Väljer vi det som vi tror gör oss lyckliga?

Lyckoforskning är numera ett etablerat tvärvetenskapligt forskningsfält. Det finns också ett stort politiskt intresse för denna forskning eftersom många politiker vill hitta andra sätt än BNP att mäta välfärd på. Bland annat har Nicolas Sarkozy engagerat ekonomipristagarna Joseph Stiglitz och Amartya Sen för att utveckla ett sådant mått (vilket Anne Boschini skrivit om tidigare). En stor del av lyckoforskningen utgår från svar på enkätfrågor om livstillfredsställelse eller hur lycklig man känner sig. Men än så länge vet vi inte riktigt vad dessa frågor egentligen mäter.

I en uppsats som är under publicering försöker man delvis besvara denna fråga genom att undersöka överensstämmelsen mellan vilka (hypotetiska) val vi gör och vad vi tror skulle göra oss lyckliga. Vid första påseende kan det förefalla självklart att man borde välja det man tror ska göra en lyckligare. Man väljer päron framför äpplen om man tror att päron gör en lyckligare än äpplen.

Så visar det sig också vara för denna typ av enkla val, men för mer kniviga överväganden, såsom valet mellan ett arbete med hög lön och långa arbetsdagar och låg lön och korta arbetsdagar, väljer vi inte alltid det som vi tror gör oss lyckligast. I stället verkar andra saker än förväntad lycka spela roll, såsom konsekvenser för ens familj, känslan av kontroll och att det ska kännas meningsfullt.

Det är alltså inte bara förväntad lycka som spelar roll för vilka val vi gör, utan det är även annat. Med andra ord kan svar på lyckofrågor inte rakt av tolkas som ”nytta” i den bemärkelse ekonomer brukar använda begreppet (dvs såsom innefattande ”allt” som har betydelse för vilka val vi gör). Men å andra sidan visar studien också att svar på lyckofrågor är det som väger övervägande tyngst för att förklara vilka val vi gör och att de till största delen överensstämmer med våra val. Studien kan därför gillas både av dem som är kritiska till ett alltför naivt användande av enkätsvar på lyckofrågor och de som tycker att är ett bra mått. Att resultaten är välsmakade för forskare med skiftande smak för lyckoforskning är förmodligen inget som skadar om man ska navigera in en sådan uppsats i den finaste nationalekonomiska tidskriften, American Economic Review.

Comments

  1. Mårten says:

    Hej. Mitt favoritämne. Kul! En fråga:

    ”Det är alltså inte bara förväntad lycka som spelar roll för vilka val vi gör, utan det är även annat. Med andra ord kan svar på lyckofrågor inte rakt av tolkas som ”nytta” i den bemärkelse ekonomer brukar använda begreppet (dvs såsom innefattande ”allt” som har betydelse för vilka val vi gör).”

    Der här var oklart för mig. Om bara förväntad lycka hade påverkat val, skulle då ekonomonens nyttobegreppsanvändning varit närmare sanningen? Försår inte riktigt..

    Den allvarligare invändningen jag har mot resonemang kring relationen mellan lyckomått och ekonomens nyttomått är att inga positiva, i meningen icke-normativa, slutsatser kan dras genom sådana här empiriska studier.

    Ekonomen betraktar val och väljer av metodhistoriska skäl att DEFINIERA dessa val med nyttomaximerande beteende. Det är därför man utan att bry sig om lyckoforskningen kan lära ut att en individ når en högre nyttonivå med en högre budget. Ekonomens ”utfall” är själva valet, lyckoforskningens (avsedda) utfall är lyckan i sig.

    Som jag ser det kan (den empiriska) lyckoforskningen allltså inte utmana den ekonomiska metoden eftersom man inte kan testa en definition. Vad lyckoforskningen kan göra är att ifrågasätta ekonomins normariva tillämpning t ex genom att komplettera BNP med olika nyttomått.

    • Du har helt rätt Mårten, det är inget test av huruvida människor nyttomaximerar. Vad jag menade var är att studien visar att svar på lyckofrågan inte direkt kan tolkas som ”stora U” i ekonomernas modeller, vilket vissa dristat sig till att göra. Det hade förstås varit bekvämt om det råkat vara på det viset för ekonomer. 😉

  2. Trevligt inlägg! Jag gillar omnämnandet av ‘känslan av mening’, som är något jag personligen upplever som en en stor komponent av min ‘nytta’, minst lika stor som en mer hedonistiskt associerad ‘lycka’.

  3. ”I stället verkar andra saker än förväntad lycka spela roll, såsom konsekvenser för ens familj, känslan av kontroll och att det ska kännas meningsfullt.”
    Det kanske är så att aktören anser att ”… konsekvenser för ens familj, känslan av kontroll och att det ska kännas meningsfullt.” är en del av förväntad lycka.

    Hur definierar vi lycka? Som välbefinnande eller som bara en dimension i välbefinnandet där medning är ett exempel på en annan dimension?

    • Med förväntad lycka menas här hur man svarade att man trodde att handlingsalternativen skulle påverka ens lycka/välbefinnande/livstillfredsställelse (studien testade olika varianter på sådana frågor som brukar användas). På sätt och vis kan man säga att studien handlar om vad folk i allmänhet lägger i begreppen lycka och livstillfredsställelse.

