Ett höjt ögonbryn över Skolkommissionen

Igår meddelade regeringen att den tillsätter en Skolkommission som ska ge förslag till hur den svenska skolan kan förbättras i en rad viktiga avseenden. Kommissionen ska ledas av Skolverkets generaldirektör Anna Ekström och innehåller även tretton andra ledamöter från ”professionen och forskningen”. Forskarna i kommissionen förefaller alla vara högst kompetenta, men det som överraskar är att inte en enda av de nationalekonomer som under senare år präglat diskussionen och kunskapsbilden om den svenska skolans utveckling finns representerade. Varför ingen av dessa viktiga forskare är med i kommissionen är svårt att förstå.

Den samhälleliga och akademiska diskussionen om den svenska skolan utveckling har varit intensiv under de senaste åren. Som alla känner till har skolan genomgått en rad reformer sedan 1990-talet och alla vill veta om dessa reformer har haft någon inverkan på elevernas kunskapsutveckling, lärarnas kompetens, skolornas struktur, utbildningens likvärdighet osv.

Jag är sannerligen ingen expert på utbildningsforskning, men jag känner till att dessa frågor studeras inom flera olika akademiska discipliner. På senare år har även nationalekonomer intresserat sig för dessa frågor, vilket är helt naturligt med tanke på vilken betydelse utbildning har för en rad ekonomiska och välfärdsrelaterade utfall för människor.

Nationalekonomer med fokus på utbildning såsom Peter Fredriksson, Björn Öckert, Jonas Vlachos, Mikael Lindahl, Anna Sjögren, Anders Björklund, bara för att nämna några, har också gjort avtryck i den svenska skoldebatten, och även i den internationella forskningen. Exempelvis har svenska nationalekonomer visat att klasstorleken påverkar elevernas resultat positivt, att rektorer har betydelse för hur bra deras skolor presterar, att senarelagd specialinriktning i skolan minskar familjebakgrundens betydelse för elevens utfall, att skolvalsreformerna på 1990-talet kan ha påverkat elevers mentala hälsa, att den svenska skolans relativa nedgång började redan på 1980-talet, att friskolor kan ha en positiv effekt på elevers prestationer och kanske även kommunala skolors verksamhet osv.

Kanske beror valet att inte inkludera dessa nationalekonomer i kommissionen på deras bristande erfarenhet av kommissionsarbete och alltför stora fokus på internationell forskning? Nej, knappast. Dessa forskare har bred erfarenhet från en rad policyrelaterade sammanhang såsom rådgivare till finans- och utbildningsdepartmenten, offentliga utredningar och rapportskrivande för tankesmedjor och populärvetenskapliga sammanhang. Några av dem har rentav mångårig erfarenhet som forskare vid den myndighet, IFAU, som är specifikt inriktad på att utvärdera regeringens utbildningspolitik.

Sammantaget har jag svårt att se att kommissionen inte skulle ha berikats markant av att ha haft någon av dessa erfarna och aktiva svenska utbildningsforskare från svensk nationalekonomi. Det är inte utan att man höjer på ögonbrynet.

Comments

  1. Bra! Ni borde skriva en debattartikel om detta. Den intellektuella nivån hos många av dem som tycker till i skolfrågor – inklusive professorer – är ju skrämmande låg (se exempel nedan). Det är viktigt för Sveriges elevers framtid att ni som faktiskt kan de här frågorna talar klarspråk.

    ”The trouble with the world is that the stupid are cocksure and the intelligent are full of doubt.”

    https://dndebattbetyg.wordpress.com/2015/03/25/betyg-pa-dn-debatt-25-mars-210/

    https://dndebattbetyg.wordpress.com/2015/04/10/betyg-pa-pedagogen-malin-idelands-artikel-pa-aftonbladet-debatt-210/

  2. Kalle says:

    Det är som att statistisk validering av pedagogiska metoder kommer att nedprioriteras på bekostanad av kvalitativ metodik, som att Sverige fortsätter denna långa tradition sedan 70-talet med att inte använda registerdata för att validera pedagogiska metoder.

  3. Håller med Daniel. Man undrar om det är så enkelt som att dessa tackat nej till uppdraget.

  4. Andreas SO says:

    ”Exempelvis har svenska nationalekonomer visat att klasstorleken påverkar elevernas resultat positivt, att rektorer har betydelse för hur bra deras skolor presterar, att senarelagd specialinriktning i skolan minskar familjebakgrundens betydelse för elevens utfall, att skolvalsreformerna på 1990-talet kan ha påverkat elevers mentala hälsa, att den svenska skolans relativa nedgång började redan på 1980-talet, att friskolor kan ha en positiv effekt på kommunala skolors verksamhet osv.”

    Källa, källa, källa, källa, källa och källa tack 😉 Helst då inte enstaka studier.

