Ingves om låg inflation och ökad skuldbörda: ”Inflationstakten inte någon särskilt utmärkande fråga”

[English translation]

Att låg inflation och deflation ökar skuldbördan är välkänt för många. Under rubriken ”The spectre of eurozone deflation” skriver exempelvis Martin Wolf nyligen i Financial Times: ”While falling prices would improve competitiveness, they would raise the real burden of private and public debt. This might well create another round of financial stresses.” Lägre inflation än förväntat leder till högre reala skulder än förväntat och planerat och ökar därmed skuldbördan. I Sverige har de två senaste årenen inflation på noll lett till att reala skulder  på två år ökat med 40 000 kr för varje lånad miljon, jämfört med om inflationen hade legat på inflationsmålets 2 procent. Men är detta känt och förstått i Riksbanken?  På presskonferensen den 28 november efter publiceringen av Riksbankens stabilitetsrapport  fick riksbankschefen Stefan Ingves en direkt fråga, om den låga inflationen förvärrade hushållens skuldsättning. Vad svarade han? 

Fråga (29 minuter in presskonferensen): Det låga inflationsläget vi har, bidrar det till att förvärra hushållens skuldsättning?

Ingves: Räntorna är låga och då är det lätt att låna. Det har gått bra för Sverige under lång tid. Det har också lett till att det är lätt att låna, därför att svenska banker har lätt att sköta sin finansiering, inte minst jämfört med många andra banker. Men i det avseendet är liksom just detta med inflationstakten inte någon särskilt utmärkande fråga.

Fråga: Men skuldsättningsgraden måste ju förvärras om inflationen blir negativ.

Ingves: Jo, men det är ju också så, att i slutänden av det där, för vi resonerar och oroar oss för dom här frågorna, att man betalar lån från den löpande inkomsten. Det innebär då att den egenskapen liksom försvinner när man räknar på allehanda kvoter, och det är det som är den egenskap som skulder har.

Ingves: Ytterligare då, om man nu tänker på bolånemarknaden, som är ämnet här, så är det ju så att ett bolån producerar ju inget kassainflöde, så att det som ska betalas, det ska tas ur den inkomst som man har. Det är det då som också naturligtvis leder till makroekonomiska bekymmer, om man har lånat för mycket vid någon framtida tidpunkt, därför att inte minst leder det då till, i ett första skede, även om man kanske inte får problem i den finansiella sektorn, för att det finns kapitalbuffertar så det räcker, att det sannolikt är så att det slår på konsumtionen, för nånstans ska pengarna tas.

Fråga: Inkomsterna är väl också relaterade till inflationen?

Ingves: Visst är det så, men samtidigt så kommer vi liksom inte undan att skulderna i Sverige, dom har fördubblats och dom har stigit under lång tid. Det tar lång tid att vända den här typen av trend, och det betyder att dom här frågeställningarna är liksom inte frågor från det ena kvartalet till det andra, utan det mest sannolika är att vi har att leva med dom här skuldfrågeställningarna under ganska så lång tid, därför att man vänder inte en sån här trend över natten.

Så, anser Ingves att lägre inflation leder till större skuldsättning och högre belåningsgrad eller inte? Är i detta sammanhang verkligen ”inflationstakten inte någon särskilt utmärkande fråga”?

Men det viktigaste här är att Riksbankschefen och övriga direktionsledamöter är skyldiga att ge journalister och därmed  svenska folket tydlig och korrekt information om Riksbankens penningpolitik och dess konsekvenser. Här fick uppenbarligen inte media och svenska folket ett tillfredsställande svar på en seriös och viktig fråga.

Comments

  1. Arbetskopia says:

    Minns den här presskonferensen väl. Givetvis är det frustrerande att Ingves väljer att trassla in sig i ett förvirrat resonemang och därmed inte svara på de frågor som ställs. Men även bristen på svar är ju någon form av svar. Min tolkning är att Ingves vet att han inte har något bra svar på dom här frågorna, och väljer då, av någon anledning, att istället lägga fram total förvirring.

  2. Micke says:

    För många år sedan hamnade Roger Clemens, en av tidernas bästa bseballpitchers (men också en skitstövel, av allt att döma), i en konflikt med några tidningar i Boston. Han anklagade dem för att inte citera honom korrekt. Tidningarna började då citera honom ord för ord, väl medvetna om att talspråk ordagrannt nedtecknat nästan alltid låter helt förvirrat och obegåvat.

    Är det detta vi ser exempel på här, eller är detta normalt redigerade svar, och Ingves är verkligen svårt förvirrad?

    • Bästa sättet att avgöra detta är att se och lyssna på Riksbankens web-TV. Avsnittet börjar 29 minuter in i videosändningen.

      Notera att det finns ett annat exempel på förvirrat och bortkollrande svar, i finansutskottet. Även där kan man kolla min utskrift genom att lyssna på själva videosändningen.

      Själv tycker jag att det ingår i jobbet som direktionsledamot att ge klara och tydliga svar på frågor, från riksdagsledamöter, journalister och andra. Och, om man inte är förberedd eller annars inte tänkt igenom saken, säga detta och be att få återkomma med ett genomtänkt svar.

      När det gäller ECB och Fed kan man notera att respektive centralbankschef uttrycker sig mycket redigt på presskonferenser och utfrågningar. Dessutom publiceras ordagranna utskrifter, transcipts, kort efter presskonferenser och utfrågningar. Detta borde också vara fallet vid Riksbanken, kan man tycka.

      Det är enligt min mening inte acceptabelt att försöka blanda bort korten eller annars skapa förvirring. I direktionen ville jag att presskonferenser och dylikt skulle rotera mellan ledamöterna, för att betona att det är hela direktionen som är ansvarig, inte bara riksbankschefen, och för att journalister och allmänhet skulle se att det går att svara klart och redigt på frågor, alternativt be att få återkomma om det gäller något oförberett eller annars något som inte hunnit tänkas igenom. Direktionens majoritet ville dock att bara riksbankschefen skulle ge presskonferenser.

Trackbacks

  1. […] Om man, som Riksbanksmajoriteten, oroar sig för hushållens skulder, är det således helt fel politik att skapa för låg inflation och till och med deflation. (För riksbankschefen Stefan Ingves kommentar till detta, se detta inlägg.) […]

  2. […] mer om Ingves svar på presskonferensen här. Se här om hur mycket den låga inflationen förvärrat hushållens skuldbörda i […]

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s