Skuldhysteri II: Det behövs inget amorteringstvång

Det pratas mycket om hushållens skulder, snarast hysteriskt mycket (som jag diskuterat i ett tidigare inlägg). Det pratas också mycket, särskilt från Riksbanken, om att det skulle behövas amorteringskrav. Amorteringskrav är ett slags tvångssparande. Låntagaren antas inte själv kunna avgöra om han eller hon ska amortera på sitt bolån eller använda pengarna till något annat, till exempel bygga upp en likviditetsreserv av finansiella tillgångar och sprida risken mellan olika tillgångsslag. Men varför ska man tvinga låntagare till ett annat sparande än det de själva föredrar? [Read more…]

Skuldhysteri I: Att bara titta på skulderna duger inte

Det pratas mycket om hushållens skulder, snarast hysteriskt mycket. Det varnas för att skulderna är för höga och att riskerna är stora och ökande. Från Riksbanken kommer vad som närmast liknar skräckpropaganda. Internationella institutioner som IMF och OECD hakar på, liksom media.

Om tonläget är högt verkar kvaliteten på analysen betydligt lägre. Analysen lyser snarast med sin frånvaro. Större skulder antas alltid medföra större sårbarhet. Men man kan inte bedöma hushållens sårbarhet och eventuella risker med hushållens skulder utan att också bedöma hushållens tillgångar och hela balansräkning, deras betalningsförmåga och deras motståndskraft mot störningar. Vem skulle bedöma ett företags eller en banks sårbarhet enbart utifrån deras skulder? [Read more…]

Ny kommentarspolicy

Efter djupa diskussioner har vi bestämt oss för att ändra vår policy vad gäller kommentarer. Från och med idag kommer vi att godkänna kommentarer innan de publiceras. Vi hoppas att detta ska bidra till att göra diskussionen kring de ämnen vi tar upp mer fokuserad och därmed mer givande. Vår ambition är att behandla kommentererna inom en rimlig tid, men ibland kommer det ofrånkomligen att ta lite tid innan de kan läggas ut. Vår nya kommentarspolicy lyder som följer: [Read more…]

Andra världskrigets centralbankspolitiska rötter

I maj 1927 hade den tyske riksbankchefen Hjalmar Schacht fått nog. Det var dags att göra något åt den snabbt växande aktieprisbubblan. Aktieindex hade trots allt stigit med otroliga 200 procent på ett par år och en så kraftig ökning kunde knappast vara realekonomiskt motiverad. Schacht valde att kräva kraftigt ökade säkerheter på bankernas utlåning till aktieköp och aktieindex föll som en sten. Tyvärr föll även investeringarna och den tyska ekonomin skickades ner i djup recession. [Read more…]

Fem år efter finanskrisen: Är Keynes tillbaka för att stanna?

På söndag är det fem år sedan banken Lehman Brothers gick i konkurs och finanskrisen var ett faktum. Sedan dess har världsekonomin åkt berg- och dalbana. Att säga att krisen tog ekonomkåren på sängen är en underdrift. Från vissa håll hävdades det till och med att finanskrisen var ekonomernas fel medan de mer vänligt sinnade nöjde sig med att konstatera att ekonomerna helt enkelt inte hade någon aning om vad som pågick (läs Chicagoekonomen Raghu Rajans tankar kring detta här. [Read more…]

Ekonomistas presenterar ny ekonomista: Johanna Möllerström

Vi är mycket glada att kunna presentera Johanna Möllerström som ny skribent här på Ekonomistas. Johanna disputerade tidigare i år i nationalekonomi vid Harvard med en avhandling som bland annat behandlar frågan om hur kvotering påverkar viljan att samarbeta inom en grupp. Hennes forskning fokuserar huvudsakligen beteendeekonomi och på ekonomiska experiment. Johanna är under 2013-2014 postdoc vid Harvard samt affilierad lektor vid George Mason University.

Förutom sin akademiska karriär har Johanna även på andra sätt visat prov på ett utåtriktat samhällsekonomiskt engagemang. Under åren 1998 till 2006 var hon folkvald politiker (för moderaterna), hon är återkommande krönikör på SvD:s ledarsida, och hon har skrivit böcker för Timbro om privat äganderätt och om feminism och frihet.

Läs gärna mer om och av Johanna på hennes hemsida.

Läsvärt vecka 37, 2013

1. Cass Sunstein resonerar kring knapphet utifrån boken Scarcity av Mullainathan och Shafir.

2. Helena Svaleryd reder ut vilka antaganden som ligger bakom regeringens sänkning av restaurangmomsen.

3. David Autor och David Dorn om hur teknologisk utveckling påverkar arbetslivet. [Read more…]

Åsidosätter Riksbanken prisstabilitetsmålet? Vad är i så fall kostnaderna?

[English translation.]

Vad menas med att ”åsidosätta prisstabilitetsmålet” när Riksbanken har ett inflationsmål på 2 procent? Hur vet man om Riksbanken åsidosätter prisstabilitetsmålet eller inte? Och vad är i så fall kostnaderna av att åsidosätta prisstabilitetsmålet? Kan Riksbanken inte bara ha åsidosatt prisstabilitetsmålet utan i realiteten också ha såväl motarbetat riksdagens och regeringens mål om hög sysselsättning som ökat hushållens skuldsättning? [Read more…]

Avdrag, bidrag och subventioner

Om man kunde få ett fikabidrag från Statliga fikastödsnämnden motsvarande halva priset för varje kopp kaffe man köper skulle nog ingen tveka om att kalla detta för en subvention. Byt ut kaffe mot läxhjälp, Fikastödsnämnden mot Skatteverket, skicka utbetalningen till producenten snarare än konsumenten och kalla bidraget för avdrag, så blir förvirringen total. Vem som står för halva fikakostnaden framstår plötsligt som oklart. Frågan är därför om det går att säga något mer principiellt om vad som faktiskt är en subvention? [Read more…]

Vad rock’n’roll kan lära oss om ojämlikhet

Igår avgick den amerikanske ekonomiprofessorn Alan Krueger från president Obamas inflytelserika ekonomiska råd, Council of Economic Advisers. Förutom att han är en av USA:s mest framträdande arbetsmarknadsekonomer har Krueger blivit en allt högljuddare kritiker av den ökade ekonomiska ojämlikheten i USA. Tidigare i somras höll han ett anförande där han sammanfattade sin syn på samhällsutvecklingen, ojämlikheten och hur rock’n’roll kan hjälpa oss förstå varför klyftorna ökar. [Read more…]