Är april- och novemberbarn lika långa?

Många har sannolikt precis som jag själv ställt sig frågan om de som är födda i november är lika långa som de som är födda i april. Ett sätt att få svar på denna fråga är att vända sig till den mönstringsdata som finns tillgänglig för nedladdning från Riksarkivet. Dessa data är naturligtvis avidentifierade, men med över två miljoner observationer går det ändå att undersöka intressanta frågor.

I Riksarkivets data finns en mängd variabler — däribland längd —  för alla de, främst män, som i 18-årsåldern mönstrade under åren 1969 till 1997. Att arbeta med materialet kräver en viss vana vid stora datamängder och hur man rensar dessa. Materialet lämpar sig dock utmärkt för kvantitativt inriktade studenter inom flera olika ämnesområden.

Att svara på frågan som ställs i detta inlägg krävs en del justeringar. För det första är en del personer orimligt långa och korta. Därför slänger jag dem som är kortare än 1,40 meter och längre än 2,20. För det andra har inte alla som mönstrar helt slutat växa. Samtidigt är inte alla som mönstrar exakt lika gamla; på grund av julhelgerna är exempelvis januaribarnen något äldre vid mönstringen än novemberbarnen. Eftersom exakt födelsedag av anonymitetsskäl inte finns i data antar jag att alla är födda den 15:e i respektive månad och justerar för hur gamla de är (räknat i dagar) vid mönstringstillfället. Slutligen standardiserar jag längden inom varje födelseår för att på så sätt ta hänsyn till att vi blivit något längre över tid. Resultatet visas i figuren nedan.

langd

Mönstret är tydligt: barn födda under vårmånaderna är längre än andra barn och allra längst är aprilbarnen. Kortast är däremot novemberbarnen och längdskillnaden mellan dessa och aprilbarnen uppgår till 0.04 standardavvikelser. Eftersom en standardavvikelse uppgår till 6,6 cm innebär detta att aprilbarnen i snitt är en kvarts centimeter längre än novemberbarnen.

Samtidigt som denna skillnad inte är mycket att yvas över finner åtminstone jag mönstret över året fascinerande. Det finns tre möjliga förklaringar till vad vi ser. 1) Det finns systematiska skillnader mellan de föräldrar som får barn under olika årets olika månader. 2) Säsongen under graviditetens olika faser kan spela roll. 3) Säsongen under den tidiga barndomen kan påverka hur lång man blir som vuxen. Kanske svaret på vilken eller vilka av dessa förklaringar som är mest rätt redan finns i litteraturen och det går bra att ge svar i kommentarerna. Djupare analyser tyder för övrigt på att säsongsvariationen i längd minskat något över tid.

I materialet finns som sagt flera andra variabler, till exempel om personen är höger- eller vänsterskytt, mönstringens test av kognitiva förmågor, mått på styrka och vilopuls. Täckningen för de olika variablerna skiljer sig över tid men materialet är enormt. Kanske något att roa sig med en regnig novemberkväll?

 

 

 

Comments

  1. Det jag först kommer att tänka på är nutrition. Ammande mödrar skulle äta allsidigare under sommarhalvåret (i så fall skulle amning vara mer beroende av födokvalitet än graviditeter). Antagligen finns det epidemiologiska studier av vuxen längd för barn med mjölkersättning respektive amning.

  2. Martin Nybom says:

    Intressant! En amerikansk studie av Buckles & Hungerman (2013, Restat) argumenterar att säsongsvariationer av denna typ kan förklaras av variationer i mammornas egenskaper (dvs selektion). En del av mönstret försvinner med bakgrundskontroller, och de hittar ingen säsongsvariation när de kollar på oplanerade födslar. Jag håller på med ett projekt just nu tillsammans med medförfattare från Australien och USA. Intressant nog (och kanske inte oväntat) är grundmönstret helt omvänt i Australien, med flest och ”bäst” födslar under Okt-Jan. När vi tittar på utfall som utbildning, inkomst, mönstringstest osv för Sverige ser vi liknande mönster som det du visar, men i princip allt försvinner när syskon inom familjer jämförs. Så selektionsförklaringen verkar dominera. Douglas Almond mfl. har också en ny studie där de visar att graden av selektion samvarierar med vintertemperatur 🙂
    /Martin

    • Det förvånar mig egentligen inte, men vad trist.

    • Det är intressant men kanske inte så förvånande att Australien är ”omvänt”, givet sommar-vinter och ålder när man börjar skola. Intressantare är ju på ett vis USA där årstider är samma som här men skolstart är vridet ett halvår så att julibarn är äldst i årskursen. Innebär det någon skillnad?

      • Det är för mig oklart varför man skulle bli längre av att vara äldst i klassen. Enligt data blir man inte heller det: januaribarnen är kortare än aprilbarnen.

  3. Gick inte att svara på ditt svar Jonas, så jag tar det nedanför istället.
    Min undran gällde det som Martin Nybom undersöker, det behandlade ju lite andra data än längd, som utbildning och inkomst.

  4. Mikael Wallin says:

    Har man tagit hänsyn till mönstringsdatum? De som är födda tidigt på året har ju haft längre tid på sig att växa än de som är sent födda, om mönstring inte sker i samma ordning som man föds (vilket jag har för mig att det inte gör, utan man går områdesvis)

    • Ja. Som det står i inlägget ”För det andra har inte alla som mönstrar helt slutat växa. Samtidigt är inte alla som mönstrar exakt lika gamla; på grund av julhelgerna är exempelvis januaribarnen något äldre vid mönstringen än novemberbarnen. Eftersom exakt födelsedag av anonymitetsskäl inte finns i data antar jag att alla är födda den 15:e i respektive månad och justerar för hur gamla de är (räknat i dagar) vid mönstringstillfället.”

      • Mikael Wallin says:

        Då kunde sommarmånaderna vara en förklaring till skillnad också. (Under förutsättning att man växer snabbare då). De som föds i April kan komma att mönstra i Augusti och får därmed möjlighet att tillgodogöra sig en sommar mer än de som föds i november.

  5. Mikael Wallin says:

    Avon Longitudinal Study (har inte hittat orginalet) verkar ha en undersökning (England) som påstår att vid tio års ålder var barn födda efter graviditet där mödrar utsatts för mer sol en halv centimeter längre. Resultatet här visar på det motsatta. Längst är de där mödrarna varit gravida under de mörka månaderna. Kortast är de som varit gravida under samtliga sommar månader. Eller tänker jag fel nu?

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s