Inget handelskrig med Donald Trump, men världshandelssystemet kan krackelera

Detta är ett gästinlägg av Carl B. Hamilton, f.d. professor i internationell ekonomi, mångårig riksdagsledamot (L), och idag särskild rådgivare till EU-kommissionens handelsdirektorat.

I handelsstatistiken kan ingen effekt avläsas av Trumps protektionistiska ideologi och bombastiska vallöften om höjda tullar. Tvärtom har importen till USA ökat med en procent under Trumps första halvår. Men vad händer sedan?

USA har sedan första världskriget betraktat landets handel och säkerhetspolitik som nära sammanvävda, vilket återspeglas i lagstiftningen. Presidenten har stor makt att stoppa import av varor med hänvisning till nationell säkerhet. Däremot kan presidenten inte ingå nya, eller reviderade, handelsavtal utan kongressens godkännande.

Trump vill gärna kunna visa upp fantastiska överenskommelser (”deals”) med andra länder. Andra länder ska minska sin export till USA, och själva öppna sig mera för amerikansk export. För att nå dessa ”deals” ska USA pressa andra länder till eftergifter. T ex skrev den amerikanske handelsministern nyligen att USA ska säga till EU (”tell EU”) att unionen ska ändra sina tullar så att de passar USA (Wall Street Journal 30/5). Trumps handelspolitik – när den genomförs – är konfrontatorisk och motverkar internationellt samarbete.

Amerikanska företagsledare verkar också ha vaknat upp och inse farorna efter månader av — Trump-lojal? — tystnad. De varnar administrationen både öppet och mer diskret för konsekvenserna av presidententens protektionism. De förefaller mer medvetna än administrationen om riskerna att deras företag och deras handel utsätts för repressalier om USA vidtar skadliga åtgärder mot andra länder och deras branscher och företag. Guvernörer, ledamöter av kongressen och företag i delstater gränsande till Mexiko och Kanada har börjat mobilisera mot planer på gränshinder för varor, tjänster och migration.

I USA:s utrikeshandel spelar jordbruksprodukter en långt större roll än för EU. Det gör att jordbruksdominerade delstater (”farm states”) med stor export nu också mobiliserar, oroliga för att t ex Mexiko ska tillfredsställa sitt importbehov av jordbruksprodukter från Brasilien, Argentina och andra. I västliga delstater som Kalifornien och Washington, med modernt, högteknologiskt och sofistikerat näringsliv och täta kommersiella relationer med Stillahavsasien, vässar man klorna inför hotet att utestänga produktion och kunder i Kina. Inflytandet från delstater med delvis föråldrad, traditionell industri och importfientliga väljare – ”rostbältesstaterna” – kommer inte att stå oemotsagda i valen 2018 och 2020.

Att som Trump förespråka handelspolitiska konflikter med andra länder skapar samtidigt konflikter och mobilisering inom USA.

Traditionell kol- och stålindustri vill Trump skydda mot import och lägre priser. Importerat stål står idag för 30 procent av all användning av stål i USA. Störst bland exportörerna till USA är Natokollegan Kanada. Det gör det svårt för Trump att hänvisa till USA:s nationella säkerhet i fallet Kanada. Försvarsdepartementet Pentagon har heller inte velat acceptera Trumps beskrivning av importerat stål som en nationell säkerhetsrisk för USA.

Ett viktigt mål för Trump är att bromsa billig import från Kina, av bland annat stål. Trump har hotat med en 45 procentig tull med hänvisning bland annat nationell säkerhete. Dock, backade Trump efter ett telefonsamtal med Kinas president Xi – enligt Trumps egen uppgift — när Xi påpekade att Kina i så fall inte tänkte hjälpa USA med att desarmera kärnvapenhotet från Nordkorea.

Sammanvävningen av stormaktens säkerhet och handel komplicerar även de i valrörelsen tilltänkta tullhöjningarna mot Mexiko (35 procent). Den södra grannen kan som motmedel upphäva säkerhetsapparatens och den amerikanska polisens idag stora befogenheter att verka inne i Mexiko mot organiserad brottslighet, som knark- och människosmuggling. Mexikos myndigheter kan också börja sitta med armarna i kors och släppa igenom ökade strömmar av fattiga migranter från Mellanamerika till gränsen mot USA.