  5. Martin says:

    Man kan väll överlag kanske höja på ögonbrynen åt att kommissionen enbart innehåller 5 stycken akademiska forskare (då tycker jag avsaknaden av nationalekonomer är mindre underlig), och att enbart en person kommer utifrån Sverige. Hela kommissionen verkar överlag behöva lite mer obekväma röster utifrån, som inte är (delvis) där för att bevaka sitt särintresse.

  6. Martin says:

    Man kan väll överlag kanske höja på ögonbrynen åt att kommissionen enbart innehåller 6 stycken akademiska forskare (då tycker jag avsaknaden av nationalekonomer är mindre underlig), och att enbart en person kommer utifrån Sverige. Hela kommissionen verkar överlag behöva lite mer obekväma röster utifrån, som inte är (delvis) där för att bevaka sitt särintresse.

  7. Martin says:

    Jag räknade visst lite slarvigt i första kommentaren, bortse gärna från den, samt denna post.

    Ber om ursäkt.

  8. Ingrid Larén Marklund says:

    Kommissionen kan naturligtvis knyta till sig sakkunniga och experter, t,ex nationalekonomer m.fl.

    • Kalle says:

      Det mesta tyder på att ingen av de som sitter i kommittén har matematiska kunskaper för att kunna efterfråga forskning och kunskap som är validerad med kvantitativ metodik. Det empiriska underlaget kommer vara riktigt bristfälligt.

      • markus says:

        Med tanke på att Jan-Eric Gustafsson i sin forskning och undervisning är en av de mest kvantitativt inriktade av samtliga Sveriges professorer i pedagogik så skulle jag nog påstå att det empiriska underlaget för din kommentar är riktigt bristfälligt, Kalle.

      • Kalle says:

        @markus

        12 av 13 saknar förmåga att bedömma regressionerna som kommer från de analyser som Jan-Eric verkar använda sig av. Jag är djupt imponerad av att du hävdar att 1 av 13 på något sätt är en garant i en kommission av detta slag. Det är 12 som saknar de matematiska verktygen för att bedömma vad som är relevant och vad som inte är det, i det närmaste att betrakta som försumbart i sammanhanget.

        En snabb genomläsning av Jan-Erics publicerade artiklar ger stöd för att han använder sig av viss kvantitativ metodik, men det är relativt begränsade modeller.

      • markus says:

        Jag är djupt imponerad av att du hittar på saker som jag hävdar, Kalle.

        I mina ögon är det du som hävdat att det mesta tyder på att ingen som sitter i kommisionen har matematiska kunskaper för att kunna efterfråga forskning och kunskap som är validerad med kvantitativ metodik.

        Jag menar nog att jag hävdat en sak och en sak endast, att det empiriska underlaget för den kommentaren är riktigt bristfälligt, vilket du ju nu tycks ha upptäckt att är sant.

        Nu tänker jag hävda ett par saker till. Jag tror det hade varit på sin plats med en högre andel forskare, säg ett par tre till (alltså några andra ut). Det hade varit bra om samtliga av dessa bidrog med saker som idag stärkte svagare sidor i kommisionen, jag hade gärna sett att en av dem var någon av de svenska nationalekonomer som lagt en stor del av sin forskargärning på skolväsendet. Jag hade önskat att de övriga vore icke-svenska välmeriterade pedagoger med inriktning på undervisning (snarare än på systemnivån som man redan förstärkt med nationalekonomen) och då också med en kvantitativ bakgrund.

        Vidare så hävdar jag att det finns en attityd som jag menar att är skadlig för sanningssökande och som jag upplever att du tycks uppvisa en tendens till. Det är att övervärdera snygg teori och snajdiga statistiska modeller på bekostnad av sakkunskap. Det är en begriplig attityd, till exempel för att svensk utbildningsvetenskaplig forskning hade mått bra av mer av snygg teori och snajdiga statistiska modeller, men likväl tycks den kunna leda fel.

        Exempelvis tycks du varit så övertygad om att sånt inte finns i den svenska pedagogiken att du inte tyckte dig behöva någon som helst sakkunskap om vilka forskarna var för att kunna avfärda kommisionen.

        Kunskapsförakt är dock kunskapsförakt även när det kommer ur munnen på folk som ägnat sig åt en smula ekonometri.

        Nåväl, jag tänkte i alla fall lugna dig med att som lärare kan jag ge dig entydiga besked om att dina resonemang om 12 av 13 inte beror på bristande matematiska kunskaper trots att kommisionen består av fjorton ledamöter. Det torde vara vad vi brukar kalla ett slarvfel, och den enda frågan av intresse som det väcker är väl om den eventuella slarvigheten i din bedömning av de övrigas förmåga att kunna efterfråga forskning och kunskap som är validerad med kvantitativ metodik.

