Konstigt och fel om inkomstskillnader och demokrati

Skribenterna i Project Syndicate producerar oftast mycket läsvärda texter som jag regelbundet skummar igenom. När en rubrik som ”The inequality puzzel” dyker upp stannar jag oftast upp och läser. Det var så jag kom att läsa en artikel med just det namnet skriven av Dambisa Moyo, känd ekonom och författare (av bland annat kioskvältaren Dead Aid) och listad under Project Syndicates ”Public Intellectuals”. Artikeln visade sig dock inte motsvara förväntningarna utan är istället en bra utgångspunkt för att reda ut några saker om vad vi vet och inte vet om till exempel sambandet mellan inkomstskillnader och  demokrati. [Read more…]

Toppinkomsterna 2013: kapitalinkomsterna fortsätter att öka

Toppinkomsternas andel av alla inkomster är numera en av de centrala indikatorerna på hela inkomstfördelningens utveckling. Nyligen släpptes inkomststatistik för inkomståret 2013 och uppdaterade toppinkomstserier finns att ladda ned på denna hemsida. Resultatet visar på att trenden med en ökande betydelse av förmögenhetsavkastning, alltså kapitalränta och aktieutdelningar, inom toppinkomsterna. Faktum är att när man mäter inkomster från arbete och kapitalräntor och utdelningar före skatt är andelarna 2013 tillbaka på nivåer vi inte sett sedan det tidiga 1950-talet. [Read more…]

Ny källa för inkomst och förmögenhetsfördelningsdata

Det finns otaliga organisationer som tillhandahåller data på inkomst och förmögenhetsskillnader men det är inte alltid lätt att på ett och samma ställe få en samlad översikt av långsiktiga förändringar av olika mått i olika länder. Nu finns en ny webresurs för som samlar jämförbara mått på en rad ofta diskuterade aspekter av fördelning i 25 länder. Websidan ”Chartbook of Economic Inequality” sammanställd av Tony Atkinson och Salvatore Morelli redovisar siffror över arbetsinkomster (P90 i relation till median), generell inkomstfördelning (Ginikoefficienten för disponibel inkomst, justerad för familjestorlek), fattigdom (andel av befolkningen med disponibel inkomst under 60 procent (eller ibland 50 procent) av medianen), toppinkomstandelar (andel av totalinkomst före skatt och transfereringar för topp 1 procent och topp 0.1 procent), och slutligen förmögenhetskoncentration (andel nettoförmögenhet hos topp 1 procent). [Read more…]

Vad vet vi om mobiliteten i inkomstfördelningen?

När inkomstfördelningen ska beskrivas är det nästan alltid spridningen i hushållens årsinkomster som menas. Denna spridning säger förvisso en hel del om marknad och politik fördelar och omfördelar resurser, men när folk tillfrågas om hur de värderar en hög eller låg inkomstspridning visar forskning att folk även bryr sig om hur dessa inkomster uppnåtts och vilken roll folks inkomströrlighet under karriären och mellan generationer spelar. Forskningens utmaning ligger därmed i att komplettera analysen av den årsvisa ojämlikheten med mått på inkomströrlighet inom och mellan generationer. En ny forskningsrapport sprider nytt ljus på detta område. [Read more…]

Drog höginkomsttagarna ifrån under 2011?

Häromveckan släppte SCB ny statistik rörande svenskarnas inkomster under inkomståret 2011. Siffrorna visar att inkomstojämlikheten, mätt som Gini-koefficienten för hushållens disponibla inkomster, inte förändrats nämnvärt.

Men är utvecklingen densamma i den yttersta inkomsttoppen? Har den ekonomiska elitens inkomster dragit ifrån på bekostnad av övriga grupper i den övre medelklassen? Eller har allas inkomster utvecklats ungefär likartat? I detta inlägg presenteras nya beräkningar av toppens inkomstandelar utifrån SCB:s nya inkomststatistik för 2011. [Read more…]

Varför har balansen mellan kapital och löner förändrats?

