Den o(?)moraliska ekomaten

Roberts inlägg om moralisk och omoralisk konsumtion häromveckan fick mig att fundera kring moralen bakom ekologisk mat. I dagsläget anser nog de flesta att det är moraliskt bra att betala lite extra för mat producerad utan bekämpningsmedel, konstgödsel och avancerad växtförädling. Men är så verkligen fallet?

Borlaug, helgon eller syndare?

Borlaug, helgon eller syndare?

Om dessa produktionsmetoder väljs bort i stor skala kommer utbudet av mat att minska vilket driver upp matpriserna. Förra årets matkris visade att detta kan vålla stora problem för många fattiga konsumenter, troligen större än vinsterna för fattiga producenter.

Erfarenheterna från Norman Borlaugs gröna revolution visar att det inte är triviala effekter vi pratar om. Ökad produktivitet i jordbruket sänker inte bara matpriserna utan frigör även arbetskraft vilket underlättar övergången till en modern ekonomi. Det hävdas ofta att de innovationer Borlaug spred över världen räddat livet på uppåt en miljard människor.

Någon kanske invänder att ekologisk mat trots allt är bättre för miljön men det är inte självklart. Utan konstgödsel krävs större åkerarealer och därmed mer skogsskövling, utan kemiska bekämpningsmedel krävs mer mekanisk ogräs- och skadedjursbekämpning, utan GMO bildas mer växthusgaser. Faktum är att ”miljön” inte är en enhet utan det som är bra på vissa sätt kan vara dåligt på andra.

Även om de positiva miljöeffekterna av ekomat skulle dominera står vi ändå inför ett moraliskt dilemma; minskad svält och undernäring eller bättre miljö? År 1970 hade norska Nobelkommittén sin syn på saken klar och belönade Borlaug med fredspriset. Något säger mig att det knappast skulle ske idag. Beror det på att vi fått en högre moral?

Comments

  1. Martin says:

    Intressant och tänkvärt som vanligt Jonas, precis som med rättvisemärkt-inläggen.

    Må hända kan det vara något egoistiskt att driva efterfrågan efter ekologiskt producerad mat i den meningen att den ofta är hälsosammare och mer näringsrik (även om det ibland är små skillnader). Jag skulle aldrig köpa icke-ekologiskt av näringsskäl.

    Rädslan för GMO tror jag dock är överdriven och kan vara av vikt i relation till växthusgaser.

  2. Det moraliska dilemmat kan ytterligare kompliceras eller eventuellt förenklas om man försöker definiera för sig själv vad en ”bättre miljö” faktiskt betyder.

    Med ett mänsklighetensperspektiv (som jag personligen gärna förordar) så känns det inte obekvämt att låta ”minskad svält och undernäring” ingå i själva definitionen av en ”bättre miljö” och därmed är dilemmat upplöst.

    (Tilläggas bör kanske att ett analogt dilemmat trots allt må kvarstå, i och med kort- respektive långsiktiga mål för att stävja svält och undernäring, men ändå.)

  3. Joakim says:

    Grundproblemet här är ju befolkningsökningen, att fler människor behöver mer mat, och det är ju här som man behöver lägga energi. Och här pratar vi ju om att stärka kvinnans ställning, om hennes rätt till sin egen sexualitet och om preventivmedel och abort. Dessvärre verkar detta vara ett oöverstigligt problem i stora delar av världen där till exempel katolska kyrkan effektivt sätter käppar i hjulet. Att öka användningen av konstgödsel, pesticider och GMO är fixar, inga långsiktiga lösningar.

    Just GMO är jag riktigt skeptisk emot; det har ju visat sig förr vad som händer när människan släpper ut vad som synes vara ofarliga ämnen i naturen och där problemen visat sig decennier senare när skadan är skedd.

  4. Fredrik A says:

    Vill bara sekundera detta inägg med observationen att en del av apparaten kring ekomat — det ligger fem minuters webbforskning för någon månad sedan bakom detta så jag har ingen klar bild — förefaller starkt engagerad i (det delvis framgångsrika) korståget mot s k genmanipulation. Detta ter sig än mer uppenbart destruktivt ur just de synpunkter som Jonas skisserar.

    Till detta kan läggas att det finns gott om andra grumliga tankar kring dessa frågor: lokala transporters roll i ”närproduktion”, metanfrågan där allt förefaller oklart men som ändå får mycket mindre uppmärksamhet än den tycks förtjäna, o.s.v.

