Nationalekonomer om samhället, politiken och vetenskapen
1. Pikettys bok om förmögenhets- och inkomstklyftor recenseras av The Economist.
4. Noah Smith om den moderna makroekonomins mest centrala ekvation.
5. Christian Lundahl om vad kan vi förvänta oss av en internationell skolkommission?
Idag uppmärksammar Risksrevisionen det faktum att vi har ytterst dålig kunskap om vilka effekter SFI faktiskt har på deltagarna. Detta är naturligtvis … [Läs vidare]
I helgen argumenterade såväl Carin Jämtin m fl som Assar Lindbeck på DN Debatt för tillfälligt ökade bidrag till kommuner och landsting. Även jag (och … [Läs vidare]
Liknelserna duggade tätt idag när Per Borg vid ett seminarium presenterade den första rapporten till den återuppståndna ESO. Bo Könberg, som var en av … [Läs vidare]
Den senaste tiden har vissa media bedrivit kampanj för att kvinnor ska kvoteras in i börsföretagens styrelser. Kampanjen har inte stått … [Läs vidare]
Nationalekonomer vurmar för matematiskt uttryckta teorier och är skeptiska till teorier som inte är formaliserade. När man bläddrar i den mest ansedda … [Läs vidare]
Ekonomistas
Jag prenumererar just nu inte på The Economist, men jag kan läsa detta som gör mig obenägen att gå vidare:
”Early in the industrial revolution stagnant wages and concentrated wealth led David Ricardo and Karl Marx to question capitalism’s sustainability.”
Problemet är att Ricardo och Marx var blinda för verkligheten omkring dem. Reallönerna steg stadigt, arbetarna flockades till industrin pga de mycket bättre arbetsförhållandena än inom jordbruket. Deirdre McCloskey diskuterar detta ingående i Bourgeois Dignity bl a. Dickens skrev vitt och brett om detta, men tittade själv aldrig efter.
Se också Bryan Caplan’s inlägg här:
http://econlog.econlib.org/archives/2013/11/return_to_high.html
Avundsjuka är dock ett permanent mänskligt fenomen. Fanns inte avundsjukan skulle ekonomer oroa sig för avsaknaden av inkomstklyftor. Funnes det inte klyftor skulle det inte finnas några som helst incitament.