I torsdags (14 februari) sändes Dokument inifråns ”Lönesänkarna” i SVT. Programmet handlade om de ökade inkomstskillnaderna och framförallt fokuserades på relationen mellan kapital och löner sedan 1980-talet. På det hela taget var programmet bra och gav en faktamässigt riktig bild av utvecklingen (även om det förstås finns en rad problem med definitioner och alternativa sätt på vilka man kan se på utvecklingen, vilket också flera som kommenterat programmet tagit fasta på. Av dessa är konstateranden som att det faktiskt inte har skett någon ”lönesänkning” eftersom reallönerna ökat stadigt i Sverige förstås viktiga även om man hoppas att de flesta kan skilja på andelar och nivåer). I mitt tycke hade dock programmet ett djupare problem. Framförallt saknade jag frågan ”Varför har detta skett?” [Read more…]

Inkomstskillnader och ekonomiska kriser

I finanskrisens spår har det uppstått en debatt om sambandet mellan ökade inkomstskillnader och ekonomiska kriser. Mera specifikt har många inflytelserika ekonomer, som till exempel Nobelpristagarna Joseph Stiglitz och Paul Krugman och IMFs förre chefsekonom Raghuram Rajan och Världsbanksekonomen Branko Milanovic, menat att ökade inkomstskillnader varit en starkt bidragande orsak till finanskrisen i USA 2007–2008.

Hur skulle detta ha gått till? Beroende på vem man frågar så ser svaren lite olika ut men de flesta pekar på både ekonomiska och politiska kanaler via vilka ökade inkomstskillnader kan höja sannolikheten för en finansiell kris. [Read more…]

Skiljer sig ojämlikheten i inkomst och konsumtion åt?

Att inkomstskillnaderna ökat i de flesta länder kan knappast ha undgått någon. Men syns denna ojämlikhetsökning endast i inkomster och inte i andra välfärdsmått? Vissa forskare menar att konsumtion är ett på många sätt relevantare mått på personlig välfärd än inkomst, och ett flertal uppmärksammade studier (t ex i USA och Sverige) har visat att skillnaderna i konsumtion inte har ökat lika mycket på senare tid, eller i rentav varit oförändrade. Men nu visar några nyskrivna studier att konsumtionsojämlikheten, mer noggrant mätt, faktiskt har ökat i samma takt som inkomstojämlikheten.

Frågan om hur ekonomisk ojämlikhet ska mätas har engagerat forskare under lång tid (se två texter med motsatt synsätt: text1 text2). Det gängse välfärdsmåttet är disponibel inkomst, vilket mäter de konsumtionsmöjligheter som individer och hushåll åtnjuter. Konsumtion är på vissa sätt ett mer direkt mått på hushållens välfärdsnivå, men är å andra sidan betydligt svårare att mäta, finns för endast en liten andel av befolkningen och data är dessutom behäftade med betydande mätfel. Att de båda måtten påfallande ofta uppvisat olika trender i ojämlikhet har varit störande och ingen konsensus har ännu uppnåtts gällande hur dessa olikheter ska tolkas.

I en ny och ännu opublicerad studie på amerikanska data visar makroekonomerna Orazio Attansio, Erik Hurst och Luigi Pistaferri att de omdebatterade ojämlikhetstrenderna i inkomst och konsumtion trots allt inte är så olika som man tidigare trott. Det nya i studien är att författarna angriper de välkända problemen med konsumtionsdata genom att använda olika konsumtionsmått som de anser vara mindre problematiska. Dels använder de data från konsumtionsdagböcker snarare än intervjuer, dels lägger de större tonvikt vid konsumtion av de produkter som mäts med mindre fel än andra, och dels använder de andra källor för konsumtionsdata.