  5. Joakim:

    Det bästa sättet att minska befolkningsökning är ekonomisk tillväxt. Rika människor föder helt enkelt färre barn än fattiga människor. Det finns även ett starkt samband mellan ekonomisk tillväxt och kvinnors ställning.

    Vidare så visar ju Jonas mycket riktigt i sitt inlägg på att modernt jordbruk (dvs bla konstgödsel, pesticider och GMO) underlättar ekonomisk tillväxt.

  6. Joakim & Emil:

    Visst har Emil rätt i att det finns en sådan korrelation, men det är svårt att utan massa omkringliggande antaganden mena på något direkt orsakssamband – även om korrelationen verkar gälla i de kulturella sammanhang vi känner.

    Vidare är det ju inte befolkningsökningen i sig som är problematisk. Det är kombinationen av att ha dagens effektivitet vid bruk av våra resurser tillsammans med en långt större befolkning.

    Historien har dock visat att vi blir häpnadsväckande mer effektiva för varje decennie som passerar oss – och om så fortsätter vara fallet så verkar en ökning enbart bära på frukt – i så väl allmänmänsklig mening, som i ekonomisk tillväxt.

    GMO och en utveckling mot en annorlunda, men bättre, miljö kan mycket väl vara delar i denna ökande effektivitet inför framtiden.

  7. Joakim sätter väl fingret på den moraliska knuten. Ökad produktivitet i jordbruket är enligt honom ingen ”långsiktig” lösning eftersom folk tenderar att överleva och därför bli fler.

  8. Joakim says:

    Jonas, ungefär så. Det blir ju en spiral: ju fler vi blir, desto mer mat behövs; ju mer mat som produceras, desto fler blir vi. Och ökad produktion frestar på jordens resurser ytterligare. Som jag sagt ovan, konstgödsel, pesticider och GMO är ingen långsiktig lösning; de medför nackdelar idag och troligtvis också imorgon.

    Det finns ju två sätt att bryta spiralen: att vi lever kortare (cyniskt, men historiskt sett har ju till exempel svält ”löst” problemet med begränsad tillgång till föda) eller att vi reproducerar oss mindre. Då föredrar jag definitivt det senare. Som Emil säger, ekonomisk tillväxt gör att kvinnor föder färre barn, men det går inte snabbt och tyvärr finns som sagt starka krafter mot kontrollerat barnafödande.

  9. Jag skulle inte hålla med om att det inte går snabbt. Barnkullarna är bra mycket mindre nu än för bara någon generation sedan.

    För övrigt skulle jag angående detta: ”att vi lever kortare (cyniskt, men historiskt sett har ju till exempel svält “löst” problemet med begränsad tillgång till föda)” vilja hävda att svält är en följd av begränsad tillgång till föda och inte tvärtom.

    Jag skulle också vilja påpeka att relationen ju mer mat som produceras ju fler blir vi snarare kan beskrivas med en valkurva än med en linjär proportionalitet. Det vill säga ju mer mat som produceras desto fler blir vi upp till en viss punkt där maten inte längre används bara för att få oss att överleva varpå vi slutar avla fler barn för att istället njuta av det vi har.

  10. Joakim, om det som du nu säger är mängden mat som styr hur mycket vi förökar oss, så har du en begränsande mekanism som löser ditt problem. Det hela låter mycket sannolikt i mina öron (tänk: kulturell evolution).

    Men att ökad produktion nödvändigtvis skulle fresta på jordens resurser ytterligare är fel. Det är ju själva idéen med framsteg, så som t ex GMO verkar vara, att vi blir effektivare, d v s producerar mer med mindre.

    Skulle GMO eller andra potentiella framsteg visa sig vara mer skadliga än nyttiga är de givetvis inte framsteg – och bör undvikas.
    Jag tror visserligen det farligaste man kan göra är att sätta en nollvision på att ta risker vid undersökandet av potentiella framsteg.

    Hur som helst så är faktiska framsteg alltid framsteg och en del av en långsiktig lösning på det eventuella s k överbefolkningsproblemet.
    Råvarupriser och matpriser är ju extremt låga idag (justerat givetvis) jämfört med hur det sett ut ett par stora kliv bakåt i historien – just tack vare framsteg.

    Är det verkligen påtagligt att vi upplever, eller riskerar, en global överbefolkning inom en överskådlig framtid – och framförallt, är det verkligen något vi behöver ta hänsyn till när vi bedömer eko-matens eventuella (o)moral?

  11. e.lind says:

    Utmaningen inför framtiden är att kombinera biologi och ekonomi till en ekologisk ekonomi.