Alltså: omvärlden kan i dagens värld på flera olika sätt hämnas på amerikansk protektionism förutom det klassiska genom höjda egna handelshinder. Men är det en bra utveckling?

Knappast. Att länder fokuserar på att bekämpa andras handelshinder med egna handelshinder har fördelen att avgränsa en konflikt till enbart handel. Men när Trump utvidgar arsenalen till att inbegripa åtgärder mot immigration, t ex en mur mot Mexiko, mer restriktiva visumregler och att vägra gå till WTO för tvistlösning, utvidgar presidenten snabbt risken för framtida ingripanden till att omfatta även andra politikområden än handel.

Behandlingen av Mexiko blir sannolikt det främsta testet på om Trump förmår förverkliga sin bombastiska protektionistiska dagordning. I höst ska USA, Mexiko och Kanada diskutera ändringar i frihandelsavtalet Nafta, som i drygt tjugo år allt tätare flätat samman deras ekonomier och samhällen.

Trump har beskrivit Nafta som ”det värsta handelsavtalet i världshistorien”. Prognosen är dock att Naftaförhandlingen dels blir utdragen i flera år, dels i slutändan kokar ned till tämligen okontroversiella moderniseringar av nu gällande avtal, t ex vad gäller e-handel, transporter, timmer och mjölk. Administrationen har också redan sagt att man vill nöja sig med ändringar i Naftaavtalet som inte är skadliga (”do no harm”). Det låter inte upphetsande, eller hur?

Vad händer med det multilaterala handelssystemet och världshandelsorganisationen WTO om Trump får bestämma? Det är en avgörande fråga, inte minst för lilla Sverige.

Hotet kommer från Trumps medvetna strävan efter många bilaterala handelsuppgörelser med enskilda länder, och enskilda branscher, ja till och med enskilda företag. När sådana sektorsuppgörelser blir vanliga, och det vill verkligen Trump, undergrävs det multilaterala systemet med dess WTO-regler, och WTO:s relevans för att lösa tvister i världshandeln. Dessa regler ersätts i så fall av godtycke och den starkes rätt. Sönderfall och uppluckrad efterlevnad av världshandelns regler genom amerikansk bilateralism kan just nu verka avlägset, men skulle få närmast katastrofala följder om Trump får som han vill.

Avslutningsvis, innebär utgången av presidentvalet 2016 att Trump inte bara stöper om sitt partis handelspolitik utan även USA till ett långsiktigt mer protektionistiskt land? Alla kan se att protektionism i valet år 2016 fastnade som en vinnande fråga för både Donald Trump och Bernie Sanders, demokraternas tidigare kandidat. I kommande val, kommer valutgången 2016 att förflytta hela det politiska etablissemanget i USA i protektionistisk riktning? Redan sägs flertalet republikanska och demokratiska kandidater har slutat tala positivt om frihandel. Kommer Trumps republikaner att angripas av demokraterna för att inte ha varit tillräckligt protektionistiska, och varit oförmögna att ta tillbaka jobb från utlandet? Eller kommer motkrafter i USA att mobilisera för frihandel? Svaret kommer att avgöra världsekonomins framtid, särskilt för idag svaga och fattiga länder.

Vad vi kan säga, menar jag, är att det blir inget klassiskt handelskrig eller någon upprepning av 30-talet. Men det kan bli en spridning av bilateralism och i värsta fall ett sönderfall av det multilaterala handelssystemet.

Comments

  1. alfhornborg says:

    Tack för klarsynt analys. En fråga: när du skriver, ”Svaret kommer att avgöra världsekonomins framtid, särskilt för idag svaga och fattiga länder,” menar du att ett sönderfall av det multilaterala handelssystemet skulle göra ”idag svaga och fattiga länder” ännu svagare och fattigare, eller att det skulle ge dem en chans att bygga upp en egen bärkraft?

    • Fattiga länder har i många fall kunnat börja delta i världshandeln och exportera till andra producenter, ofta som underleverantörer till producenter och exportörer i andra låginkomstländer. Reglerna för handeln har varit multilaterala och följt WTOs regelverk, eller varit särskilt förmånliga regler för fattiga länders direkta export till rika länder. Om världshandeln istället fragmenteras i en mängd bilaterala handelsavtal, utan regler om likabehandling av länder och producenter, är det inte längre producenters och länders konkurrenskraft och t ex kvalitetsarbete som avgör om (potentiella) exportländer i slutändan får tillträde till t ex USAs marknad. Istället avgörs möjligheten att få exportera av politiska uppgörelser och icke-ekonomiska hänsyn. Det är en stor risk och nackdel för svaga och fattiga producenter och länder.

