En övergång till marknadshyror som är ekonomiskt neutral för hyresvärdar och hyresgäster med bruksvärdeshyror

Bruksvärdessystemet på marknaden för hyresbostäder infördes 1942. Syftet var att basera hyrorna på kostnaderna hos allmännyttiga bostadsföretag. Detta lyckades, men eftersom efterfrågan har varit  högre än utbudet vid bruksvärdeshyror uppstod ransonering av hyresbostäder med hjälp av köer, kontakter och pengar under bordet. Alltsedan början av 1960-talet har förslag lagts fram om att slopa bruksvärdessystemet och gå över  till marknadshyror (se referenser nedan). Ingen regering har på allvar velat ta i frågan. Skälet är helt enkelt att ett slopande av bruksvärdessystemet skulle innebära höjda hyror för de ca 25 procent av befolkningen som bor i hyresrätt.

[Read more…]

Fiskal union eller no bailout?

EU-kommissionens ordförande Juncker och Frankrikes president Macron har relanserat förslaget om en fiskal union mellan euroländerna. Med fiskal union menas en gemensam budget, med egna skatteintäkter,  och ett gemensamt finansdepartement lett av en EU-finansminister. Det är oklart vilka skatter som avses och även i vilken utsträckning som utgifterna ska avse  konjunkturstabiliserande finanspolitik eller transfereringar mellan länderna. Förslaget stöds av euroländerna vid Medelhavet – Club Med – medan Tyskland, Nederländerna, Finland och andra länder i norr ställer sig mer eller mindre kallsinniga. Det säger något om hur man tror att den gemensamma budgetens inkomster och utgifter kommer att fördelas mellan nord och syd.

[Read more…]

Riksbanken litar inte på Riksgälden

Min replik på DN Debatt den 19 juni:

Riksbanken motsätter sig regeringens förslag att banken ska avveckla en del av valutareserven. Men dagens ordning, att Riksbanken har rätt att låna upp valuta och öka statsskulden utan att regering och riksdag kan motsätta sig det, är minst sagt otillfredsställande ur demokratisk synpunkt. [Read more…]

Finanspolitiska rådets rapport och hyresmarknaden

För ett par dagar sedan presenterade Finanspolitiska rådet sin årliga rapport med titeln Svensk finanspolitik 2017. Rådet är en statlig myndighet med uppdrag att bedöma finanspolitikens förenlighet med långsiktigt hållbara finanser och de budgetpolitiska målen (överskottsmålet och utgiftstaket) samt dess effekter på konjunkturen. Huvudbudskapet i årets rapport är att regeringen inte borde ha försvagat det offentliga sparandet under 2017 som är  ett högkonjunkturår och så att sparandet då beräknas ligga under överskottsmålet. Rapporten finns att läsa här.

[Read more…]

Dyrt att stoppa stafettläkare och -sköterskor

Vi förstår av medierna att det råder brist på läkare och sjuksköterskor. Eller rättare sagt: det råder brist på läkare och sjuksköterskor som vill arbeta till den lön och med de arbetsvillkor som erbjuds på många sjukhusavdelningar och många håll i primärvården. Hade marknaden för sjukvårdspersonal varit en vanlig marknad hade bristen inte uppstått eller så hade den försvunnit, helt enkelt genom att man erbjudit tillräckligt höga löner och goda arbetsvillkor i övrigt.

[Read more…]

Lånekarusell a cappella

Musikkvartetten DEO:s beskrivning av en bubbla på bostadsmarknaden är begåvad, slagkraftig och rolig: Bostadsbristen är svår och det finns inga hyreslägenheter att få. Enda utvägen för en obemedlad ung man är att ta ett lån och köpa en bostadsrätt. Banken lånar mer än gärna ut pengar som de lånar upp billigt. Priserna drivs upp och alla är glada. Så långt stämmer beskrivningen ganska väl med verkligheten. [Read more…]

Aktiv fondförvaltning ger ingenting för avgifterna

Finansinspektionens motsvarighet i Storbritannien, Financial Conduct Authority, har nyligen publicerat en rapport om den brittiska fondmarknaden. Där beskrivs marknadens struktur, hur väl konkurrensen fungerar och vad förvaltarna presterar. Slutsatserna är knappast förvånande men likväl nedslående:  i genomsnitt en tredjedel av avkastningen äts upp av avgifter och transaktionskostnader, avgifterna spelar ingen roll i konkurrensen om kunderna och hög historisk avkastning är ingen garanti för framtida hög avkastning.

[Read more…]

Två åtgärder för ökad konkurrens på byggmarknaden

Något måste göras för att stärka konkurrensen på byggmarknaden. Från början av 1950-talet till mitten av 1990-talet var kostnaden för att bygga bostäder mer eller mindre konstant i reala termer,  därefter har den fördubblats. Diagrammet nedan visar att byggkostnadsindex steg från 100  till 225 mellan 1998 och 2014 (det senaste året i SCB:s statistik). Under samma tid steg konsumentprisindex med  22 procent. Det betyder att byggkostnaderna realt ökade med ca 4,3 procent per år. Frågan är om någon näringsgren kan uppvisa samma kostnadsutveckling.

[Read more…]

Kreditreglering, ränteavdrag och skatt på småhus och bostadsrätter

Svenska bostadspriser är uppdrivna av lägre räntor, skattesubventioner, övergång till amorteringsfria lån, sänkt fastighetsskatt och avskaffad förmögenhetsskatt. (En aktuell förklaring av prisutvecklingen finns här.) När det gäller räntorna är det rimligt att tro att många låntagare sedan ett par år förväntar sig fortsatt låga räntor. Exempelvis steg bostadsrättspriserna i Stockholms innerstad med drygt 20 procent från november 2014 till september 2015 (Mäklarstatistik). Detta förklaras troligen mer av ändrade förväntningar än andra faktorer som också driver prisutvecklingen, som inkomster och inflyttning. Det är inte orationellt att förvänta sig fortsatt låga räntor.[1] (Se denna studie som kvantifierar olika faktorers inverkan på ränteutvecklingen de senaste 25 åren och innehåller prognoser.) [Read more…]

Boris, UK och EU

Boris Johnson har publicerat en artikel i The Telegraph med sin syn på det framtida förhållandet mellan EU och Storbritannien. När det gäller ekonomin kan hans syn sammanfattas i följande punkter:

  1. [Read more…]