    Då kommer det att behövas teknik, marknader och regleringar som anpassas efter detta. GMO odlad mat kan säkert spela en viktig roll i detta. Många glömmer att kulturlandskapet är en av människan skapad natur.
    Framöver gäller det att förstå och värdesätta de av naturen skapade systemen. Många menar att de skapar lika mycket ekonomiskt värde som de traditionella ekonomiska systemen.

    När det gäller befolkningsfrågan är problemet i Afrika och Mellanöstern bristen på effektiva institutioner och patriarkala kulturmönster. Om de inte ändras är det nog svårt att komma till rätta med överbefolkningen.

  12. Det verkar som flera kommenterat om det som jag ville påpeka.

    Får väl då bara rekomendera att man går in på http://theafricanwind.blogspot.com/ där det finns mkt läsvärda inlägg om hur matproduktion i u-länder.

  13. Joakim says:

    e.lind, det här med ”fel” myndighetsinstitutioner i många länder är just det jag menade: det är inte bara ekonomisk tillväxt som krävs för att kunna begränsa befolkningstillväxten utan det behövs en helt annan samhällssyn. Denna syn behöver dock inte vara västerländsk; Bush-administrationen villkorade ju visst bistånd med att det inte fick användas för information om preventivmedel och aborter…

    Gällande GMO så är det inte bara försiktighetsprincipen gällande ekologisk påverkan jag förespråkar där, ytterligare en anledning till att GMO väcker oro hos bland annat mig är det faktum att många av de här genmodifierade grödorna är patenterade av stora multinationella bolag, med Monsanto som det mest kända exemplet, och dessa bevakar sina intressen med järnhand. Hur (o)moraliskt är det att lägga makten till en stor del av jordens mat i händerna på dessa bolag?

  14. Joakim

    Hur tillämpar man försiktighetsprincipen på GMO?
    Det handlar trots allt om organismer som på ett hänsysnlöst sätt ska dominera sin miljö (snabb tillväxt, hög avkastning, multiresistens mot skadedjur, tålig mot insekticider, etc etc). Vad händer om en sådan best ”sliter sig ” och kommer ut i naturen (utanför bondgården)?

  15. Joakim says:

    Albert
    ”Hur tillämpar man försiktighetsprincipen på GMO?”

    Mycket bra fråga, och jag försökte vara lite diplomatisk i mitt sätt att uttrycka mig. 🙂 Mitt personliga svar är ”genom att inte använda det alls”. Tyvärr är det ju lite sent där; i till exempel USA är ju genmodifierad majs och soja mycket vanlig. I Sverige och Europa är motståndet fortfarande starkt och jag hoppas det förblir så, bland annat av de skäl du skriver.

  16. Henrik says:

    GMO är inget hokuspokus med bestar och annat som slits lös och en del av det som görs går också göra med växtförädling – bör det förbjudas också?

    Det är det är de faktiska konsekvenserna som bör studeras och på grundval av dem tillåta eller undvika metoder, inte hur olika organismer tagits fram.

  17. tror många, liksom jag, tycker ekologisk mat är mer njutbar. om d dessutom är bra för hälsan är d väl knappast något minus. lite tragiskt om vägen till lycka ska handla om att äta massa skräp, förlita sig på kärnkraft (http://en.wikipedia.org/wiki/Black_swan_theory) och ge massa pengar till per gessle. mer pengar till forskningen för en bättre framtid!

  18. För att ”förtydliga” Henriks kommentar: GMO är inte ett annat sätt att uppnå det som kan göras med växtförädling. Det ÄR en typ av växtförädling. All växtförädling innebär per definition en förändring av genmaterialet. Enda skillnaden med så kallad GMO är att det görs med mycket större precision än tidigare, och för övrigt därmed med mindre bieffekter. Hade inte någon satt stämpeln ”genmodifierad” på det så hade skrämselpropagandan fått den omfattning den fått. Ett namn betyder ju som bekant mycket.

    Samma försiktighet som man använder när man introducerar GMO-grödor borde användas för alla andra grödor också. Problemet har ju inte ett skvatt att göra med hur grödan skapades. Det som är intressant är om den kan fungera i den miljö där den introduceras. När dingon spreds i Australien och förstörde ekosystemet där så var ju inte problemet att den var genmodifierad 🙂

    Monsantos affärsmetoder är naturligtvis fullständigt förkastliga men det har ju ingenting med GMO att göra. De kunde lika gärna tagit patent på något som de fått fram med ”traditionell” växtförädling och gått lika hänsynslöst tillväga med det.

