Varför ökar populismen i Europa?

I en träffande kolumn i DN i förra veckan konstaterade journalisten Andrev Walden häromdagen att det är mycket som kallas populism i dagens politiska diskussion. Ordningsbetyg i skolan; att blockera försök att höja EU-avgiften; ”att inte vara konstruktiv”, och att förespråka kärnkraft, med mera, har de senaste veckorna kallats för ”populism” av politiker i olika läger. Inget av detta är dock ”populism” i ordets rätta bemärkelse. Ordet har en ganska specifik betydelse (som vi kommer till). Men att ordet används allt flitigare kan nog förstås mot bakgrund av att populism, i ordets rätta bemärkelse, blivit allt vanligare i hela västvärlden (vilket också kan leda till att populistiska argument dyker upp även bland etablerade partier). Några relativt nya artiklar har studerat den ökade populismen i Europa och försökt undersöka anledningarna till denna uppgång. [Read more…]

Nej, det är fortfarande inte lönespridning som ökat inkomstskillnaderna i Sverige

I början av varje år finns ett antal händelser som förutsägbart skapar rubriker kring de ökande inkomstklyftorna i samhället. En är Oxfams rapport om hur många av världens rikaste miljardärer som äger lika mycket som den fattigaste hälften av världens befolkning som traditions enligt publiceras i samband med WEF-mötet i Davos (som jag tidigare år kommenterat här). En annan är den lika traditionella årliga publiceringen av LOs rapport om den svenska ”makteliten”. En tredje är SCBs publicering av de slutgiltiga siffrorna för förra årets taxering, alltså de siffror som utgör basen för vad vi vet om Sveriges faktiska inkomstfördelning för, i årets fall, 2017. [Read more…]

Om könsskillnader i förhandlingssituationer

För ett tag sedan hade jag det tveksamma nöjet att rätta tentor. Jag tycker generellt sett om att undervisa men just examinationsbiten är sällan rolig. Den huvudsakliga anledningen till det är att studenter ofta har åsikter om ens rättning och vad som ska anses som ett riktigt svar, och om man inte trots allt kan tolka något lite mer till deras fördel, och så vidare. Nu senast noterade jag ett mönster som jag inte har noterat tidigare (men som mycket väl kan ha funnits där): av de cirka 30 studenter (av dryga 200) som hörde av sig och hade invändningar var nästan alla män, och de som insisterade mest och återkom även efter att jag svarat en första gång var uteslutande män. [Read more…]

Nordhaus förtjänar självklart priset

I samband med att Ekonomipriset till Alfred Nobels minne presenteras finns ett antal saker som återkommer varje år: Någon känner sig alltid manad att poängtera att ekonomipriset inte är ett ”riktigt” Nobelpris; någon annan undrar varför det ska vara ett pris i ekonomi och inte i samhällsvetenskap i bredare bemärkelse, och slutligen är det alltid någon som är upprörd över att ekonomer (enligt dessa kritiker) tror att allt kan fångas i modeller och räknas i pengar. [Read more…]

Spelteoretiska resonemang om regeringsbildningen

Vad har spelteori att säga om regeringsbildningen? Frågan har ställts mig i dagarna i letandet efter nya vinklar på frågan ”Vilka regeringskonstalationer är mest sannolika?” Det finns många sätt att närma sig en sådan fråga. [Read more…]

Det är skillnad på inkomst och arbetsinkomst

I DN har Krisoffer Örstadius sedan en tid tillbaka ett utmärkt initiativ inför valet på temat ”Fakta i frågan”. I dagens diskussion under rubriken ”Hur mycket inkomstskatt betalar vi?” saknas dock några viktiga aspekter som gör svaren ofullständiga och något missvisande.

Till att börja med handlar inte genomgången om inkomster utan om arbetsinkomster. Det är stor skillnad på dessa två begrepp, speciellt i toppen av fördelningen, vilket i sin tur påverkar just diskussionen om skatter. Artikeln börjar med följande påstående: ”Den svenska inkomstskatten är progressiv. Det betyder att höginkomsttagare betalar en större andel av sin inkomst i skatt än låginkomsttagare”. Det stämmer strikt sätt inte just för att det är skillnad på sammanlagda inkomster och arbetsinkomster. [Read more…]

Ökande inkomstskillnader från låga nivåer

I onsdags presenterades årets nummer av Nordic Economic Policy Review (NEPR). Temat för årets nummer är de ökande inkomstklyftorna i Norden. Då jag tillsammans med Lars Calmfors varit redaktör har jag haft anledning att läsa alla fem bidrag noga och tänkte här sammanfatta några av huvudpoängerna från respektive text. Artiklarna finns att en läsa i sin helhet här. [Read more…]

God jul(läsning)!

Så här i juletider finns flera anledningar att fundera över bra böcker. Dels kan man behöva slita sig ifrån släkt och julmat (och sin telefon!) för lite kvalitetstid i sällskap av en god bok, dels kanske man fortfarande saknar någon julklapp. Här kommer därför några osorterade tips företrädesvis inom det samhällsvetenskapliga området: [Read more…]

”Skatteplanering får inte bli ett skällsord”

Leif Östling skriver på DN-debatt ett mycket välformulerat svar på de senaste dagarnas diskussioner om hans egen skatteplanering och de allmänna frågorna kring detta. Rubriken får mig att tänka på en snart 20 år gammal DN-debattartikel av den dåvarande Volovochefen Leif Johansson som uttryckte det som att det var ”[Volvos] plikt att skatteplanera”. [Read more…]

Kvinnor i toppen av inkomstfördelningen

De senaste åren har mycket skrivits om toppinkomsttagare och deras ökade andel av alla inkomster. Det har skrivits om toppinkomsternas komposition och det har spekulerats kring vad toppens ökade inkomstandel beror på. En aspekt som dock, förvånansvärt nog, inte utforskats är hur det ser ut med könsbalansen i toppen av fördelningen. Hur många av den berömda topp1-gruppen är kvinnor? Är sammansättningen av toppkvinnors inkomster densamma som för män? Är deras familjesituation densamma som toppinkomstmännens? Hur har dessa saker förändrats över tid? [Read more…]