Resultaten är entydiga: Oavsett vilket av deras mått på konsumtion som används finner författarna att ojämlikheten i konsumtion ökat i stort sett lika mycket som ojämlikheten i inkomster sedan 1980-talets början. Samma resultat återfinns i en annan ny amerikansk studie av samma fråga.

Naturligtvis är diskussionen om ojämlikhetens utveckling inte avslutad i och med denna studie. Vi behöver se liknande analyser gjorda på andra länders data innan vi vet om effekterna är specifikt amerikanska eller har generell betydelse. Skillnaderna mellan inkomst och konsumtion gällande fattigdomens storlek handlar dessutom om mer än bara mätfel (folk utan inkomst svälter inte ihjäl, utan kan t ex låna till konsumtion). Men vad denna studie ändå gjort är att visa att skillnaderna mellan de olika välfärdsmåtten kanske ändå är mindre än vi tidigare trott.

Inkomstfördelningen 2010

Nu har SCB släppt på 2010 års inkomstfördelningsstatistik (se tabeller och diagram här). Att vi först nu får vet hur inkomsterna för mellan drygt ett och drygt två år sedan fördelades beror på tiden det tar att sammanställa uppgifter från taxering och berörda myndigheter samt intervjuundersökningen HEK som behövs för att konstruera de kosthushåll (samtliga personer i ett hushåll oavsett civilstatus eller ålder) som används när fördelningen ska analyseras.

Har då inkomstskillnaderna ökat det senaste året? Bilden nedan ger svaret (källa). Den visar utvecklingen för det vanligaste samlingsmåttet för inkomstspridningen: Ginikoefficienten för hushållens disponibla inkomster. Gini har ökat varje år sedan 2008, men om man tittar på felmarginalerna, som visas av det grå fältet som omger punktskattningarna, framgår att ingen statistiskt säkerställd ökad inkomstspridning har ägt rum. Orsaken till den statistiska osäkerheten är framför allt HEK-urvalets begränsade storlek.

image

I SCB:s nysläppta statistik redovisas även tabeller över olika decilgruppers genomsnittsinkomster och deras andelar av totalinkomsten. Figuren nedan baseras på dessa data och ger en fingervisning om hur inkomsterna förändrats i olika delar av fördelningen. Den reala medianinkomsten växte med 1,5% mellan 2009 och 2010 och nästan 3% per år mellan 1999 och 2010. Störst i båda fallen har ökningen varit i den översta decilgruppen. Intressant nog har den lägsta decilgruppen haft lägst real inkomsttillväxt sedan 1999, i genomsnitt 1,6%, men näst högst inkomstökning sedan 2009 på 1,5%.

image

Understrykas bör att alla dessa grupper förändrats i sin sammansättning över tid, vilket särskilt gäller bottengruppen där tillfälliga låginkomsttagare (studenter, föräldralediga, deltidsarbetande) befinner sig. För en djupare förståelse av utvecklingens orsaker krävs därför ett mer ingående studium av dessa nya siffror.

Lästips: SNS Välfärdsrapport 2011

Vad får man om man om man korsar en svensk folkpartist med en finsk kommunist?* Svaret är en mycket läsvärd bok om inkomstfördelning. I 2011 års Välfärdsrapport redogör Anders Björklund och Markus Jäntti för inkomstfördelningen i Sverige både över tid och i jämförelse med andra länder. De visar bland att nedanstående graf över Gini-koefficienten för disponibel inkomst som visar att Sverige var som mest jämlikt 1980-1981:

 

image

De visar vidare att förklaringen till den ökade ojämlikheten därefter främst beror på ojämnt fördelade kapitalvinster.

I boken får man också veta hur bilden förändras om man istället analyserar inkomst över en längre tid, och hur stor betydelse familjebakgrunden har för framtida inkomster. Jag rekommenderar alla att läsa denna bok! (Läs också Ekonomistas Daniels ED-artikel tillsammans med Therese Nilsson om ojämlikhetens hälsoeffekter)

 

* Denna presentation av de bägge författarna har jag stulit från Markus Jäntti själv.