  19. Henrik says:

    Erik: tack för korrigeringen. Det vad kallas då den metod som traditionellt använts för växtförädling i flera tusen år?
    (Jag hittar inget vid hastigt googlande).

  20. Joakim says:

    Henrik
    ”Korsbefruktning” antar jag är den metod som historiskt har varit vanligast, och som ju också är någon form av genmodifiering, men på naturens egna villkor. GMO ser jag mer som att våldföra sig på naturen. Jag har läst om experiment där animaliskt DNA lagts in i växtgener. Jag vill gärna se en mört som naturligt parar sig med en krokus!

    Allvarligt skämtat, det finns självklart grader av ”våldtäkt”. Det finns till exempel genmodifierad potatis där man från en annan potatissort plockat gen för resistens mot bladmögel. Riktigt bra, för det sprutas mängder med gift på våra känsliga Bintje och King Edward. Men Monsantos Roundup Ready har modifierats endast för att tåla Monsantos egna växtgift, vilket gör att man kan spruta *mer* gift utan att skada plantorna. Positivt eller negativt? Det beror väl på hur lång sikt man tittar.

  21. Tack för många intressanta kommentarer! Till Bob vill jag säga att om ekologisk mat är mer njutbar så är det ett argument för att äta den, men det är knappast ett moraliskt argument. Att du för din egen njutnings skull vill driva upp matpriserna för världens fattiga skulle till och med kunna kallas omoraliskt enligt vissa moralskolor.

  22. Joakim says:

    Bara som en sista släng om moral. För några år sen fick höra hur bananer odlas konventionellt, med så mycket gift att medelåldern för de som arbetade där bara är några år över 40. Sedan dess köper jag av princip bara ekologiskt odlade bananer. Saken är att om alla gjorde som jag, så skulle antalet odlade bananer inte alls räcka till att täcka efterfrågan. Och så var vi tillbaka igen på (o)moralen. Prata om dilemma…

  23. Skillnaden mellan korsbefruktning och direkt genmanipulering är att det förra går så mycket snabbare. En långsam evolution hinner omgivningen (oftast) anpassa sig till men när människan höjer hastigheten tusen eller kanske miljoner gånger finns det inte en chans för en omgivning som utvecklas med normal evolutionshastighet att anpassa sig. Detta gäller inte bara GMO utan även vid tex dammbyggen och liknande stora ingrepp i naturen.

  24. lg: Jag tänker inte ge mig in i en biologisk diskussion om GMOs eventuella farlighet. Dock kan jag konstatera att alternativen inte är GMO eller lugn och stillsam evolution, utan GMO och/eller hårt driven växtfördling via korsbefruktning. Att naturen skulle ha lättare att hinna anpassa sig till denna än till GMO-skapade innovationer förefaller osannolikt.

  25. Svante says:

    Relevant blogginlägg om effekterna av konventionell växtförädling jämfört med de tekniker som används för GMO:

    http://forskarbloggen.typepad.com/forskarbloggen/2009/02/genmodifierade-och-konventionella-grödor-lika-som-bär.html

    Kontentan är att tekniker som används för konventionell växtförädling kan ge betydligt större bieffekter än de som används för GMO.

  26. jonas: omoralisk låter som ett negativt ord. verkar för övrigt finnas en del problem där ute: http://www.bubblare.se/movie/terrorister_intro_lukas_moodysson_stefan_jarl

  27. Att ekologiskt jordbruk skulle vara omoaliskt pga av att det skulle leda till högre matpriser tycker jag är en grov förenkling. Vilket man måste göra i blogginlägg men det är inte riktigt sant överhuvudtaget.

    Matproduktionen har ökat de senaste årtiondena mer än befolkningen, och det finns mer mat tillgängligt än vad som skulle behövas för att mätta alla. Problemet ligger mer i de system som reglerar handel och produktion. Större delen av de fattiga och hungrande lever på landsbyggden men får så lite betalt för sin produktion att de inte har råd att köpa mat. Den mat som kommer från subventionerade intensivjordbruk i i-världen säljs ofta under produktionskostnaden vilket gör att småbrukare inte kan konkurrera med dem. Flytten till slumområden har aldrig varit större. Det är den största växande klassen i många u-länder.
    Dessa människor, utträngda av intensivjordbruk skulle enligt Jonas utgöra den frigjorda arbetskraft som skall användas till industrin. En industri som oftast inte kan utvecklas eftersom jordbruket, som är grunden, inte fungerar och som dessutom inte skulle kunna ge jobb åt alla dom är tvugna att ge upp sitt jordbruk.