  2. Ja g är en analfabetisk amatör vad gäller ekonomi, jämfört med artikelskribenten och andra.
    Men jag skulle uppskatta hårdsiffror som understöd för framförda åsikter.
    Vad är importtullen för en bil till USA? Till EU?, Till Kina?
    Om man får tro gängse uppfattning är den 10 ggr högre för import till USA. Stämmer det?
    Hur låga är importtullarna till EU för t.ex. solceller? 0% eller möjligen 2%? En jämförelse mellan EU och USA vore på sin plats. Hur ligger EU till vad gäller tullar för skor och kläder? Jämfört med USA och Kina?
    Lite såna hårda jämförande fakta skulle vara välgörande för debatten. Vilka importtullar har de olika världsledande aktörerna på väsentliga varor?

  3. Hej! Jag skulle tro att Kommerskollegium (KK) kan ge dig exakta svar om tullars höjd o dyl i olika länder på olika varor.
    Intressant att du nämner bilar eftersom tullen är högre i EU än i USA, med — om jag minns rätt — ca tio procent i EU på USA-bilar och 2,5 procent på EU-bilar i USA. (Många europeiska bilföretag producerar ändå i USA, eller Mexiko, som har frihandelsavtal med USA.) Båda dessa tullsatser är jämförelsevis låga och därför är s.k. icke-tariffära handelshinder för bl a bilar normalt sett viktigare än tullar, t ex olika säkerhets- och testbestämmelser.
    Solceller är ett sorgligt kapitel för EU, som för att skydda främst tyska solcellsproducenter har importhinder på billiga kinesiska solpaneler. Dessa handelshinder har dessvärre förnyats så sent som i våras, om jag minns rätt (Sverige röstade emot). Även i detta fall kan KK hjälpa dig med exakta uppgifter. (Jag skrev om solpanelerna på DN-debatt för några år sedan; du kan kolla själv.)
    Kläder och skor ska vara fria från icke-tariffära handelshinder numera, men det är inte sällan höga tullar, med rabattmöjligheter för vissa fattiga u-länder. Snårigt. KK, WTO, OECD eller UNCTAD har antagligen gjort studier; fråga KK.
    Kina importerar massor, inte minst från underleverantörer i andra asiatiska länder. Alla typer av varor. Säkert låga tullar. Sedan exporterar Kina sammansatta produkter till bl a Nordamerika och EU.
    Väsentliga varor? Väsentliga för vem, måste man då bestämma först. Glöm inte jordbruk- och livsmedel.

    • Micke says:

      Vad betyder ”Kläder och skor ska vara fria från icke-tariffära handelshinder numera, men det är inte sällan höga tullar, med rabattmöjligheter för vissa fattiga u-länder”?

      Det är särskilt ”icke-tariffära handelshinder” jag undrar över. Betyder det i klartext att man inte kan kräva detaljerade tekniska specifikationer (”bomullen ska till minst 17,3% vara tillverkad med en organisk och miljöneutral metod som inte innehåller klor” för att hitta på ett exempel), men att man i gengäld kan ha vilka höga tullar man vill?

      • Louise. says:

        Jag tror han menar importkvoter. Textil var länge satt på undantag i världshandeln via avtalet MFA (Multi-FIbre Agreement) som tillät importkvoter. Det avtalet löpte ut 2005 genom att alla kvoter togs bort och ersattes med tullar under GATT-avtalet.

      • Carl B Hamilton says:

        Tekniska specifikationer, som du ger som exempel, kan utformas som diskriminerande mot import. Jag tror dock inte det är vanligt för tekoprodukter utan mera livsmedel, och t ex säkerhetsbestämmelser för varor och tjänster. Det jag främst tänkte på är årliga maximivolymer av import av specificerade kläder och skor, och trappor av stigande tullar med ökad importvolym. Det fanns mycket mer av detta tidigare, och klädhandeln har liberaliserats väsentligt, liksom skor.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s