Både kommuner och landsting har rätt att dela ut partistöd ur den lokala budgeten. Efter drygt 30 år av lokala partisöd skiljer de sig våldsamt mellan olika regioner. Medan Arjeplog och Haparanda årligen betalar ut över 100 kronor per invånare, nöjer sig Söderköping och Torsås med en tiondel. 
I en uppsats som är på gång att publiceras visar Helena Svaleryd och jag att skillnaderna delvis kan förklaras av konkurrensen mellan de politiska blocken. Ju mer ohotade makthavarna är, desto högre är partistöden och mönstret ser likadant ut i såväl kommuner som landsting. I figuren visas partistöden i de landsting där ett och samma parti varit del av den styrande majoriteten ända sedan mitten på 1970-talet i förhållande till andra.
Möjligen är detta precis vad väljarna vill, men det rimliga är nog snarast att de vill ha höga partistöd när ett maktskifte är realistiskt. Det är ju då alla partier behöver kapacitet att ta över makten och det är då väljarna behöver information om sina alternativ.
Vad som också talar emot att detta är i väljarnas intresse är att kommuner som domineras av ett starkt parti betalar ut en stor andel av stödet per mandat medan kommuner med många småpartier har ett högt grundstöd per parti. Alltså utformas partistöden på ett sätt som gynnar de makthavande partiernas intressen. Dessutom finner vi att konkurrensen mellan de politiska blocken gör partierna särskilt försiktiga att höja partistöden just under valår. Om väljarna verkligen gillade partistöden skulle vi inte se dessa mönster.
Resultaten visar att konkurrens mellan politiska partierna är ett verktyg att minska missbruket med offentliga medel. Information är ett annat. Givet hur generösa reglerna för partistöd är vore det därför rimligt om väljarna fick insyn i hur partierna använder sina pengar. Så är inte fallet idag och det borde nog ändras.
Dagens Samhälle, Norran, NSD, SvD,
Ekonomistas 
Föga förvånande resultat, men ändock väldigt intressant.
Intressant studie, absolut. Skulle dock gärna se en kontroll för skattenivå. Kanske är partistödet högst i allmänna högskattekommuner? Eller missade jag att ni gjort denna kontroll i pappret?
Peter Esaiasson
Peter: Problemet med att inkludera den variabeln som kontroll är att det är ett utfall i sig (andra studier har visat att skattenivån är kopplad till graden av konkurrens). Att inkludera den skulle med andra ord introducera ett endogenitetsproblem varför den inte är inkluderad. Detta sagt har vi i tidigare versionen undersökt om resultaten är känsliga för detta men så är inte fallet.
Ok, jag tänkte något i stil med skatter rensat från partistödsdelen, men jag får uppenbarligen ge mig på den punkten.
Jag tror mig veta att det finns en hyfsat stor statsvetenskaplig litteratur om att partierna gynnar sig själva ifråga om konstitutionella reformer också och er studie passar väl in i den antar jag (förutom de ekonomiska arbeten ni åberopar då). Ifall ni inte har koll på den alltså.
Peter E
Visst finns det en statsveteskaplig litteratur som vi både hänvisar dåligt till och som vi kanske har rätt dålig koll på. Vad som var unikt med studien (som vi ser det) är att vi har ett väldigt exakt mått på laglig omfördelning av resurser direkt till de politiska partierna. De flesta andra studier använder sig av mått som skattetryck, antal offentligt anställda eller liknande vilket kräver ett antagande om att partierna på något sätt gynnas av dessa utfall.