      • Kalle says:

        @markus

        Kvantitativ data är makt, det är så att med kvantitativa samband och högkvalitativ data kan man snabbt och lätt avfärda en hel del subjektiva åsikter som beror på ”kvalitativa bedömningar”. Sakkunskap ska inte förväxlas med förståelse. Det är lätt att lära sig kungalängden, men svårt att förklara varför det ibland skedde diskontinuitetssprång trots att man officiellt ärvde tronen. Förståelse kommer inte bara ur sakkunskap, utan förmågan att sätta ihop saker på rätt sätt med rätt sammanhang och rätt typ av kopplingar.

        Detta är en tillsättning av en beställningskommission, som kommer säkerställa fortsatt politiskt inflytande där politikerna kommer att hävda att de visst kan rösta om huruvida evolutionen existerat eller om gravitationen ska kunna upphöra. För vi har demokrati, och då kan man rösta om allt.

        Vilken upplösning på registerdata har Sverige för perioden 1970-1990, så att vi kan statistiskt validera att den tillämpade pedagogiken forskningens modeller har stöd i empiriska resultat?

      • markus says:

        Javisst Kalle, jag vänder mig definitivt inte emot användandet av kvantitativa metoder i stort. Tvärtom. Och i synnerhet inom den svenska utbildningsvetenskapen, för där är det alltför ont om sådant.Och det beror inte bara på områdets dåliga förutsättningar, det beror också på en i delar trasig kultur.

        Och svaret vad gäller registerdata är att för en hel del beslut på systemnivå så finns det registerdata. Ta sånt som alla de ovan refererade studierna här i Sverige eller för att bara plocka ett utländskt, framstående exempel utfört av en nationalekonom, Hanucheks omfattande forskning om lärarkvalitét. Ser man på studierna ovan så är det enda exemplet som jag kommer på så här ur minnet på att man själva skapat data (kvalitativt, givetvis då, bortanför möjligen den alla enklaste fysiken så är det ju så att kvantitativa data börjar som kvalitativa överväganden) delen om skolplaner i IFAU-rapporten som också via provresultat hävdar att den svenska skolans nedgång börjar tidigare än vid nittiotalets reformer.

        Vad det inte finns registerdata på är själva undervisningen. Och att det inte finns just någonstans i världen är inte för att alla världens skolbyråkrater och alla världens utbildningsvetenskapliga forskare i själ och hjärta är flummare som trivs bäst när de kan sticka upp fingret i vinden och känna efter hur världen är beskaffad. Det är svårt nog att få till inom medicinsk vetenskap, och där är man dels hundra år före utbildningsvetenskapen i metodik och dels har man helt andra förutsättningar för att bygga register över diagnoser och vårdinsatser. Det första beror nog inte i så liten grad på det andra, skulle jag tro.

        Jag tycker att det du skriver om att man ska kunna säkerställa fortsatt politiskt röstande om gravitationens vara eller icke vara visserligen har ett korn av sanning i sig, men samtidigt är det i såpass felaktigt att det i huvudsak blir rejält missvisande. Om det vore så att skolväsendets sanningar låg lika uppenbara för våra ögon som gravitationen så hade vi varit överens om mycket, men inte ens då hade utformningen av skolan rimligen överlåtits åt experter på samma sätt som utformningen av broar (rent statistiskt lär det numera finnas rätt många personer av Newtons kaliber som använt/använder sitt liv åt att bättre förstå skolan, det är knappast där hindret ligger). Precis som brobyggande är fullt av målkonflikter så är också skolan det, men skillnaden är att mycket fler av skolans målkonflikter är etiskt relevanta och då ett område för politik.

  9. Då det finns nationalekonomer som forskar om i stort sett allt så borde således nationalekonomer vara med i alla utredningar. Är det så texten ovan skall tolkas? Låter mest som att det är skrået som talar i eget intresse. Nota bene, jag har vare sig något emot nationalekonomer per se eller någon uppfattning huruvida urvalet av personer för utredningen i fråga är den bästa. Jag undrar emellertid om nationalekonomi i sig har så värst mycket att tillföra (och detta sagt har jag läst och funnit några av refererade artiklar både intressanta och läsvärda – amatör som jag är). Men jag undrar om det inte är metodologisk som det bidras med, mer än något annat. Det står ju i Fridolins uttalande att det är professionen som skall leda skolutvecklingen, och på skolans område ingår la knappast nationalekonomi-skrået. Kanske fungerar minst lika bra med en duktig statistiker knuten till utredningen (förutsätt att det finns kompetens att använda dennes yrkeskunskaper på rätt sätt).

  10. Linnea Talltjärn says:

    Det var rätt många lärare som reagerade över att kommissionen inte innehöll någon lärare också.

    • Visserligen inga nu yrkesverksamma lärare – men tre med både lärarutbildning och lärarerfarenhet, Bo Jansson, Johanna Jaara Åstrand och Björn Åstrand. Bo och Johanna får väl anses vara fullt värdiga att företräda sina medlemmar, ca 90 procent av den svenska lärarkåren.

      • Mara Westling Allodi är också lärare och speciallärare, även om hon nu är forskare och lärarutbildare.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s