      • ”… handlar om vad folk i allmänhet lägger i begreppen lycka och livstillfredsställelse.”

        Resonerar studien något om kort/lång sikt? Någon som förespråkar psykologisk hedonism kan annars hålla öppet för att respondenterna valde ett kortsiktigt mer (subjektivt bedömt) meningsfullt alternativ för att det långsiktigt ger mer förväntad lycka.

        En till fråga: har du någon känning för hur stort intresset är för lyckoforskning bland svenska nationalekonomer jämfört med internationellt? Mer/mindre/liknande?

      • Jag vet inte vad de skriver om kort/lång sikt, men jag tycker det är en rimlig invändning att folk uppfattade som att frågorna handlade om lite mer kortsiktig lycka/tillfredsställelse, medan deras val även speglar mer långsiktiga avväganden.

        Min uppfattning är att lyckoforskningen har ganska stor acceptans bland nationalekonomer nu för tiden, både internationellt och här i Sverige. Olika forskare tror förstås olika mycket på värdet av denna forskning, men jag kan inte minnas att jag hört någon svensk nationalekonom säga att vi inte borde forska på detta eller att det bara är strunt.

  4. Problemet är väl att så många tror och inte vet vad som gör dom lyckliga?

    Själv ska jag göra det enkelt, vill vara lycklig så det är bara att vara lycklig.

    Trevlig helg

  5. Är inte hela detta fält ett ganska socialistiskt påfund? I ett fritt samhälle har varje människa sin egen värdeskala.
    Staten går in och tvingar på oss ”välfärdsstaten” eftersom vi anses vara för enfaldiga att klara oss själva. Inom parentes kunde vi tydligen detta både år 1900 med 7% skattetryck och under 30-talet, med socialisten Per-Albin och 12% skattetryck.
    Så eftersom vi med 14 års utbildning i medel inte kan sköta oss själva, och staten måste ta hand om oss, så måste staten sedan forska för att undersöka vad vi alla, i medel, blir lyckligast av.

    • Om nationalekonomerna forskar om fel saker får Borg styra dem bättre. Fri forskning kan lätt bli för farlig. Som tur är finns det ekonomiska styrmedel så att forskarna kommer in på rätt spår.

      Ett annat sätt att styra är att hindra bra dataproduktion. Det finns inget bra data för exempelvis försörjningsstöd.

  6. Jonas Hagerlid says:

    Med ett modulärt perspektiv på hjärnan blir det mycket logiskt att vi inte väljer efter vad som upplevs som lycka i den/de medvetna modul(er) av hjärnan som kommunicerar med omvärlden. Hjärnans olika moduler försöker uppnå skiljda mål och den/de medvetna modul(er)na rationaliserar sen det på olika sätt som meningsfullhet, kontroll, konsekvenser för ens familj.

    Därutöver bör antagandet att människor strävar efter lycka ifrågasättas. Våra hjärnor har urvalts på grundval av hur de hjälper människor att fortplanta sig vilket gör att hypotesen att vi har strävanden som ökar chansen för fortplantning (vilka dessa nu är) kan var en god utgångspunkt. Se:http://lesswrong.com/tag/whyeveryonehypocrite/

    • Och när fortplantningen är avklarad? Fokus på barn och barnbarn?? Men jag tror att även äldre utan barn går på bio och det är ett beteende som inte direkt kan förklaras av fortplantningsstrategin, mer troligt är att de går på bio för att de strävar efter lycka.

  7. Gustaf Arrhenius says:

    ”Det är alltså inte bara förväntad lycka som spelar roll för vilka val vi gör, utan det är även annat”

    Det är ju föga förvånande, till och från handlar ju de flesta av oss av pliktkänsla, dvs i enlighet med vad vi tycker är det moraliskt rätta (hålla löften, inte ljuga, hjälpa gamla tråkiga mormor). Märkligt nog är detta en faktor som författarna inte studerar (listan på alternativa handlingsförklaringar utgörs av ”your family’s happiness, your health, your romantic life, your social life, your control over your life, your life’s level of spirituality, your life’s level of fun, your social status, your life’s non-boringness, your physical comfort, and your sense of purpose”). Varför är det så, tror du Robert? Och kastar det inte ett visst tvivel över relevansen av resultaten?

    • Jag håller helt med dig Gustaf, men om jag minns rätt fokuserar uppsatsen på beslut som inte har så mycket med moral att göra (det handlade mycket om avvägningen mellan fritid och arbete som jag minns det). Men egentligen tror jag inte man ska dra på för stora växlar för att den här studien visar vilka andra faktorer som spelar roll. Det den däremot tydligt visar är att svar på lyckofrågor inte speglar allt som har betydelse för vilka val människor gör. Och precis som du säger är ju inte det så konstigt, men det finns ju en poäng i att empiriskt belägga även det som kan tyckas uppenbart. Ibland har vi ju faktiskt fel, det uppenbara visar sig ibland vara fel. 😉

Trackbacks

  1. […] likställa preferenser med förväntad nytta/lycka/välfärd/välbefinnande (vilket jag tagit upp i ett tidigare blogginlägg). För det första behöver preferenser inte bara bero på det egna förväntade egna […]

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s