastning.

[Read more…]

Två åtgärder för ökad konkurrens på byggmarknaden

Något måste göras för att stärka konkurrensen på byggmarknaden. Från början av 1950-talet till mitten av 1990-talet var kostnaden för att bygga bostäder mer eller mindre konstant i reala termer,  därefter har den fördubblats. Diagrammet nedan visar att byggkostnadsindex steg från 100  till 225 mellan 1998 och 2014 (det senaste året i SCB:s statistik). Under samma tid steg konsumentprisindex med  22 procent. Det betyder att byggkostnaderna realt ökade med ca 4,3 procent per år. Frågan är om någon näringsgren kan uppvisa samma kostnadsutveckling.

[Read more…]

Kreditreglering, ränteavdrag och skatt på småhus och bostadsrätter

Svenska bostadspriser är uppdrivna av lägre räntor, skattesubventioner, övergång till amorteringsfria lån, sänkt fastighetsskatt och avskaffad förmögenhetsskatt. (En aktuell förklaring av prisutvecklingen finns här.) När det gäller räntorna är det rimligt att tro att många låntagare sedan ett par år förväntar sig fortsatt låga räntor. Exempelvis steg bostadsrättspriserna i Stockholms innerstad med drygt 20 procent från november 2014 till september 2015 (Mäklarstatistik). Detta förklaras troligen mer av ändrade förväntningar än andra faktorer som också driver prisutvecklingen, som inkomster och inflyttning. Det är inte orationellt att förvänta sig fortsatt låga räntor.[1] (Se denna studie som kvantifierar olika faktorers inverkan på ränteutvecklingen de senaste 25 åren och innehåller prognoser.) [Read more…]

Boris, UK och EU

Boris Johnson har publicerat en artikel i The Telegraph med sin syn på det framtida förhållandet mellan EU och Storbritannien. När det gäller ekonomin kan hans syn sammanfattas i följande punkter:

  1. [Read more…]

Har vi en bostadsbubbla?

I det nyss utkomna numret av Ekonomisk Debatt finns en artikel av mig med ovanstående rubrik. Artikeln innehåller en översikt av ekonomisk teori om prisbubblor och de tidigare undersökningar som gjorts om förekomsten av en prisbubbla på den svenska bostadsmarknaden. Dessutom finns en mera aktuell undersökning av mig själv. Den jämför hyror i nyproduktion och brukarkostnader i bostadsrätt i Stockholmsområdet sedan millenieskiftet.

[Read more…]

Riksbankens stöd till Ukraina

Riksbankens träffade i september ett så kallat swappavtal med Ukrainas centralbank som innebär att Riksbanken på begäran byter upp till 500 miljoner i dollar mot motsvarande belopp i hrynia. Avtalet löper på sex månader.

Avtalet är tillkommet på förfrågan från Ukrainas centralbank och på uppmaning av IMF. Flera andra länder har lämnat liknande bilateralt stöd. Samtidigt får Ukraina multilateralt stöd av IMF i ett program som löper på fyra år. Syftet med IMF:s stöd är att göra det möjligt för Ukraina att genomföra ett reformprogram.

Ukraina behöver och är förtjänt av hjälp. Därom är ingenting att säga. Däremot är det skäl som Riksbanken åberopar för att den ska stödja Ukraina högst diskutabelt, liksom det faktum att Riksbanken inte har fattat sitt beslut i samråd med regering och riksdag.

[Read more…]

Slår Riksbanken ett slag i luften?

Finansinspektionens och Riksgäldens gemensamma remissvar på Riksbankens ”Förslag till ändrade bestämmelser för säkerheter för kredit i Riksbanken” är ett intellektuellt lustmord på ren kanslisvenska. Den utomstående läsarens förtroende för Riksbanken torde få sig en knäck.

Riksbankens förslag har till synes vällovliga syften. Medlet är att skärpa kraven på säkerheter för krediter från Riksbanken, något som är tänkt att få bankerna att ersätta säkerheter i form av s.k. säkerställda obligationer – i praktiken bostadsobligationer – med svenska statens obligationer samt att få bankerna att ersätta bostadsobligatoner med statsobligationer i sina likviditetsreserver. Därmed tycker sig Riksbanken slå tre flugor i en smäll: Den skulle få minskad kreditrisk, bankerna skulle få likviditetsreserver som inte riskerar att falla i värde vid en bankkris och det skulle bli dyrare för bankerna att finansiera bostadslån med bostadsobligationer. Det sista skulle leda till höjda bolåneräntor och motverka hushållens skuldsättning, vilket kanske är det egentliga syftet med Riksbankens förslag.

[Read more…]

Nya regler för AP-fonderna

Regeringen föreslog i juni nya regler och ny organisation för AP-fonderna. AP-fonderna förvaltar ca 1 200 miljarder kronor som ska tjäna som buffert i det allmänna inkomstpensionssystemet: När summan av pensionsavgifter är lägre än summan av pensionsutbetalningar täcker fonderna mellanskillnaden. Dessutom fungerar systemet så att ju högre avkastning fonderna har, desto lägre är risken för att den s.k. bromsen i pensionssystemet ska slå till, dvs. att intjänade pensionsrätter och utgående pensioner räknas upp med mindre än inkomstindex. Det är därför viktigt att AP-fondernas avkastning är så hög som möjligt över tid.

 

[Read more…]