  28. Jojje: Huruvida fattiga (vilket inte är en homogen grupp) påverkas positivt eller negativt av höjda matpriser är en öppen fråga teoretiskt som måste analyseras empiriskt. Om man tror att dumpade matpriser pga subventionerad överproduktion drabbar de fattiga så måste man samtidigt välkomna de matprishöjningar vi såg under förra året. De studier som gjorts verkar landa i att höjda matpriser inte gynnar de fattiga som grupp (om man nu kan tala om ”fattiga” som en grupp), men det finns naturligtvis stora skillnader inom denna. Om man tittar mer specifikt på undernäring och svält skulle jag tro att sambandet blir ännu tydligare, men det är spekulation från min sida.

  29. Jonas

    Helt sant. Detta är en väldigt komplicerad fråga eftersom det är så många faktorer som är inblandade och som du säger fattiga inte är en homogen grupp.

    Det jag tror är viktigt är att småjordbrukare i tredje världen får en chans att producera mat på sitt sätt till lokalsamhället eller regionen utan att behöva konkurrera med TNC:s dumpning av mat.
    Ett problemet som komplicerar det hela nu är väl att så många har förlorat sin mark, i vissa fall blivit ifråntagna mark. De har därmed ingen inkomst och inget jordbruk och gynnas därmed inte av öjda priser.

    Beträffande moralen i ekologiskt jordbruk så ser jag inget som skulle vara mer moraliskt med konventionellt, intensivjordbruk. Det förstör både människor och miljön, både på kort men framförallt på lång sikt, speciellt i tredje världen.

  30. De metoder som Borlaug spred över världen och som du inte upskattar lär ha räddat livet på en miljard människor. Dessutom har de som jag skriver bla minskat skogsskövlingen. Det bör tas in i kalkylen och ställas mot andra sätt som dessa metoder ”förstör både människor miljö” på. Men nu upprepar jag bara mitt ursprungliga inlägg.

  31. Hedvig says:

    Härligt att båda sidor verkar ha kommit till tals här. Intressant läsning, men i en bloggkommentardebatt känns det väl som att man inte kan gå tillräckligt djupt för att komma fram till något säkert (om det går), källhänvisningarna blir få och det är svårt att veta vad som enbart är tyckande.

    Själv tycker [ 😉 ] jag väl att av småskalig närproducerad matproduktion borde öka (inte minst med tanke på transportproblematiken), köttkonsumtion borde minska (köttproduktion är ju relativt ineffektivt om man nu vill producera så mycket mat som möjligt) och i övrigt borde väldigt mycket annan konsumtion också minska…

    Väldigt mystiskt dock att det nästan uteslutande är män som kommenterat hittills…

  32. Andreas SO says:

    Hur påverkas miljön negativt av mer mekanisk ogräs- och skadedjursbekämpning?

    • Svante says:

      Du måste köra mer med traktorn, vilket ger mer utsläpp (av koldioxid). I erosionskänsliga områden ökar dessutom erosionen av jorden för varje gång man bearbetar den mekaniskt.

  33. Andreas SO says:

    Jonas:
    Jag har funderat mycket på det här med ekologisk mat på sistone. Det finns ju utan tvekan både för- och nackdelar. Får jag fråga vad du anser är bäst att välja just nu mellan ekologiskt eller konventionellt framtagen mat om vi gör antagandet att ekologisk mat är bättre för miljön?

Trackbacks

  1. […] av Jonas Vlachos För någon månad sedan ifrågasatte jag moralen bakom ekomaten. Det verkar uppenbarligen funnits en pyrande kritik mot […]

  2. […] 2009-09-13 av Jonas Vlachos Den enskilda person bidragit till att rädda flest människoliv, fredspristagaren Norman Borlaug, har avlidit. Borlaug var mannen bakom den gröna jordbruksrevolutionen. Hans gärning och implikationerna för dagens debatt om ekologisk mat lyftes fram i ett tidigare inlägg. […]

  3. […] av Robert Östling Vi har tidigare här på Ekonomistas diskuterat hur moraliskt det egentligen är att äta ekologisk mat. Oavsett hur det är med den saken, visar två nya psykologiska studier att konsumtion av […]

  4. […] stödjer gärna ekologiskt producerad mat (trots Jonas invändningar) och är beredd att betala en extra slant för detta. Tyvärr säljs dock ofta ekologisk mat i små […]

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s