Hur har svenskarnas levnadsförhållanden utvecklats?

Skiljer sig drömmen om en fin utbildning och ett bra jobb mellan personer med olika familjebakgrund? Hur ser jämställdheten ut i hemmet och vad händer med mäns och kvinnors hemarbete vid giftermål? Finns en koppling mellan mobbning under skoltiden och psykisk ohälsa i vuxen ålder? Vad styr utlandsföddas livsvillkor? Och har dessa samband förändrats i Sverige under de senaste fyra decennierna? Svaren på dessa, och en rad andra, frågor står att finna i den nya forskningsantologin Ojämlikhetens dimensioner som sammanfattar resultat från Levnadsnivåundersökningen, LNU, ett unikt källmaterial som sedan 1960-talets slut samlats in vid Institutet för Social Forskning (SOFI) vid Stockholms universitet.

I Sverige finns administrativa registerdata som ger goda möjligheter att beforska den svenska ojämlikheten. Men registren innehåller enbart information om sådant som är av relevans för myndigheternas beskattningssyfte eller andra administrativa behov. Om vi vill få reda på människors motiv till olika livsval, hur de upplevt sina uppväxtförhållanden eller hur de interagerar med sin omgivning krävs att vi frågar dem direkt. Och allra helst skulle vi då vilja följa dessa intervjupersoner över tid eftersom det ger oss unika möjligheter att i våra analyser ta hänsyn till saker som vi inte direkt kan observera men som inte ändras över tid. LNU innehåller just ett sådan material: intervjuer med ett stort urval av svenska personer som följts ungefär vart tionde år sedan 1968.

Antologin Ojämlikhetens dimensioner presenterar elva kapitel skrivna av sociologiforskare vid Stockholms universitet, alla med utgångspunkt i det empiriska källmaterial som LNU erbjuder. Kapitlen är grupperade i tre områden: “Uppväxtvillkor och social bakgrund”, “Könsskillnader i hemmet och på arbetsmarknaden” samt “Arbete, social exkludering och hälsa”. Det är således en imponerande bredd av frågeställningar som berörs. Framställningarna är genomgående lättillgängliga och det finns en uttalad ambition om att nå ut till en intresserad allmänhet.

Jag kan inte här gå igenom varje kapitel. De flesta resultaten är av deskriptiv natur, och med tanke på det imponerande omfång som LNU-materialet besitter är det en klok strategi. Bland de spännande resultat som lyfts fram finns att tjejer som mobbats i skolan mår psykiskt dåligt som vuxna, att lönegapet mellan könen minskat drastiskt sedan 1970-talet men att det bestått inom högkvalificerade yrken, att ungas aspiration efter en hög utbildning idag är ungefär lika hög oavsett hur utbildade deras föräldrar är.

Trots att antologins ämnesfokus är påfallande brett är uteslutande sociologer som författat dess kapitel. SOFI är ett institut där både sociologer och nationalekonomer är verksamma, och många nationalekonomer har faktiskt också arbetat med LNU-materialet. Det hade varit intressant att komplettera, eller kanske kontrastera, de sociologiska undersökningarna med någon eller ett par studier av närliggande frågeställningar ur nationalekonomisk synvinkel. Men kanske har man avsiktligt sparat detta till uppföljaren?

SOFI-nestorn Robert Erikssons inledningskapitel är särskilt läsvärt. Förutom en intressant beskrivning av LNUs tillkomst diskuterar han flera av välfärdsforskningens kärnfrågor samt vilka utmaningar som välfärdsforskare och LNU-användare står inför. Denna sista punkt relaterar till en förändring som skett i SCBs och andra myndigheters syn på forskares tillgång till registerdata, vilken i korthet innebär att att data knyts till specifika projekt vilket innebär en rejäl åtstramning gällande utlämnande av data. Effekten är att i dagsläget har endast LNU-anknutna forskare vid SOFI i dagsläget tillgång till LNUs senaste våg av data, 2010, och i värsta fall stängs porten för utomstående användare även för tidigare årgångar. Utan att gå in på detaljer är vi många inom forskarvärlden som ser med oro på denna striktare attityd till registerdatabasernas tillgänglighet. Kanske kan den nya LNU-antologin bidra till en mjukare hållning i form av ett bevis på hur mycket vi kan lära av dessa databaser.